Himmel och pannkaka!

– Vilket vackert väder idag!

– Ja, men redan ikväll skulle det bli regn hörde jag…

Att vädret är svenskarnas favoritämne när det kommer till kallprat har väl ingen missat? Väder är något som berör oss alla och som alla har en relation till. Vårt språk kryllar också av olika väderuttryck och målande beskrivningar som till exempel: ”det regnar småspik”, ”de lever i ett stormigt förhållande” och ”det kom som en blixt från klar himmel”. Journalister brukar vara pigga på att göra löpsedlar av väderrubriker och ofta döps vädret efter varifrån det kommer. Medelhavsvärme, rysskyla, polska regnkaos och isländska oväder är bara några exempel.

Meteorolog i blåsväder

Meteorolog i blåsväder.

Ett av de mest slitna väderuttrycken måste vara ”det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder”. Hur bra det stämmer kan man diskutera – personligen känner jag mig som meteorolog väldigt övertygad att det finns väder som är så pass dåligt (eller snarare farligt) att man inte ska ge sig ut oavsett vilka kläder man tagit på. En annan klassiker är ”efter regn kommer solsken” eller ”every cloud has a silver lining” som det heter på engelska. Det är ju väldigt trösterikt att tänka på i deppiga stunder!

När vi ändå är inne på de engelska uttrycken så står ”it’s raining cats and dogs” i en klass för sig. Den närmaste motsvarigheten i det svenska språket antar jag är ”ett riktigt hundväder” men exakt vad  uttrycket har för etymologi är okänt. I sällsynta fall, när en kraftig tornado passerar över land eller hav, kan mindre djur som småfisk, spindlar eller grodor dras upp av vindarna och deponeras tillsammans med regnet på någon annan plats. Men att det rent fysiskt skulle regna katter och hundar kan vi utesluta!

Inom musiken är dock alla typer av nederbörd möjliga! Jag tänker såklart på 80-talsdängan ”It’s raining men” med The Weather Girls. Låtskrivare världen över har insett att vädret är det perfekta redskapet för att krydda texterna. Från låtar som ”I’m walking on sunshine” och ”Umbrella” till våra svenska klassiker som ”Fångad av en stormvind” och ”Sol vind och vatten”. Och när Lasse Winnerbäck sjunger om tandläkarväder i ”Söndermarken” är det snarare de gråvita skyarna i oktober man tänker på än en härlig högsommardag i juli. Så här mindre än två veckor före jul hoppas jag att textraden ”Ute faller snön…” snart kan vara i samklang med atmosfären. Let it snow! Let it snow! Let it snow!

Bland vädersymbolerna måste solen vara den starkast skinande. På flaggor från så skilda hörn av världen som Uruguay, Namibia och Kiribati finns alla solen tydligt avbildad, men visste du att även Japans flagga (den röda cirkeln på vit bakgrund) är en representation av solen?

Sedan 1978 har regnbågsflaggan varit på frammarsch. Det var nämligen då som den första gången visades offentligt på San Francisco Pride och det är svårt att tänka sig en bättre symbol för HBTQ-rörelsen än det optiska fenomenet som inkluderar alla färger. Den som letar efter skatten vid regnbågens ände gör sig dock inte besvär. Som du säkert redan vet har regnbågen alltid hunnit flytta på sig innan du lyckats ta dig till rätt plats.

Till sist måste jag avsluta med ett citat från Mark Twain: Alla klagar på vädret men ingen gör något åt det. Det stämmer såklart för det allra mesta, men nuförtiden går det faktiskt att påverka vädret. Genom experiment har man kommit fram till att om man besprutar ett tillräckligt vattenrikt moln med silverjodid så kan man styra när regnet ska falla. Metoden är mycket dyrbar och har använts väldigt sparsamt, det finns ju en hel del etiska och miljömässiga aspekter att ta hänsyn till. Vid OS-invigningen i Peking 2008 använde man dock tekniken och med hjälp av tusentals raketer lyckades man faktisk skingra molnen för att slippa regn under ceremonin. Mer om hur cloud seeding fungerar blir det kanske i kommande blogginlägg!

The sky is the limit!

/Christoffer

Publicerat i Väder i kulturen | Tagg: , , , , , , , , | Kommentera

December – Mörkrets månad

December är kanske den månaden när vädret är extra intressant. Ska det bli den där ljuvliga vita julen med den gnistrande snön som lyser upp i mörkret? Det är i skrivande stund tyvärr svårt att svara på var det kommer bli en vit jul. Vad som är mer säkert är att december är den mörkaste månaden.

Som mörkast är det runt den 21:a december och det är då som solen ger som minst energi. Detta påverkar vädret på flera sätt. Solen värmer knappt under dagtid och längst i norr går den inte ens upp. Det gör att temperaturen påverkas inte mycket av den dagliga variationen. Det som mer bestämmer vad det är för temperatur är givetvis var luften har kommit ifrån men också om det är klart eller mulet väder. Om det är tjockt med moln mitt på dagen och sedan spricker upp är det mer troligt att temperaturen sjunker än att den stiger. Det är alltså precis tvärtom mot vad det brukar vara när solen är starkare.

Den svaga energin från solen och de korta dagarna gör att det finns förutsättningar för att temperaturen verkligen kan sjunka. Normalt sett brukar vintern anlända även till Götaland under december månad. Den lägsta temperatur som uppmätts i december är -48,9 grader i Hemavan den 30:e december 1978 (SMHI). Även om det låter ruskigt kallt så brukar det faktiskt vara ännu kallare i både januari och i februari.

Hur brukar vädret annars vara? Det är väldigt beroende så klart om det är högtryck eller mycket lågtryck o.s.v. Likt oktober och november är det ofta mycket lågtryckstrafik ute på Atlanten och december brukar ge relativt mycket nederbörd som rör sig in med fronter och lågtryck, fast högtryck kan givetvis förekomma också. Med mycket nederbörd brukar också snötäcket byggas på i de norra delarna och i fjällen.

Även om december är den mörkaste månaden så finns det ju en hel del positiva saker också. December är den första riktiga vintermånaden i all fall om man bor lite längre norrut där snötäcket ofta har lagt sig för att stanna för säsongen. Man kan då börja åka skidor på längden. Många skidorter öppnar också upp mer backar och det finns möjligheter att  åka både skidor och snowboard. Om detta inte är en tröst så kan väl julbelysningen kanske muntra upp lite? Ha en fin december allihopa!

 

 

Publicerat i Årstider | 2 kommentar

Alla vill väl ha snö till jul?

December och första advent står runt hörnet och många vaggas in den där härliga julstämningen med ljusstakar, julstjärnor, pepparkakor, julmusik och glögg. Inte nog med det så skulle ett ordentligt snötäcke göra susen för att få det att kännas som juletider och vinter på riktigt. Själv älskar jag snö och minusgrader, det ger det där knarret under skorna, dämpar alla ljud och lyser upp i mörkret. Om det kommer tillräckligt stora snömängder och det blir kallt kommer jag att åka skidor, skridskor och bygga snögubbar med syskonbarnen. Det finns ju få saker som är mer stämningsfullt än snö i juletider.

Men hur vanligt är det egentligen att vi har snö i december? Statistiskt sett är det i princip alltid snö till i jul i Norrland. Även Dalarna och delar av Värmland har vanligtvis snö till jul medan det i övriga delar av Svealand och ner mot Jönköpingstrakterna är snö i cirka 50–60 % av fallen. Vanligtvis är det mildare längre söderut i Sverige och framförallt längs kusterna och i mindre än 50 % av fallen någon snö alls till jul. Denna statistik tar hänsyn till jular under perioden 1931-1980, så det är inte omöjligt att det är än längre chans till snö framåt jul än vad den här statistiken visar i och med den globala uppvärmningen.

Frekvensen av vita jular i Sverige under perioden 1931-1980.

Hur ser förutsättningar ut inför i år då? Jo, det krävs ju både minusgrader och nederbörd för att det vita guldet ska kunna breda ut sig i landet och än så länge är det nästan bara i Lapplandsfjällen och Jämtlandsfjällen som snötäcket har bredd ut sig. Inledningsvis i år bjuder december på milt väder och mestadels regn, men när vi fortsätter in i december väntas temperaturen hålla sig under nollan i Norrland och även ner över Dalarna och Värmland samtidigt som flera nederbördsområden med snö väntas passera. Det ger goda förutsättningar för en vit jul.

Längre söderut pendlar temperaturen desto mer mellan plusgrader och minusgrader. Temperaturen väntas dock mestadels hålla sig på plusgrader, men kring Lucia-dagen ser det ut som att minusgraderna återigen kan sträcka sig över stora delar av södra Sverige. Dock väntas det då torrare luft över landet och därmed mindre chans till snöfall. Väderläget närmare jul är mer osäkert men som sagt är temperaturväxlingar mellan plusgrader och minusgrader vanliga i söder, men i lite högre terräng är förhållandena mer gynnsamma för snöfall och något lägre temperaturer. I Norrland ser det i alla fall ut att det precis som vanligt blir en vit jul medan vi i södra Sverige får fortsätta hoppas på snö eller åtminstone lite rimfrost.

Publicerat i Årstider, Klimat | Kommentera

Solens upp och nedgång

Vi befinner oss i slutet på november. En månad känd för sitt mörker och sina gråa nyanser. Just i år inleddes november med en hel del grått väder. Soltimmarna var få i en stor del av landet. Efterhand etablerades dock ett högtryck som gjorde att solen fick chansen att kika ner på oss. Men samtidigt blir också dagarna kortare och kortare. Om några veckor går solen inte alls upp längre i Kiruna, polarnatten är här.

Att räkna ut solens upp och nergång rent astronomiskt går att göra väldigt precist, och för lång tid framåt. Det kluriga är att definiera när solen är uppe respektive nere. Då solen upptar ungefär 0,5 graders vinkel på himlen så tar det en stund för den att passera horisonten. Det logiska skulle ju vara att säga att solen gått ner när hela solen passerat under horisonten. Men detta är inte alltid fallet, ibland används solens mittpunkt.

Vad är då horisonten? Det finns inget enkelt svar på den frågan. Horisonten varierar stort beroende på var observatören befinner sig. Tänk skillnaden mellan att stå i en dalgång och se solen gå ner bakom ett berg, jämfört med att stå på bergstoppen och se solen gå ner. Det enklaste är så klart om man befinner sig till havs, och på land kan en artificiell horisont användas i stället.

Nästa klurighet dyker upp när solens strålar ska nå marken. Solstrålarna måste passera genom atmosfären och då bryts strålarna och går inte raka vägen. Det kallas refraktion. Refraktionen gör att solen ”lyfts” och ser alltså ut att stå högre än den egentligen gör. Alltså ser vi solen trots att den egentligen sjunkit under horisonten. Refraktionen varierar också med temperaturen och lufttrycket.

När solen går ner försvinner inte allt ljus direkt heller. Vi får skymning på kvällen och gryning på morgonen. Skymning och gryning varierar vart på jorden du befinner dig. Nära ekvatorn faller mörkret snabb och skymningen är kort. Långt norrut och söderut har vi lång skymning. Och trots att polarnatt råder norr om polcirkeln när solen befinner sig under horisonten kan det ändå förekomma en del solljus i form av skymning/gryning.

Man kan dela upp skymningen efter mängden ljus och hur mycket man kan uppfatta. Vid Borgerlig skymning befinner sig solen 0-6 grader under horisonten och det går fortfarande att läsa en text. Vid Nautisk skymning ligger solen 6-12 grader under horisonten och det går fortfarande att till havs se densamma. Vid Astronomisk skymning, 12-18 grader under horisonten är den synliga delen av atmosfären fortfarande upplyst. Först efter denna gräns kan man se de ljussvagaste stjärnorna med blotta ögat.

Bildresultat för sunset

Publicerat i Okategoriserade | Kommentera

Fjärilseffekten – en kort introduktion till kaos

fjärilseffekten

”En fjärils vingslag i Brasilien kan orsaka en tornado i Texas”

Du har väl hört citatet förut? Det brukar dyka upp när man ska beskriva hur oerhört svårt det är att göra väderprognoser på lång sikt och myntades av meteorologen och matematikern Edward Lorenz (1917-2008).

Under 50- och 60-talen skapade Lorenz en enkel vädermodell med tolv olika väderparametrar (temperatur, vindstyrka, nederbördsmängd, mm.). Han matade in några startvärden i modellen och fick prognoser som såg rimliga ut såtillvida att vädret utvecklades utan att börja upprepa sig. Det berättas att Lorenz en dag ville upprepa en del av simuleringen som han gjort tidigare, men istället för att slösa tid på att låta beräkningen köra från början knappade han in värden från en utskrift från den tidigare simuleringen och lät programmet köra från det startläget. Döm om hans förvåning när datorn en stund senare började spotta ur sig en väderutveckling som var helt olik den förra! Efter att ha tagit sig en rejäl funderare konstaterade Lorenz att det hela måste berott på att de värden han matat in från utskriften var avrundade. Att en liten skillnad i utgångsläget kan innebära en jättestor avvikelse i slutändan är just vad kaosteori handlar om!

Låt oss ta ett annat exempel. Tänk dig att du har ett runt biljardbord med en cirkelformad pelare i mitten (se bilden nedan om det är svårt att föreställa sig!). Skjuter du en boll från kanten in mot mitten kommer den att studsa fram och tillbaka i en viss bana. Startar du sen lite förskjutet till höger men skjuter med samma vinkel kommer bollen att studsa i en likadan men något förskjuten bana. Tänk dig nu istället ett biljardbord format som en idrottsstadion (se bilden igen!). Skjuter du två bollar med samma vinkel men lite olika startposition kommer de snart att studsa på helt olika sätt. Även om man kan räkna ut precis hur en boll kommer att studsa så är starten väldigt avgörande för slutresultatet efter ett visst antal studsar. Kaos enligt definitionen!

Biljard

Biljard på ett runt bord jämfört med ett stadionformat.

Varför är då meteorologin kaotisk? Varför går det inte att göra en perfekt beräkning av hur vädret kommer att bli varje dag de närmaste veckorna?

En av anledningarna är att vi aldrig kommer att ha alla mätningar som behövs. En av de mest använda vädermodellerna som räknar ut vädret över hela jordgloben kommer från ECMWF (European Centre for Medium-Range Weather Forecasts). Den senaste versionen har 9 km mellan beräkningspunkterna fördelat över hela jordytan. Dessutom finns det här rutnätet på många vertikala nivåer. Totalt är det 904 miljoner beräkningspunkter! Jag upprepar: 904 MILJONER beräkningspunkter!

ECMWF 9km

Alla vädermodeller har ett rutnät (grid) med beräkningspunkter där vädret beräknas. Bild från ECMWF

För att få ett perfekt utgångsläge måste man ha kunskap om hur vädret är i alla dessa beräkningspunkter vid en given tidpunkt. Och det säger väl sig själv att det är omöjligt att ha så många mätstationer!

Dessutom finns det en del fel i själva vädermodellen. Meteorologin är ingen exakt vetenskap och även om det finns matematiska formler som kan beskriva luftens storskaliga rörelser blir det betydligt svårare när man kommer ner på den minsta skalan. När det gäller turbulens (oregelbundna små luftrörelser) måste man använda parametriseringar, det vill säga förenklingar av det verkliga fenomenet. Dessutom vet vi inte exakt hur atmosfären fungerar i alla avseenden – forskning pågår! Varje sånt här litet fel eller avrundning växer och i när beräkningen pågått tillräckligt länge kan en sån avrundning vara avgörande för hela prognosens utveckling! Det där med en fjärils vingslag är alltså inte bara tomma ord.

Ett smart knep som man har kommit på för att kringgå det här problemet (i alla fall litegrann) är att man avsiktligt lägger in små ”fel” i indatat till vädermodellen. Förutom den primära beräkningen körs 50 extra simuleringar med dessa introducerade störningar. När datorn har räknat klart kan man jämföra de olika resultaten från beräkningarna och på så sätt får man ett mått på hur osäker prognosen är och vilka andra tänkbara scenarion det finns. Detta kallas ensembleprognos-system (EPS) och du kan läsa mer om hur det fungerar här.

Som meteorolog gäller det att lära sig vilka väderfenomen som datormodellerna har svårast att hantera. När man vet det kan man sen förmedla den informationen till allmänheten eller berörda kunder på ett helt annat sätt än vad som syns när man tittar på vädret i appen i mobilen. Som du säkert redan vet är grundregeln att osäkerheten ökar ju längre fram prognosen sträcker sig och normalt brukar man säga att tillförlitligheten sjunker drastiskt efter tio dagar. Men förutom tidsaspekten finns det också annat som kan vara klurigt för datorerna att fixa:

  • Lokala fenomen Smällkalla vinterdagar sjunker temperaturerna ofta mer än vad modellerna förutsagt, särskilt om det är klart väder och svaga vindar. Ibland kan modellen ha 15 grader fel, och det är ju ganska stor skillnad på om det är -20 eller -35 grader. Men ofta är det då också stora lokala variationer i temperaturen och det är inte omöjligt att modellen hade rätt bara några mil därifrån. Sommartid handlar svårigheten mest om att träffa rätt på var regn- och åskskurarna hamnar. Vädermodellerna brukar ha en bra gissning, men vill man själv förbättra sina chanser att gå torrskodd rekommenderas att man kikar på radarbilderna innan man ger sig ut!
  • Vågbildningar Kall- och varmfronter skiljer de kalla och de varma luftmassorna från varandra och att ha koll på fronternas läge är ett bra hjälpmedel för oss meteorologer för att förstå vädret. Ibland kan det bildas en utbuktning på fronterna, en våg, som gör att fronten byter håll och övergår från en kallfront till en varmfront just där. Här är det mycket energi i omlopp och risk för att det snabbt kan ske stora väderförändringar som datormodellen missat!
  • 5b Lågtryck som drar upp från Polen kan vara extra lynniga! Läs mer om dem här!
  • Låga moln och dimma Det här är verkligen inte vädermodellernas starkaste sida och låga moln är en av de parametrar som vi brottas mest med! Det gäller att få mixen av de bildande och upplösande faktorerna helt rätt. Hur stark är solinstrålningen? Blåser det in kallare eller varmare luft? Blir det torrare eller fuktigare?

För en meteorolog handlar jobbet alltså om att försöka bringa ordning i oredan och pussla ihop den prognos som blir mest träffsäker. Och kom ihåg att nästa gång du frågar en meteorolog ”Hur var det på jobbet idag?” och får svaret ”Det var kaos!” behöver du inte vara orolig. Allt är som vanligt!

Publicerat i Meteorologi och meteorologens arbete, Väderprognoserna | Tagg: , , , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Fjärilseffekten – en kort introduktion till kaos

Höstens och vinterns ljusfester

Senhösten och vintern är en mörk del av året, särskilt på våra breddgrader innan snön har kommit. Därför är det inte så konstigt att många av högtiderna så här års handlar om ljus i olika former. Ljus är även ett viktigt tema i många andra traditioner runt om i världen den här tiden på året.

Lucia
Luciadagen är i botten en katolsk helgondag, en av de få som fortfarande firas i Sverige efter nästan 500 år som postkatolskt. Traditionen att fira Lucia finns även i övriga Norden. Också i Italien firas Sankta Lucia men på ett annorlunda sätt än i de nordiska länderna. Som bekant är luciadagen alltid samma datum, den 13 december. Lucia själv har sitt ursprung i Italien och hon levde större delen av sitt liv i slutet på 200 talet och blev martyr i början av 300-talet. Namnet kommer från latinets ”lux” vilket betyder ljus. Luciafirandet i Sverige i sin nuvarande form etablerades omkring år 1900 och i dag är det snarare ljuset som är fokuset för högtiden är själva helgonet som den fått sitt namn efter.

Diwali
Dipavali eller Diwali är en femdagars hinduisk ljusfestival som sammanfaller med det hinduiska nyåret. Högtiden firas också av sikher och jainister. Det som firas är det godas seger över det onda och ljusets seger över mörkret. Under firandet dekoreras hemmen med levande ljus och färggrann konst och färgglada lampor. Fyrverkerier är vanliga och familjer återsamlas för festmåltider och givandet av gåvor. Diwali infaller mellan mitten av oktober och mitten av november. Orsakerna till firande skiljer sig åt mellan de olika religionerna, en av de populäraste legenderna är den hinduiska om Rama och hans fru Sita som återvände från exil efter sin seger mot demonen Ravanna under det 15:e århundradet f. Kr.

Chanukka
Chanukka är den judiska religionens stora ljusfest och äger rum någon gång under december eller slutet av november. Datumet flyttar på sig då den judiska kalendern är en månkalender (gäller också den hinduiska kalendern) vilket gör att datum flyttar på sig jämfört med den gregorianska kalendern som är den vanliga kalendern i större delen av världen. Festen firas till minne av Judas Maccabaéus återinvigning av Jerusalems tempel år 164 f. Kr., efter att det befriats under mackabéerupproret. Legenden säger att det bara fanns olja till templets lampor för en enda dag men Gud såg till att det räckte i de åtta dagar som behövdes för att kunna skaffa fram ny olja. Det är därför Chanukka firas under åtta dagar och under varje kväll tänds ett ljus till minne av detta mirakel. Ett ljus tänds dag ett, två ljus dag två och så vidare. Oljeljusstaken som används har inspirerat den adventsljusstake som många i Sverige har i fönstret under adventstiden.

Det finns även mer lokala ljusfiranden, till exempel i Uppsala där olika konstinstallationer med ljustema lyser upp i novembermörkret under ”Allt ljus på Uppsala”.

Publicerat i Årstider, Väder i kulturen | Kommentarer inaktiverade för Höstens och vinterns ljusfester

Klimatpanik?

klim·­at [‑a´t] substantiv ~et; pl. ~

genom­snittligt väderlekstillstånd, väderleks­förhållanden; i sammansättn. ofta med tanke på (för hela jorden) hot­fulla klimat­förändringar

pan·­ik [‑i´k] substantiv ~en

plötslig, besinnings­lös skräck som drabbar en­staka person el. (ofta) hel folk­massa och med­för impulsiva reaktioner

 

Definitionerna ovan kommer från Svenska Akademins Ordlista och Svensk Ordbok. Det relativt nya begreppet klimatpanik skulle således innebära att en person eller en folkmassa drabbas av en skräck för de hotfulla klimatförändringar som hela jorden står inför. Någon som känner igen sig?

Det är känt sedan länge att vi lever över våra tillgångar. Earth Overshoot Day – den dag på året när mänskligheten förbrukat mer naturresurser än vad jorden kan stå till tjänst med under ett år – inträffade redan 1 augusti. Vi får gå tillbaka till 60-talet för att hitta ett år när jordens befolkning och planeten var i balans med varandra globalt. För att täcka upp för den levnadsstandard vi har i Sverige krävs motsvarande 4.2 jordklot och om hela mänskligheten förbrukade lika mycket som vi skulle Earth Overshoot Day infalla redan under våren.

1998 publicerade de tre forskarna Michael Mann, Raymon Bradley och Malcom Hughes en artikel i tidskriften Nature. I artikeln fanns en graf över hur temperaturen varierat på det norra halvklotet under de senaste 1000 åren, en graf som blivit känd under benämningen ”Hockeyklubban” efter sitt utseende. Grafen visar nämligen att det bara har skett mindre temperaturvariationer fram till någon gång på 1900-talet då kurvan plötsligt sticker iväg brant uppåt. Med lite god vilja ser grafen ut som en liggande hockeyklubba med ett långt rakt skaft och ett kraftigt vinklat blad.

hockeystick

”Hockeyklubban”. En återgivning av det diagram som Mann, Bradley och Hughes publicerade i Nature 1998. Den svarta linjen markerar ett löpande 50-årsmedelvärde och används för att enklare kunna urskilja tendenserna.

Regelbundna mätningar med termometrar har bara gjorts under 1900-talet, så hur vet man egentligen hur temperaturen varierat innan dess? För att ta reda på det finns ett flertal olika metoder. Studerar man årsringarna på ett träd kan man räkna ut hur snabbt trädet växt under olika perioder och utifrån det kan man också beräkna hur varmt det varit. Ju äldre träd man lyckas hitta, desto bättre! Genom att borra djupa hål i Grönlandsisen eller på Antarktis och analysera iskärnan kan man också ta sig flera hundra år tillbaka i tiden. Dessutom kan litteraturen bidra med några pusselbitar. Under medeltiden var klimatet relativt varmt för att sedan följas av vad som kallas ”den lilla istiden”. Samtida författare har gett inblickar i hur det var att leva vid denna tid och beskrivit hur möjligheterna att odla olika grödor försämrats.

Med hjälp av olika modeller beräknade de tre forskarna temperatursvängningarna under millenniet och kom fram till den berömda grafen. Hockeyklubban har dock fått utstå en hel del kritik och beräkningarna har reviderats i flera omgångar. De senaste rapporterna från IPCC (den internationella panelen för klimatförändringar) talar dock samma språk: temperaturen har stigit kraftigt de senaste årtiondena och det är vi människor som ligger bakom.

Det är naturligt att temperaturen på jorden varierar och det hade den gjort även utan människans inblandning. Solstrålningens effekt varierar till exempel med en cykel på drygt elva år och kraftiga vulkanutbrott kan skicka upp svaveldioxid i stratosfären vilket blockerar inkommande solstrålning och gör att temperaturen sänks över hela planeten. Det går dock inte att komma ifrån att den observerade uppvärmningen under perioden 1950-2010 stämmer väldigt bra överens med beräkningarna av den uppvärmande effekten från mänsklighetens utsläpp av växthusgaser och andra så kallade antropogena (dvs mänskliga) faktorer.

ipcc

Hur stora är de olika bidragen till den globala uppvärmningen? Summan av de mänskliga faktorerna (orange stapel) korrelerar väl med den observerade uppvärmningen (svart stapel).  Från IPCC AR 5 (2014).

En av de tydligaste graferna som visar hur mängden koldioxid –  en av de viktigaste växthusgaserna – har ökat kommer från observationsplatsen Mauna Loa på Hawaii. 1958 inleddes mätningarna av koldioxid där och sedan dess har koncentrationen av växthusgasen stigit stadigt varje år. När mätningarna påbörjades var koncentrationen cirka 320 ppm och för några år sedan passerades gränsen 400 ppm.

mauna loa co2

Koldioxidhalten i atmosfären, observationer från Mauna Loa, Hawaii. Grafen inkluderar de senaste mätningarna från oktober 2018. Den röda linjen visar den årliga variationen medan den svara är medelvärdet för varje år.

Det läskigaste med klimatförändringarna är tröskeleffekterna. När man passerat en tröskel finns ingen återvändo. Klimatförändringarna kan bli självförstärkande återkopplingar och slå ut hela ekosystem. Isen på Arktis reflekterar till exempel en hel del solstrålning till skillnad från det omgivande öppna havet som istället absorberar strålningen och värms upp. När temperaturen stiger smälter isen och det blir mer öppet hav, vilket i sin tur gör att uppvärmningen kan ske i allt snabbare takt och man hamnar i en negativ spiral som är svår att bryta.

Vi får nu inte drabbas av panik och bli handlingsförlamade inför den stora och komplexa klimatfrågan. Forskning och framtida teknik kan lösa mycket, men vi måste hjälpa till och agera redan nu. För oss själva. För våra medmänniskor runt om på den här planeten. Och för framtida generationer.

Vill du testa hur stort ditt eget klimatavtryck är rekommenderar jag Klimatkalkylatorn framtagen av Världsnaturfonden och Stockholms miljöinstitut. Kanske kan just du dra ner på köttätandet, göra färre flygresor eller handla mer miljömedvetet?

Klimatpanik någon?

Publicerat i Klimat | Tagg: , , , , , , , | 1 kommentar

Typiskt novemberväder

I oktober har många värmerekord slagits. I Norrköping hade man t.ex. hela 23 grader i mitten av månaden, nästan högsommarvärme. Helt plötsligt kunde man gå runt i t-shirt igen och suget efter glass började komma tillbaka. Folk satt på uteserveringar och drack öl och det kändes som staden fick nytt liv igen. Även om det var varmt och kändes som sommar på många sätt så var det något som var annorlunda. Det tog ett tag innan jag kom på vad det var, men till slut slog det mig, ljuset! Det var ljuset som var olikt. Solen stod lägre och gav ett annat ljus. Ljuset förändras mycket nu och strax går vi in i en ännu mörkare månad, nämligen november.

November är en av de mörkaste månaderna. Solen står nu betydligt lägre och dagarna blir kortare och kortare. Solen ger heller inte mycket värme. Solen förmår heller inte att bränna bort dimmoln under dagtid och molnen ligger lätt kvar. Vid högtryck med svaga vindar bildas lätt moln och vid sydliga vindar med fuktig luft kan det ibland dröja en vecka innan man ser solen igen.

Med kortare dagar och mindre värme från solen blir det allt kallare. Det är normalt att vintern kommer till sydligaste Norrland, Svealand och inre Götaland. Det första snöfallet brukar också inträffa i stora delar av södra Sverige.

När mycket kall luft drar in från norr eller nordost kan det bildas snökanoner över Östersjön och Bottenhavet. De bildas när skillnaden i temperaturen mellan luften allra närmast havet och inkommande luften norrifrån är stor. När det blåser friska nordostvindar kan täta snöbyar dra in över delar av ostkusten, i alla fall om det är tillräckligt kallt.

Likt oktober är det ofta mycket lågtryckstrafik ute på Atlanten och November brukar ge relativt mycket nederbörd som rör sig in med fronter och lågtryck. I samband med detta brukar också stora delar av Norrland bli snöbelagd. Det gör också att många skidorter kan öppna i fjällen. De kanske inte bara är beroende av natursnö men vid högtryck kan det också uppstå längre perioder med kallt väder och snökanonerna kan köras.

Snötäcket i norr gör också att det blir något färre fall med dimma även om det finns undantag. I söder däremot där det ofta inte hunnit bli något ordentligt snötäcke är det likt oktober vanligt med dimma.

Även om det kanske låter lite tråkigt med allt mörker som kommer i november så kan man ju alltid göra lite mysigt hemma med ljus och kanske en kopp te. Så fort snön kommer blir det ju också ljusare och skid- och snowboardsäsongen är igång, inte så dåligt eller hur? Ut och njut på ditt sätt.

 

Snöfall foto Tobias Åberg

Snöfall foto Tobias Åberg

Publicerat i Årstider, Klimat, Okategoriserade, Väderskola | Kommentarer inaktiverade för Typiskt novemberväder

Ännu en rekordmånad

2018 har varit ett väder-år utöver det vanliga. Vintern blev försenad men varade in i april. Våren uteblev nästan helt och det slog snabbt om till sommar. Och vilken sommar sen! Både maj och juli blev extrema månader med många rekord och även övriga sommarmånader hade mycket varma perioder. Trenden med rekord har fortsatt in i hösten. Om man nu kan kalla det höst. Faktum är att i skrivande skrivande stund så har stora delar av både Götaland och Svealand meteorlogisk sommar! Inte nog med det, eftersom sommaren var så extremt tidig i år så har det varit meteorologisk sommar i ett halvår på en del håll! Jag brukar själv tycka att sommaren är alldeles för kort i Sverige, men i år är det verkligen svårt att klaga på sommarens längd.

Oktober har bjudit på väldigt många temperaturrekord och det har dessutom varit dagar med 20-gradig värme rekordartat sent på året. De som slagit sina rekord med störst marginal gjorde det med över 5 grader, en fullständig pulvrisering! I strikt mening räknas dock vissa inte som rekord officiellt enligt SMHI då mätningarna inte pågått tillräckligt länge. Följande väderstationer har slagit nya temperaturrekord/högstanoteringar för oktober:

Station Högsta sedan 1901 (°C) År Nytt rekord (°C) Datum Differens (°C)
Arvidsjaur 14,7 2000 20,1 14-okt 5,4
Lycksele 16,5 1981 21,6 14-okt 5,1
Vilhelmina 15,1 2005 20,2 14-okt 5,1
Gunnarn 16,3 2005 20,9 14-okt 4,6
Hoting 16,4 2005 20,5 14-okt 4,1
Junsele 18,1 1962 21,7 14-okt 3,6
Gäddede 16,3 1981 19,1 14-okt 2,8
Forse 19,7 1995 22,4 14-okt 2,7
Torpshammar 19,2 1973 21,9 14-okt 2,7
Arjeplog 13,8 1962 15,8 14-okt 2,0
Norrköping 21,0 1995 23,0 15-okt 2,0
Frösön 17,8 1995 19,7 14-okt 1,9
Örebro 20,2 2011 21,6 14-okt 1,4
Sundsvalls fpl 20,1 1955 21,5 14-okt 1,4
Halmstad 21,4 1995 22,6 13-okt 1,2
Torup 22,1 1973 23,3 13-okt 1,2
Piteå 19,8 1945 20,8 14-okt 1,0
Visby fpl 20,0 1995 20,9 13-okt 0,9
Delsbo 21,0 1908 21,8 14-okt 0,8
Målilla 23,2 1985 24,0 13-okt 0,8
Ljungby 22,3 1985 23,1 13-okt 0,8
Göteborg 20,7 1991 21,3 14-okt 0,6
Östmark 19,3 2013 19,9 14-okt 0,6
Blomskog 20,0 1973 20,3 13-okt 0,3
Linköping-Malmslätt 21,6 1995 21,9 15-okt 0,3
Hudiksvall 20,9 1995 21,1 14-okt 0,2

Publicerat i Årstider, Extremväder, Klimat | Tagg: , , | Kommentarer inaktiverade för Ännu en rekordmånad

Brittsommar

Brittsommar kallas en varm period på hösten som inträffar i anslutning till Birgittadagen den 7 oktober. Det ska ha varit en kallare period med den första nattfrosten och sedan ett omslag till varmare väder. Man kan diskutera olika bedömningar av vad som ska klassas som Brittsommar. Till exempel bör det inte bara vara varmt, utan även lugnt och vackert väder med sol och svag vind. Både sol och svag vind är med största sannolikhet en förutsättning för att vi ska få höga temperaturer så sent på hösten. Det finns ingen mer exakt definition av brittsommar än detta och ordet Brittsommar finns bara på svenskan.

Det är inte ovanligt med milda höstar, men Brittsommar är inte alltför vanligt. Enligt SMHI är det 2005, 1995 och 1973 som är de senaste åren att utmärka sig speciellt. Då hade större delen av landet Brittsommar. 1995 uppmättes också svenskt värmerekord för oktober i Oskarshamn som hade 24,5 grader den 9 oktober. Det finns andra år som också kvalar in på listan över Brittsommar, men då har det som 1962 och 2010 bara gällt norra Sverige och 1985 bara södra Sverige.

En liknande period med varmare väder på hösten benämns i många andra länder som Indiansommar. Indiansommaren är dock inte kopplad till ett speciellt datum, utan kan infalla när som helst under hösten efter en period med kallt och kyligt väder. Det finns flera teorier om varför det kallas indiansommar, men en är att det under dessa perioder på hösten med milt och behagligt väder var gynnsam för indianernas buffeljakt.

I skrivande stund har vi redan uppnått ett nytt rekord. Under torsdagen den 11 oktober uppmätte Göteborg 21,1 grader som mest, vilket är nytt rekord för Göteborg i oktober sedan mätningarna startade 1859. Kanske kan rekordet slås igen innan helgen är slut. Brittsommaren stannar hela helgen, men sedan trycks värmen bort österut och söderut igen av kallare luft utifrån Atlanten.

Foto: John Turner, @jg_turner

Publicerat i Okategoriserade | Kommentarer inaktiverade för Brittsommar