Hur skyddar man sig mot blixten?

Åsksäsongen börjar närma sig och då kan det vara bra att fräscha upp kunskaperna i hur man bäst skyddar sig mot blixten. De flesta har säkerligen någon gång i livet fått lära sig att man inte ska stå under träd eller befinna sig på öppna fält. Kanske man har hört att man är säker om man sitter i en bil. Men vad grundar sig denna information på?

Blixtnedslag i Bukarest, Rumänien

Flera blixtnedslag i Bukarest, Rumänien. Foto: Catalin Fatu (https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=3814649)

Blixten söker den kortaste vägen med minst motstånd från molnen till marken. Därför slår blixten oftast ner i förhållandevis höga föremål. Det kan till exempel vara höga byggnader, träd, eller personer som står på öppna fält. Värt att tänka på om man står på öppna platser är att inte göra sig onödigt utsatt. Plocka därför ner paraplyet, även om det innebär att du blir blöt. Svinga inte med golfklubban. Det är därför helt korrekt att man inte bör ta skydd under höga träd, eller befinna sig på öppna fält. Om man befinner sig i höglänt terräng bör man försöka söka sig till en svacka eller dalgång om man inte kan ta sig till något bättre skydd. Ett tält utgör dock inget skydd, så stanna inte där!

Men hur är det där då med att sitta i en bil? Ja, det är i regel en säker plats att vara på eftersom bilens kaross leder strömmen ner i marken. Men det gäller bara så länge bilens tak också är av metall. En cabriolet med tak av tyg funkar alltså inte. Man bör inte heller luta sig mot dörrarna eller hänga ut genom fönstret eftersom du då kommer i kontakt med karossen. Bilens fönster kan förresten också krossas av tryckvågen om blixten slår ner.

Det kanske säkraste stället att befinna sig på är inomhus eftersom man då inte kan träffas av blixten. Däremot ska man undvika att prata i en gammal sladdtelefon, eller ha kontakt med tv, dator, eller annan elektrisk utrustning eftersom risken då finns att man får ström i sig vid ett blixtnedslag. Däremot är det ok att prata i sladdlös telefon eller mobiltelefon. Folk drar gärna ur kontakterna till sina tv-apparater och datorer vid åskväder, men risken finns alltså att man kan få ström i sig om olyckan är framme och blixten slår ner då. Det kan också vara ide att inte dra ut allting utan spara något som man inte är så rädd om inkopplat. Det kan då funka som en säkring som löser ut. Annars finns risken att det börjar brinna i ledningarna istället (http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/s%C3%A5-skyddar-du-dig-mot-blixten-1.573225).

Man bör också undvika kontakt med vatten under ett åskväder. Så om du är hemma, tänk då på att inte duscha, diska, eller tvätta dig under tiden. Detta beror på att vatten är en utmärkt ledare. Av samma anledning bör man också ta sig ur vattnet om man är på badplatsen, även om åskan verkar vara en bra bit bort!

Här finns lite bra läsning om olika myter om blixtar:

http://www.fox47news.com/storm-shield/storm-shield-featured/myths-and-facts-about-lightning-that-may-keep-you-safe

Och Uppsala Universitet har många bra tips på hur du kan skydda dig och dina föremål mot blixten:

http://www.hvi.uu.se/Lightning/blixtskydd/blixtskydd.html

 

 

Publicerat i Väder i kulturen, Väderskola | Tagg: , , , , , | Kommentera

Kylan kommer tillbaka – men finns värme i sikte? Prognos för resten av maj

Såhär ser prognosen ut för maj

Solig inledning under första majveckan

De senaste dagarna har ett högtryck över Nordatlanten styrt och ställt över vädret. Det har egentligen härjat där till och från ganska länge och påverkat vädret över oss. Det har gett oss både kyla och värme – redan den 27 mars hade Gladhammar i östra Småland 21,3 grader när det låg över Brittiska öarna. Samtidigt gav det oss kyla när det istället sträckte sig norrut upp mot Grönland lagom till påsken i mitten på april, då de isande nordvindarna sköljde ner över landet. De första dagarna denna majmånad har vi fått gott om sol på flera håll i landet och även lite försommarvärme. Värmen kulminerade fredag den 5 maj (i skrivande stund) och varmast blev det i Falun med 23,9 grader. För övrigt årets hittills varmaste dag! 

Andra majveckan: Bakslag!

Värmen knuffas undan under helgen (6-7 maj) och istället sköljer nordvindar på nytt ner över landet med kalluft. Kalluften når också en bra bit ner över Centraleuropa under början på veckan. Högtrycket förskjuts allt längre åt nordväst under veckan, bort mot Grönland. Det tar dock ett par dagar och det blir inledningsvis högtrycksbetonat på Nordatlanten. Vädret blir allmänt ostadigt på många håll i Europa, även i Skandinavien där man tidvis får både regn och kanske även blötsnö eller snöhagel en bra bit söderut. Mot slutet av veckan etablerar sig ett mer omfattande lågtrycksområde över Nordatlanten och likaså nordost om Skandinavien. Det ger allmänt ostadigt väder över västra och norra Europa och både stabilare och varmare i sydöstra Europa.

 


Andra majveckan: Kalluften drar pressar söderut

Tredje majveckan: Troligen ostadigt

Det mesta tyder på att det ostadiga vädret fortsätter och att det blir fortsatt rätt kyligt i perioder, speciellt i norr. Eftersom det ser ut som att själva huvudlågtrycket hamnar något väster om Sverige (typiskt Islandslågtryck) kan man tänka sig att lite mer normalvarm luft letar sig upp med sydvästvindar allt större uträckning. Kanske främst i södra Sverige. Den riktigt varma luften håller sig över södra Europa.

 


Tredje majveckan: Värmen håller sig i söder, men kan slinka norrut upp mot södra Sverige. 

Fjärde majveckan och fram till början av juni: Första riktiga sommarvärmen?

Såhär långt fram är prognosen rätt osäker och man får därför ta den med ”en nypa salt”. Både den europeiska ECMWF-modellen för månadsprognoser och amerikanska CFS (version 2) har liknande resultat vilket resulterat i min prognos:
Lågtrycket över Nordatlanten ligger kvar och redan under den tredje majveckan bryts också högtrycket på Grönland ner, vilket ger utrymme för ostadigare väder även där. Samtidigt ger detta mer utrymme för högtrycken att etablera sig både söder och öster om Skandinavien. Det finns också viss antydan till att områden med skurar kan aktiveras över Indiska oceanen en bit in i maj. Detta kan ofta relateras till just förstärkt lågtryck kring Island och förstärkt högtryck vid kring Azorerna.

För Skandinaviens del tänker jag mig att det inleds en kamp mellan det högtryck som troligen etablerar sig precis öster om Skandinavien och lågtrycket på Nordatlanten. Under vår- och sommarmånaderna leder detta ofta till en kamp mellan varm luft som etablerar sig i öster (i högtrycket) och svalare luft i väster. Ofta dyker det också upp mer eller mindre intensiva lågtryck på udda banor, ofta från syd till nord eller sydost till nordväst. Skulle högtrycket förstärkas in över Skandinavien mot början av juni (prognosen antyder det) kan det säkert bli gott om sol och värme. Det ligger dock för långt bort i tiden, så tills vidare tror jag på en fortsatt hård kamp mellan luftmassorna.

 


Fjärde majveckan och fram till början av juni: Kamp mellan högtryck i öster och lågtryck i väster.

Blir spännande att se om den här prognosen håller eller om det blir helt och hållet fel!

Allt gott så länge,

/Nitzan

 

Publicerat i Månadskrönika, Specialprognos | Kommentera

Valborgsväder och ökända lågtryck

Hur blir vädret till Valborgsmässoafton och 1 maj? Ja det är en fråga som vi har fått besvara många gånger den senaste veckan. Det är långhelg, många är lediga och vill fira att vintern rasat och våren är här med picknick, parkhäng och grillat, ja allt som hör våren till. Självklart blir vädret en viktig faktor, är det t-shirtväder eller ska man plocka med sig halva garderoben för att vara förberedd. Liksom många gånger förut blir årets Valborgsväder minst sagt osäkert. Boven i årets väderdrama är ett lågtryck från sydost, ett så kallat 5b-lågtryck.

Vad är ett 5b-lågtryck?

För vår del i Sverige brukar lågtrycken vanligtvis komma västerifrån eller från sydväst, men det händer även att de kommer norrifrån, österifrån eller söderifrån. Lågtrycken som kommer söderifrån eller från sydost kallas av oss meteorologer får 5b-lågtryck och är ökända för att vara svåra att prognostisera. Namnet ”5b-lågtryck” lever kvar från meteorologen Jacob van Bebber som i slutet av 1800-talet gjorde ett försök i att klassificera lågtryckens banor över Europa. ”5b” kallade han lågtrycken som bildades vid Adriatiska havet och rörde sig på en nordlig eller nordostlig bana upp mot Baltikum och Skandinavien. Van Bebbers klassificering är inget som används idag men just namnet ”5b-lågtryck” används ibland av svenska meteorologer som en beskrivning på just de lågtryck som närmar sig Sverige söderifrån eller från sydost och ger oss svårprognostiserade väderlägen. Anledningen till att de är svårprognostiserade anses bero på att en liten förskjutning i öst-västlig riktning får stora konsekvenser för vädret i Sverige, och vädermodellerna tenderar att ha olika bud på vilken bana lågtrycket kommer att ta även relativt nära i tiden. Tar lågtrycket en lite ostligare bana kan det innebära det att den mesta nederbörden drar upp över Baltikum och Finland, medan det i Sverige då blir uppehållsväder, men en liten förskjutning västerut innebär istället att nederbörden, ofta relativt kraftig och i kombination med blåsigt väder, förs in över Sydsverige.

Hur blir Valborgsvädret 2017?

Inför Valborgsmässoafton och 1 maj är det just ett 5b-lågtryck i krokarna som gör att väderprognoserna blir osäkra i år. Den senaste veckan har prognosen skiftat med alltifrån att lågtrycket drar in med regn och snö över östra Götaland, östra Svealand och efterhand även Norrland, till att dra längre österut över Finland för att sedan svänga in med snöfall över norra Norrland, medan det i övriga delar av landet blir mestadels uppehåll.

Prognos för 30/4-3/5.

Nu pekar det mesta på att lågtrycket trots allt tar den ostligare banan, vilket då innebär att det under Valborgsmässoafton drar in snöfall över norra Norrland, men i övriga delar av landet blir det mest uppehåll och växlande molnighet. Till början på nästa vecka, tillika första veckan i maj, växer ett högtryck in över landet och ger stabilt väder med uppehåll, samtidigt som det är mildare luft som drar in över landet och ger temperaturer som når upp i 15-20 grader i landets södra delar. Så efter ett riktigt bakslag under april månad väntas alltså vårvärmen komma tillbaka och vi får äntligen anledning att plocka fram solglasögonen igen och lämna mössa och vantar hemma. Se hur vädret väntas bli där just du befinner dig här.

Publicerat i Specialprognos, Väderprognoserna | Tagg: , , | Kommentera

Ditt sms ger bättre prognoser

Vi ringer, smsar och mobilsurfar som aldrig förr. Men visste du att ditt sms kan ge bättre lokala prognoser i framtiden? De elektromagnetiska signalerna från din mobil skickas genom luften till närmaste mobilmast och det är just denna luftfärd som vädermodellutvecklare och forskare börjat intressera sig för. Allt som rör sig i luften påverkas av det rådande vädret och i fallet med signalerna från din mobil kan det leda till att de blir lite fördröjda (vi snackar så korta tider att det inte är märkbart för människan, men mätbart är det!).

För tio år sedan visade forskare hur man genom att jämföra förändringar i signalstyrka mellan två radiomaster kunde göra en uppskattning av hur mycket nederbörd som föll i ett område, baserat på vattnets egenskaper att absorbera och sprida mikrovågor. Att få tillgång till de kommersiella telefonbolagens data över signalstyrka har varit ett juridiskt problem, men nu börjar det hända grejer.

Baserat på den datatrafik som mobilanvändarna skapar i kombination med vanliga hederliga väderobservationer har ett amerikanskt företag börjat göra tretimmars-prognoser på gatunivå! Med så högupplösta prognoser skulle man i bästa fall kunna navigera sig torrskodd mellan sommarens kraftiga regnskurar. På flygplatser skulle man bättre kunna bedöma hur stora förseningar det kan bli på grund av vädret och på t.ex. Friends Arena kan man ta beslut om det är fritt fram att spela matchen under öppet tak. I de länder som inte har ett heltäckande nätverk av radaranläggningar skulle mobilsignalerna kunna vara ett bra alternativ för att samla in väderinformation.

Att göra en superlokal uträkning är ingen konst, men träffsäkerheten är såklart akilleshälen. Vädermodellerna blir bättre och bättre och har nu samma träffsäkerhet på kilometerskala som det tidigare varit på mil-skala. Nästa steg blir hundratals meter och sen är vi nere på gatunivå! Och kanske är det tack vare vårt frenetiska knappande på mobilerna.

Foto: Gary Knight

Är du intresserad av att läsa mer om mobilernas roll i framtidens prognoser rekommenderar jag den här artikeln i Nature.

Publicerat i Meteorologi och meteorologens arbete, Väderprognoserna | Tagg: , , , , | Kommentera

Ostadig och kall påskhelg

Vi har nu kommit till mitten av april och våren har kommit på flesta håll i landet. Men i och med månaden april finns det alltid risk för så kallat ”aprilväder” då våren tar en time-out och vintern gör en tillfällig comeback med ett bakslag. Precis ett sådant bakslag befinner vi oss nu i, och det kommer även att ligga kvar under påskhelgen med kall luft över hela landet och därmed låga temperaturer. Här är väderprognosen för påskhelgen:

Skärtorsdag och Långfredag

Ett regnområde ligger inledningsvis över Götaland under skärtorsdagen och drar under dagen alltmer bort åt sydost och följs av växlande molnighet. Längre norrut i landet väntas halvklart till molnigt väder och längs i norr faller tidvis lättare snöfall. Bäst solchanser väntas vara i Svealand. Ett lågtryck med snöfall drar senare under dagen in från väster över södra Norrland och kan i fjällen tidvis ge kraftiga snöbyar. I söder stiger temperaturen under dagen upp mot 4 till 8 grader, och i norr -6 till +2 grader. Därmed väntas en kall men mest uppehållsfattig färd till Blåkulla. Under natten mot långfredagen och morgonen väntas sedan minusgrader i landet förutom i de sydligaste delarna. Lågtrycket över södra Norrland ligger kvar under långfredagen med snöfall och längre söderut drar ett område med regn österut men upp mot Svealand väntas snöfall. Bakom nederbörden spricker det upp på flera håll i Götaland under dagen och ger soligt väder med temperaturer upp mot 8 till 10 grader. Till kvällen berörs de östra delarna av Götaland och Svealand med snöfall och nedåt Småland och Blekinge även regn.

Väderprognosen för skärtorsdagen och långfredagen.

Påskafton, påskdagen och annandag påsk

Under natten mot påskafton väntas tillfälligt stabilt väder med klart och kallt väder på flera håll innan det ostadiga vädret drar igång igen. Ett lågtryck drar in från väster över Götaland med regn och lokalt inslag av snöfall, men det är i dagsläget lite osäkert om även Svealand berörs utav denna nederbörd eller om en högtrycksrygg i norr kan hjälpa till att stå emot nederbörden. I vilket fall väntas molnigt väder även i Svealand och Norrland under påskdagen med även tidvis lätt snöfall i Norrland. Dagstemperaturerna hamnar omkring 2 till 6 grader i söder och i norr -7 till 0 grader, med andra ord fortsatt en kall påsk. Till påskdagen väntas en tillfällig stabilisering av vädret då högtrycksryggen i norr växer in över de södra delarna av landet även. Det bjuds då på växlande molnighet och i de västligaste delarna av landet snöbyar men i Götaland regnskurar, i övrigt uppehåll. Dagstemperaturerna väntas hamna på samma nivå som under påskafton.

Under annandag påsk och början av nästa vecka försvagas högtrycksryggen i söder och det ostadiga vädret vi är vana vid börjar dra igång igen. Ännu ett nytt lågtryck drar in från väster över Götaland med främst regn och även denna gång är det osäkert om Svealand kommer att beröras av nederbörd eller ej. I norr däremot väntas växlande molnighet och mest uppehåll.

 

Väderprognosen för påskafton, påskdagen och annandag påsk.

För att sammanfatta denna påsk väntas den bli, om man ser från ett vädermässigt perspektiv, rätt så tråkig. Den domineras av låga temperaturer, emellanåt solchanser men en hel del nederbörd som även väntas falla i form av snö i söder. Den som har beslutsångest över om man ska byta till sommardäck eller inte så är tipset att vänta ett litet tag då även nästa vecka väntas bli kall. Under flera nätter och morgnar under påskhelgen och nästa vecka väntas minusgrader på flera håll i landet, även i söder, vilket därmed ger risk för halka. Men en positiv sak från allt detta trista väder är att man har en ursäkt att sitta inne i soffan framför sin tv med ett stort påskägg i famnen.

Glad påsk önskar Foreca!

 

Publicerat i Årstider, Specialprognos, Väderhändelser | Kommentera

Hagel

Vad är hagel

Hagel är en form av nederbörd som består av is. De är ofta runda men kan också anta andra former. Formen avgörs av bildningsprocessen. Hagel bildas i bymoln – Cumulonimbus (Cb) – när snöflingor kolliderar med droppar av underkylda vattendroppar som fryser runt snöflingan. Hagelkornet kan sedan träffas av ytterligare vattendroppar och på så sätt växa sig större. Hur tillväxtprocessen går till och resulterande form på haglet beror på haglets temperatur. Kornet hålls uppe i molnet med hjälp av de uppvindar som finns i Cb-molnen. Det är tack vare uppåtvindarna som just Cb-moln är de mest gynnsamma för bildning av hagel. Ju större hagel, desto kraftigare uppåtvindar krävs för att hålla haglet inne i molnet. Om det blir för stort eller kommer ut ur uppåtvinden faller haglet mot marken. Stora hagel är därför sällsynt i Sverige, eftersom vi inte har de allra kraftigaste åskovädren här.

Olika typer av hagel

Snöhagel, ibland kallat trindsnö, är vanligt på våren i samband med åskskurar, ibland i samband med snöfall. Kornen är små, vita och spröda. Storleken är oftast mellan 2 och 5 mm i diameter. De studsar på hårda underlag och går lätt itu. De är vanligast då utomhustemperaturen är omkring noll grader.

Småhagel och ishagel är egentligen ungefär samma sak men de har olika storlek. Skiljelinjen går vid 5 mm i diameter. De bildas främst under sommaren då det är lite varmare än fryspunkten. De förekommer ofta i kombination med åska då det är samma typ av moln som krävs för båda väderfenomenen. Åska kan dock förekomma utan hagel och vice versa. Småhagel är hårdare och mindre spröda än snöhagel. De är korn av is och studsar inte på hårda underlag.

Rekordhagel

Anekdoter om hagelkorn som vägt flera kilo finns, men det som officiellt är världsrekord är från Gulganj i Bangladesh. Där föll hagel med en vikt av 1,02 kg den 14 april 1986. Från Vivian, South Dakota, USA rapporterades om hagel med en vikt av 0,88 kg den 23 juli 2010. Hagel är i Sverige ofta långt från världens tyngsta, men 0,2 kg hagel föll över Ramnäs, Västmanland den 4 juli 1953. Fullt tillräckligt för att orsaka skada.

Aktuellt väder inte bara i Sverige

Kolla in den här videon från gårdagens hagelstorm i Argentina!

Publicerat i Årstider, Väderskola | Tagg: , , , | Kommentera

Vårvärme, bakslag och en titt på april

Slut med snö i söder?

Vi står inför ännu ett månadsskifte snart, april står för dörren. Jag måste säga att den gångna vintern ändå känts väldigt lång. Vad kan det bero på egentligen? Det har ju varit ännu en mild, rätt snöfattig vinter.
– Eftersom jag befinner mig i Stockholmsområdet större delen av min tid tror jag det har att göra med det mycket omfattande snöfallet den 9-10 november. Det är väldigt tidigt för snömängder som 40 cm snö. Bara två månader innan, i mitten på september, badade jag i Mälaren. För den som minns var september osedvanligt sensommarvarm.

Nåväl, i södra Sverige har det i långa perioder varit barmark. När snön väl hade lagt sig dröjde det inte länge innan den smälte bort igen. Och så har det hållit på. I landets mellersta och norra delar har det ju snöat en del i sedvanlig ordning, men inte några rekordmängder direkt.

Ordentlig vårvärme

Söndagen och måndagen kommer att bjuda på ordentlig vårvärme i landets södra halva. Det kommer bli 10-15 grader (förutsatt att det är soligt) och på sina ställen kanske ännu varmare än så. Den stora frågan är om vi inte skulle kunna nå 20 grader någonstans?
Anledningen till värmen är att ett högtryck byggts upp över Brittiska öarna och skjuter in lite av sin värme över södra Sverige, precis som bilden nedan visar. Samtidigt kommer lågtrycket kring Kolahalvön att släpa med sig riktigt kall luft norrifrån.
Någon som redan gjort kopplingen om hur det blir i fortsättningen?

karta_vaderlangtid

… och så kommer självklart bakslaget …

Högtrycket blir inte särskilt långvarigt i sin nuvarande position utan försvagas och förskjuts söderut. Det släpper fram lågtryck som aktiveras på grund av den stora temperaturskillnaden mellan de olika luftmassorna. Bland annat över Sverige. Nu under veckan ska det passera ett par lågtryck, med både regn och snö. Troligen kan det komma snö ända ner över Svealand och snöinslag på Sydsvenska höglandet är inte ovanligt. I norr blir det flera tillfällen med snö och riktigt vinterväder – alltså minusgrader även dagtid. Ett klassiskt bakslag alltså, men det hör ju våren till.

Hur blir vädret i påsk?

Egentligen är det ganska svårt att säga hur vädret kommer utveckla sig i april. Det ser dock ut som att det blir mer högtrycksbetonat över Syd- och Centraleuropa under de första två veckorna, men med en viss dragning till att högtrycket kan sträcka sig en bit norrut ibland. För Sveriges del betyder detta väderläge en hel del lågtryckstrafik (se bilden nedan). Jag tippar ändå att den kallaste luften som kommer på besök nu den sista veckan i mars ger efter och att våren etablerar sig allt längre norrut.
Hur blir vädret i påsk då?
– Påskhelgen i år sträcker sig mellan den 13-17 april (där den 13 är skärtorsdag och 17 annandag påsk). Riktigt så långt fram går det inte att säga något om några detaljer. Enligt den senaste månadsprognosen verkar det som att det mer lågtrycksbetonade vädret kan bestå, åtminstone i norr.  Alltså en situation som är ganska lik bilden nedan. En möjlighet är också att högtrycket sträcker sig en bit längre norrut och skjuter lågtrycken på en ännu nordligare bana (vilket inträffat ofta denna vinter). Det skulle innebära en torr och förhållandevis solig påsk för många. Kom dock ihåg att långtidsprognoser är osäkra och mycket kan fortfarande hinna ändra sig.

karta_vaderlangtid2

Allt gott!

/Nitzan

 

Publicerat i Okategoriserade | Kommentera

I spåren av vinterstormen Stella

Vinterstormen Stella drog in över staten New York under tisdagen och onsdagen (14-15 mars) med kraftigt snöfall och blåsigt väder och New York-borna uppmanades att hålla sig hemma. Generellt gav Stella 1-1,5 meter snö på många håll i staten New York, i staden Ilion, NY, registrerades det kraftigaste snöfallet – det föll hela 18 cm nysnö under loppet av en timme. De stora snömängderna och vinden ställde till med problem för både landtrafik och flygtrafik när Stella väl passerade. För resenärerna som stod på perrongen och väntade på ett tåg, där det låg en hel del snö på spårområdet, kom det som en chock när tåget i full fart passerade och satte snön i rörelse och skickade upp den över resenärerna på perrongen.

 

Att ha ett hus vid strandkanten är nog en dröm för många, säkert också för familjen i Rochester, NY, som är bosatta längs Lake Ontarios södra kust. När det blåser en isande vind kan det däremot inte vara speciellt trevligt, framför allt inte när det piskas upp vågor som dränker allt i sin väg i vatten – som i kylan snabbt fryser till is.


I samband med vinterstormen Stella var det en kall nordlig vind som blåste över Lake Ontario, en av de fem ”Great Lakes of North America”. Det blåste hårda vindar under lång tid, 5 dygn, vilket orsakade att stora vågor bildades över Lake Ontario. Vågorna sköljde in över land och dränkte allt i sin väg i vatten, och då temperaturen var omkring 5-10 minusgrader frös vattnet snabbt till is och som vi ser i filmen ovan blev huset och andra föremål på tomten inpaketerade i is.

Publicerat i Väderhändelser | Tagg: | Kommentera

Vädersatelliter

Satelliter är viktiga verktyg

Satelliter är till stor hjälp för oss meteorologer. De hjälper oss dels att ha koll på det aktuella väderläget, men också att få bättre prognoser. Med en satellitbild kan vi avgöra om det är moln eller klart väder över ett område. Det går också att få en uppfattning av på vilken höjd molnen befinner sig då man kan mäta temperaturen i molntopparna med hjälp av den infraröda strålningen. Ju högre upp molntoppen är desto kallare är det kan man säga generellt. Eftersom man kan mäta ljus (egentligen elektromagnetisk strålning) med olika frekvenser, ”kanaler”, kan satellitbilder användas även på natten och i dåliga ljusförhållanden. Man kan då helt eller delvis använda infraröda (IR) kanaler för att se. Satellitbilder är också oerhört viktiga för att avgöra väderläget på platser där det inte finns markobservationer, till exempel på öppet hav eller i mycket glesbefolkade områden. På sådana platser kan satellitdata vara de enda mätvärden vi har. Satelliter kan också vara till hjälp för att bestämma vindhastighet och temperaturen vid marken (om det är klart väder).

Indata till vädermodeller

Satellitdata hjälper oss inte bara att beskriva väderläget just nu eller historiskt, det är också mycket viktigt för att göra bättre prognoser för väderutvecklingen. Tillsammans med markobservationer är satellitdata de viktigaste källorna till den indata som behöver matas in i en väderprognosmodell för att få en bra prognos.

Omloppsbanan har betydelse

Det finns två typer av omloppsbana för satelliter, polär och geostationär. En polär satellit kretsar runt jorden så att den passerar båda polerna under sitt varv. Den passerar ekvatorn vid olika längdgrad (longitud) för varje omlopp. Ingen del av jorden kan synas kontinuerligt från en och samma polära satellit. En vanlig höjd över ytan för polära satelliter är 800 – 1000 km. Geostationära satelliter kretsar runt jorden på betydligt högre höjd, omkring 35 000 km. En sådan satellit följer med jordens rotation och ser då samma vy av jordklotet hela tiden. Fördelen är att samma område kan övervakas hela tiden, nackdelen är dels det större avståndet till ytan och dels den stora vinkel som uppstår till polarområdena. Det gör att bilderna blir sämre.

Läs mer om vädersatelliter och satellitbilder hos EUMETSAT och se bilder i realtid.

dust

Satellitbild från EUMETSAT 2017-03-10 kl 18 UTC. Ljusgula moln är låga, mörkgula medelhöga och rödbruna höga. Klara områden över land går i toner mellan grå-rosa (mildare) och orange(kallare).

Publicerat i Meteorologi och meteorologens arbete | Kommentera

Checklista för våren

Årstidskarta 1 mars

Vårens utbredning 1 mars

Den meteorologiska våren har anlänt till stora delar av Götaland! Hurra för det!

”Den meteorologiska våren” innebär att dygnsmedeltemperaturen ska ligga över nollstrecket sju dygn i följd och man säger då att våren kom det första av dessa sju dygn. En lite småtråkig definition kan tyckas, det finns ju massor med andra vårtecken som berättar hur långt våren är framskriden.

Ett annat tydligt tecken för oss meteorologer att våren är på gång är uppkomsten av en viss typ av moln på himlen. Jag talar om stackmolnen, de små vita fluffiga molnen som på den svenska sommarhimlen dyker upp i ett större antal än vad man kan räkna till. Molnet bildas då vatten med solens hjälp avdunstar från marken och vattenångan stiger uppåt i atmosfären. På väg upp kyls vattenångan av och vid en viss höjd kondenserar vattenånga och bildar vattendroppar, dvs molnet. Så för att molnen ska kunna bildas krävs det tillräckligt med effekt på solinstrålningen. På vintern är det inkommande ljuset för svagt, men när det slår om till vår kan molnen börja dyka upp. Och även om de första stackmolnen om våren är små och ynkliga är det samma fenomen som om några månader kommer att ge kraftfulla åskmoln som tornar upp sig.

I Uppsala noterade jag stackmoln på himlen redan sista veckan i mars, men den meteorologiska våren har ännu inte kommit till staden. De flesta tecken pekar dock i samma riktning: våren är onekligen på gång!

Här följer nu en lista så du kan bocka av hur långt våren har kommit hos dig:

⬜ Meteorologisk vår (dygnsmedeltemperatur över 0 °C, 7 dygn i följd)

⬜ Stackmoln på himlen

⬜ Fågelkvitter

⬜ De första vårblommorna

⬜ Grusborttagarmaskinen

⬜ Det är LJUST när man ska hem från jobbet

⬜ Dags för fönsterputsning…

⬜ Mössa, halsduk och vantar behövs inte längre. Solglasögon och vårskorna plockas fram

⬜ Dagsmeja (minusgrader i luften, men solen gör att snön smälter)

⬜ Uteserveringarna med solvägg börjar fyllas

⬜ Prosit! Start på pollensäsongen

⬜ Gässen flyger norrut igen

⬜ Bort med vinterdäcken! Fram med cykeln!

⬜ Sommartid ersätter vintertid

Kanske kan du bidra med några egna vårtecken som borde vara med på listan?

Vårens första stackmoln

Vårens första stackmoln i Uppsala 24 februari

Publicerat i Årstider | Tagg: , | Kommentera