Polarnatt

Har du liksom jag känt av att det bara blir mörkare och mörkare under dagarna? Inte så konstigt, vi närmar oss vintersolståndet då dagen är som kortast. Vintersolståndet är den tidpunkt då solen står som lägst på himlen och detta inträffar för oss på norra halvklotet mellan den 21 och 23 december varje år. I år inträffar vintersolståndet den 21 december kl. 11:44. Vill du veta mer om vintersolståndet kan jag rekommendera blogginlägget ljusets återkomst.

Polarnatt i Longyearbyen, Svalbard. Foto: Kvabbe Grevlingsti, instagram.com/kvabbe

Polarnatt i Longyearbyen, Svalbard. Foto: Kvabbe Grevlingsti

Även om det inte är många timmar med solljus under dagen just nu har södra Sverige trots allt omkring 6 timmars dagsljus. Värre är det längre norrut, i t.ex. Treriksröset är det nu polarnatt, eller midvintermörker, och solen går inte upp över horisonten över huvud taget.  I Kiruna är det just nu, den 7 december, omkring 1 timme mitt på dagen som solen tittar upp över horisonten, men resten av dygnet står solen under horisonten. Än så länge visar sig solen i Kiruna, om än kortvarigt, men mellan den 11 och 31 december är det polarnatt även här. Även om man under polarnatten inte ser solen är det inte helt becksvart, utan några timmar mitt på dagen är det skymningsljus från solen. Ju längre norrut man kommer desto längre tid varar polarnatten. I Treriksröset är det polarnatt mellan 1 december och 11 januari, i Tromsö i Norge är det polarnatt mellan 27 november och 15 januari och på Longyearbyen på Svalbard vara polarnatten under hela fyra månader, från 26 oktober till 8 mars.

 

Publicerat i Årstider | Tagg: , , , | Kommentera

Snökanoner

När man hör ordet snökanon tänker nog de flesta antingen på den maskin som används i skidbackar för att spruta konstsnö när natursnön inte räcker, eller snöslunga som är behändigt att använda hemma när mycket snö har fallit och man inte orkar skotta. När meteorologer talar om snökanon så är det inget av det ovanstående. Snökanon är ett väderfenomen där mycket snö faller lokalt, i vissa fall väldigt lokalt och på kort tid.

 

Snökanoner bildas när kall luft drar över öppet hav som fortfarande är relativt varm. Den stora temperaturkontrast som då gäller leder till att vattnet från havet avdunstar och det bildas moln. Från dessa moln börjar det i princip snöa direkt. Vinden spelar även in för att en snökanon ska bildas. Om vinden är antingen för svag eller hård resulterar det inte i någon snökanon. Vinden för sedan vidare molnen och snöfallet mot kuster och över land där det förstärks. Om vinden bara vrider lite så försvagas snöfallet och avta. Ju längre luften färdas över hav, desto kraftigare kan snöbyarna bli. Det kan komma mycket stora snömängder lokalt, men bara någon kilometer bort kan det vara uppehåll och torrt istället.

 

Eftersom luften måste färdas en bra bit över hav för att skapa en snökanon så är det inte hela Sveriges kustband som är utsatt för dessa kraftiga snöbyar. Platser längs ostkusten där fenomenet brukar inträffa är runt Skellefteåtrakten, längs Gävleborgs kust, vid norra Upplandskusten, Östgötakusten samt på Öland och Gotland. Det kan även bildas snökanon över Vättern och Vänern som sedan förs in över land. Detta kallas då för Vättersnö och Vänersnö. Första advent i år berördes östra Svealand av en del snöbyar, och över Bottenhavet och ner mot Östersjön sträckte sig en snökanon, som bilden nedan visar.

snokanon

Radarbild från 1:a advent i år, söndagen den 27:e november. Ett långt stråk av snöbyar kan ses från Finland kust och ligger ner mot norra Gotland.

Begreppet snökanon har troligen fått sitt namn efter att man har studerat fenomenet på radarbilder. Det ser då ut som att det är en kanon som skjuter in snö över land. De snökanoner som används i skidbackarna har säkerligen fått sitt namn efter detta fenomen.

 

En av de värsta snökanonerna på senare år inträffade i Gävle år 1998 i början av december. Då föll det på ett par dygn 131 cm, vilket ställde till med en hel del problem. Runtom i världen hittas snökanoner bland annat i Nordamerika vid gränsen mellan Kanada och USA. Mycket kall luft drar ned norrifrån över de fem stora sjöar som ligger där och ger otroligt mycket mängder snö. Staden Buffalo i USA som just ligger nära gränsen mot Kanada är en större stad som många gånger råkat ut för snökaos p.g.a. just snökanon.

Publicerat i Okategoriserade, Specialprognos, Väderhändelser, Väderprognoserna | Kommentera

En första titt på decembervädret

Så går vi snart in i december. Julmånaden. Och då undrar ju alla om det blir en vit jul eller inte? Själv är jag en sån som älskar snö, helst från november till februari så man kan åka skidor och annat roligt. Men viktigast är nog ändå att det blir en vit jul, annars får den rätta julkänslan svårt att infinna sig. Den där fantastiska känslan när man går ut en julaftons morgon och det är alldeles tyst. Tyst som det bara kan bli när snön på träden och marken liksom dämpar allt ljud. Det känns nästan som att det är en avsaknad av ljud i sådana lägen. Åh, det vore ju något att få till jul!

Men hur ser chanserna ut till en vit jul då? Ja, tittar man statistiskt så är chanserna så klart störst i Norrland. I Mälardalsregionen är det snö ungefär i 50% av fallen. Längs västkusten och i Skåne endast 30-40% av fallen. Sämst chans till en vit jul är det i Sydvästligaste Skåne där man endast en av fem julaftnar vaknar upp till ett vitt pudertäcke. Det ska väl också sägas att denna statistik tar hänsyn till jular under perioden 1931-1980, så det kan faktiskt vara så att chansen är ännu lite lägre, med tanke på den globala uppvärmningen.

vita-jular-frekvens

Frekvens av vita jular i Sverige under perioden 1931-1980

Årets decembermånad inleds med kyliga nordliga vindar och ganska soligt väder. Men redan från söndag slår det om till mildare väder. Anledningen är att ett högtryck över Brittiska öarna och Centraleuropa styr upp mildluften på Atlanten långt upp över norra Skandinavien. Detta mönster ser sedan ut att hålla i sig till dagarna runt lucia, men
sedan verkar det som att det åter blir ett omslag till kalla nordliga vindar.

De kalla nordliga vindarna dominerar sedan väderläget under mitten av december. I norra Sverige ser det då ut att kunna falla en del snö, men det är inte uteslutet att det faller lite snö även i söder. Det är kanske den här perioden vi ska hoppas mest på, för till veckan före jul verkar ett högtryck växa sig starkt över Skandinavien och ge kallt väder, men också torrt med mestadels uppehåll. Men för alla som gillar snö kan vi väl säga att hoppet lever!

Publicerat i Årstider, Månadskrönika, Specialprognos | Tagg: , , , , , , , , | Kommentera

Mannaminne

Mannaminne, så långt man kan minnas helt enkelt. Ett uttryck som inte så sällan faktiskt används när man just pratar om väder. ”Det var den kallaste vintern i mannaminne”. Ingen kunde helt enkelt inte minnas när det var så kallt senast. Eller så mycket snö. Eller så varmt. Eller regnade så mycket.

Men min personliga erfarenhet av mannaminnet, och då speciellt när det kommer till väder, är att det är inte alls särskilt långt. Det sträcker sig högst några år bakåt i tiden, ibland inte ens ett år. För hur många gånger har jag inte fått den frågan, att så här kallt/varmt/blött/blåsigt har det väl inte varit på jättelänge? Bara för att titta i statistiken och konstatera att jo, det regnade faktiskt rätt mycket förra sommaren också. Och minns ni inte att det blev jättevarmt i slutet på sommaren, när alla hade börjat jobba igen efter semestern? Eller att det kom jättemycket snö just där just den vintern? Så många gånger måste jag göra journalisterna som ringer och vill ha domedagsrubriker besvikna.

Sen finns det ju självklart tillfällen när det är befogat att använda också. Jag minns själv stormen Gudrun, som jag hade förmånen (jo, som meteorolog kände jag det faktiskt som en förmån) att få uppleva på första parkett. I mitt minne fanns ingen liknande upplevelse. Så jag förstod nog inte riktigt vidden av stormen, förrän jag upplevde den. Jag satt i en liten stuga vid havet på Västkusten. Vid 13 lyssnade jag och min pappa på land- och sjöväder i P1 och där rabblades varning efter varning upp. Det var stormvindar och orkanbyar och extremt högt vattenstånd. Pappa och jag tittade glatt på varandra och sa ”vi tar en promenad och tittar på havet!” Det rimliga i den här situationen, speciellt med det yrke jag faktiskt har, borde ha varit att stanna inne i tryggheten. Mina kollegor hade ju precis varnat oss för att gå ut. Men nej, det fanns ju inte i mitt minne hur en sådan här storm kan vara. Så vi gick ut och tog en promenad i den bleka januarieftermiddagen. Och vi var inte ensamma. Det var gott om folk ute och tittade på stormen. För hur skulle vi kunna veta hur farligt det var, när det inte fanns i mannaminnet? Eller? Vi kom hem igen ordentligt (och havet var jättehäftigt att se…), men under den timme vi var ute kunde vi faktiskt känna hur vinden ökade. Vid sju på kvällen gick strömmen. Men då hade vi fattat, och vi hade ätit tidig middag, hällt upp vatten och fyllt termosarna. Så vi var beredda. Och vi satt där i mörkret och tittade ut över det stormande havet och jag kände mig väldigt liten. Så den stormen finns i alla fall i mitt minne nu.

Publicerat i Okategoriserade | Kommentera

Lågtryck på repeat

Hittills har det varit en relativt kall start på november och det har även kommit stora mängder snö i främst östra Svealand och södra Norrland. I Stockholm har det kommit rekordstora snömängder. Bilar har fastnat i snödrivor och det har varit stora problem i trafiken. Men det rådande vädret har inte inneburit problem för alla. Många har passat på att njuta av snön med pulkåkning, turer i längdspåret och byggande av snögubbar. Själv pulsade jag ut i den nästan knähöga snön och åkte i lössnön i Vitabergsparken som ligger i centrala Stockholm.

Nu kommer dock mycket av snön försvinna när mildare luft drar in. Flera lågtryck med regn står i kö för att komma in. Detta i kombination med blåsigt väder gör att snön kommer att smälta snabbt.

Denna vädertyp, när lågtryck efter lågtryck kommer in är vanlig under hösten och vintern. Lågtrycken ger moln, nederbörd och och blåst. Emellan lågtrycken är det dock ofta klart väder och svagare vindar. Så med denna vädertyp blir det mycket stora skiftningar i vädret. Om temperaturen är närmare noll grader kan det dessutom pendla mycket mellan minusgrader och plusgrader och därmed också mellan snö och regn. I dessa förhållanden kan det bli besvärligt med mycket halka på vägarna.

Under de närmaste dagarna har vi många lågtryck som är på väg in och det kommer bli stora svängningar i vädret. I söder handlar det mest om regn, men i Norrland blir det svängningar med både regn och snö.

Vi får se vad som händer senare i vintern. Det kan ju också vara skönt att ha mindre svängningar. För att det ska ske behöver högtrycket över Ryssland breda ut sig mot Skandinavien. Då tvingas lågtrycken gå en annan bana och vi får mer enahanda väder. Ofta blir det kallt under längre perioder.

Publicerat i Årstider, Meteorologi och meteorologens arbete | Kommentera

Säsongens första större snöfall i östra Svealand.

Det är bråda dagar för oss på Foreca just nu. Vinterns första större snöfall har slagit till med full kraft över Stockholmsområdet. Nästan all busstrafik i Stockholms län är inställd och det är förseningar på flyg-, bil- och tågtrafik. Tack och lov för undertecknad så kommer tågen fram till sist, annars hade det här inlägget fått skrivas hemifrån.

Så till lite snömängder: stora delar av Stockholms län fick under tisdag 7/11 2-5 cm snö och under onsdag 8/11 10-15 cm.

I skrivande stund strax efter lunch onsdag 9/11 har det kommit 2-3 dm snö de senaste 24 timmarna på många håll i länet.

Snöfallet har pågått en längre tid, först med snöbyar som drog ner med nordliga vindar från Bottenhavet och nu i ett sammanhängande snöfallsområde som dragit in österifrån och fått rejäl förstärkning över norra Östersjön.

Skicka gärna in din läsarbild på snökaoset till jour@foreca.com och skriv gärna med att vi får tillåtelse att publicera på sociala medier då kan du få se din bild i våra sociala kanaler.

Fortsättning följer!

//Ian E

Kollegan Erik kontrollerar snödjupet - ändmålsenligt klädd!

Kollegan Erik kontrollerar snödjupet – ändmålsenligt klädd!

Snöröjning i Upplands Väsby – en sopar och sex tittar på?

Publicerat i Väderhändelser | Kommentera

Vinterhalka

Hösten har kommit till hela landet och i delar av fjällvärlden har det även blivit vinter. I landets norra delar har det varit en del halka redan tidigare i höst, men nu i veckan fick vi säsongens första halka i delar av Götaland och Svealand. När vi pratar om halka delar vi ofta upp den i tre olika typer; frosthalka, ishalka och snöhalka.

varningsskylt_halka

Frosthalka

Frosthalkan kommer ofta som en överraskning på hösten i samband med klara och kalla nätter och morgnar och uppstår då vattenångan i luften övergår direkt till iskristaller på en kall väg. På hösten har vi ofta ganska fuktig luft och därmed också mycket vattenånga i luften som kan övergå i iskristaller på vägarna. På hösten finns dock oftast värme lagrad i marken och temperaturen i vägbanan kan hålla sig på plusgrader även om det skulle bli nollgradigt i luften. Däremot sjunker vägytans temperatur fort när det är klart väder nattetid. I samband med klart väder förlorar marken värme genom utstrålning och temperaturen sjunker.  Därför är frosthalka vanligast just under natten eller morgonen och vid klart väder. Ju mer fukt det finns i luften och ju kallare vägbanan är, desto kraftigare blir frostutfällningen. Under tidiga hösten är det vanligt att frosthalkan uppträder lokalt över extra känsliga vägavsnitt, till exempel är broar extra utsatta eftersom de kyls av både uppifrån och underifrån. Även vägar som ligger nära vattendrag är extra utsatta för frosthalka eftersom det där finns extra mycket fukt i luften som kan bilda iskristaller på vägen. Frosthalkan blir extra lurig eftersom vattenångan inte syns i luften utan den märks först då den har övergått i iskristaller på vägen och det har blivit halt.

Ishalka

Ishalka får vi i två olika lägen, antingen när det finns vatten på vägen som fryser på grund av att vägytans temperatur sjunker eller genom att det faller regn på en väg som redan är kall. Vatten på vägen får vi genom till exempel regn, snö som smälter eller kondens som gör vägen blöt. Den vanligaste orsaken till att vägytans temperatur sjunker är att molntäcket luckras upp så att det blir klart väder med snabbt sjunkande temperaturer. Uppklaringen går olika fort i olika väderlägen och ibland kan det hinna torka upp på vägen innan temperaturen sjunker under nollan. Regn som faller på kalla vägar inträffar ofta då vi under en längre tid har haft kallt väder så att yttemperaturen ligger på minusgrader när ett regnområde drar in och när regnet träffar den kalla vägbanan fryser det direkt. Ishalka kan också bildas av underkylt regn, som består av regndroppar som är har en temperatur under noll grader som när de träffar marken fryser direkt. Både frosthalka och ishalka kan vara luriga då varken iskristaller eller is syns särskilt bra på en svart vägbana. Det är också lurigt eftersom vägytans temperatur kan vara kall med minusgrader trots att det i luften är plusgrader.

Snöhalka

Snöhalka är precis vad det låter som – snö på vägarna som ger halt väglag.  I samband med snöfall försämras även sikten rätt rejält så det gäller att anpassa körstilen efter vädret.

 

 

Publicerat i Årstider, Väderskola | Tagg: , , , , , | Kommentera

En dag i väderfabriken

Vad gör egentligen en meteorolog på jobbet? Den frågan har många ställt sig någon gång. ”De presenterar vädret i TV” är nog det första många tänker. Men alla meteorologer jobbar inte på TV. För att ge er en ordentlig inblick i vårt arbete tänkte jag idag bjuda på ett digitalt studiebesök en hel dag på vårt kontor i Sollentuna. Eller ett helt dygn närmare bestämt. I den här branschen är det nämligen skiftarbete och dygnet runt-övervakning som gäller, vädret sover ju inte på natten.

Just denna dag inleds med att Erik som har förmiddagspasset kommer till kontoret 06:00. Vissa dagar gäller det att vara uppe långt före tuppen som meteorolog! Per som jobbat nattpasset berättar hur väderläget är och vad som hänt under natten. De går igenom prognosen för dagen och kommande dagar och fokuserar på vad som är osäkert och var vi meteorologer kan göra förbättringar. Efter en halvtimmes överlämning kilar Per hemåt för att få sova och Erik blir kvar för att förbereda väderkonferenser med Trafikverket.

Ett av Forecas huvudområden är att göra prognoser på vinterväglag och förutse var det kan bli halt på vägarna. Dagligen håller vi konferenser med de olika regionavdelningarna på Trafikverket, en gång på morgonen och en gång på kvällen. Dessutom skriver vi detaljerade texter för de olika landsdelarna en gång mitt på dagen och en gång vid midnatt.

Kristoffer smyger in på jobbet samtidigt som Erik håller telefonkonferenserna och börjar sätta sig in i vädret. Hans uppgift för dagen är att sköta allt som har med media att göra. Mediavakten svarar på journalisters frågor och medverkar ibland i livesändningar. Han ställer även i ordning vädersidorna som finns i papperstidningar och uppdaterar sociala media med väderbilder och spännande noteringar om vädret eller klimatet. Utöver det gör mediavakten en prognos för vindar och sikt längs våra kuster och ritar frontkartor.

Efter konferenserna är det dags att göra en ny prognos. Erik och Kristoffer diskuterar vädermodellernas senaste beräkningar och försöker komma fram till vilken modell som kommer att ge den bästa prognosen. Dessutom gäller det att försöka förbättra modellernas förslag ytterligare genom att använda sin erfarenhet, i vissa aspekter är meteorologerna nämligen vassare än datorerna! Fyra gånger per dygn görs stora uppdateringar av prognosen, och vid behov oftare än så. Den färdiga prognosen skickas sedan automatiskt till foreca.se och till de kunder som har våra prognoser. Baserat på prognosen formulerar Erik sedan texterna till Trafikverket för vädret det kommande dygnet och någonstans ungefär här har det blivit dags för lunch.

Erik och Kristoffer håller ställningarna på kontoret

Erik och Kristoffer håller ställningarna på kontoret

Efter lunch ansluter den som har eftermiddagspasset, undertecknad just denna dag. Erik ger en överlämning där han berättar hur de tänkt på förmiddagen och de går noggrant igenom väderutvecklingen. Eftermiddagsvakten uppdaterar prognosen och förbereder sedan kvällens telefonkonferenser med Trafikverket.

Maria som har nattpasset kommande natt börjar 20.00 och överlappar ett par timmar med eftermiddagsvakten. Under natten skrivs nya texter till Trafikverket, precis som Erik gjorde mitt på dagen. Skillnaden är att på natten är att det är mycket fler texter eftersom även väderutvecklingen för resten av veckan och inte bara närmaste 24 timmarna ska beskrivas. Eftermiddagsvakten tar hand om en del av textskrivandet så att nattpasset kan fokusera på det som händer just nu och under natten. Små luckor i molntäcket som dyker upp under natten kan nämligen göra att temperaturen faller snabbt och att det plötsligt blir halt på vägarna, så det gäller att hela tiden övervaka satellitbilden och observationerna. Maria uppdaterar prognosen och skickar iväg allt senast kl 01.00.

Efter ett par timmars vila gör Maria ytterligare en uppdatering av prognosen och vid 06.00 tittar Kristoffer in för att starta sitt förmiddagspass. Och så rullar det på, dag ut och dag in under hela vintern!

Publicerat i Meteorologi och meteorologens arbete, Om Foreca | Kommentera

Orkanen Matthews historia och följder

För lite mer än två veckor sedan började en tropisk väg att bildas väster om Afrika på Atlanten och drog sedan västerut över oceanen mot Karibien. Den 28 september hade denna våg utvecklats till en tropisk storm och döptes då till Matthew precis öster om Små Antillerna. Medan stormen drog över Små Antillerna dumpades stora regnmängder på kort tid, bl.a. fick ön St Lucia mellan upp mot 33 cm regn på omkring 12 timmar. Dagen efter blev Matthew en orkan i Karibiska havet. Matthew växte snabbt i styrka under sin tid över Karibiska havet blev en kategori 5 orkan på bara ett dygn (orkaner delas in i kategori 1 till 5 enligt Saffir-Simpson skalan som utgår från vindhastigheter, kategori 1 är den lägsta nivån med vindhastigheter på minst 21 m/s medan kategori 5 orkaner är kraftigast med vindhastigheter på minst 70 m/s).

 

Matthew vred sedan åt norr mot Stora Antillerna och försvagades lite på vägen. Den fjärde oktober drog Matthew in över Haiti och östra Kuba som en kategori 4 orkan med vindstyrkor på 64 m/s. Detta var första gången sedan 1964 som en kategori 4 orkan drabbade Haiti, då var det orkanen Cleo. Följderna på Haiti blev massiva med stora materiella skador och flera hundratals personer dog även p.g.a. orkanen. Vid denna bloggs publicering finns obekräftade uppgifter om att ungefär 1000 personer har dött, där många även avlidit i sjukdomar som spridit sig i efterhand, t.ex. kolera.

 

Matthew rörde sig vidare norrut över land och lite svalare vatten och försvagades långsamt. Bahamas stod sedan på tur den femte och sjätte oktober och medan Matthew drog förbi önationen blev den en kategori 3 orkan.

 

Till sist berörde Matthew sydöstra USA då den drog förbi längs Floridas, Georgias, South Carolinas och North Carolinas kust som en kategori 1 orkan med vindar på omkring 21 m/s mellan sjunde och nionde oktober. Efter det drog Matthew österut ut över Atlanten och dog ut. Det kom på flera håll i USA stora regnmängder på kort tid, t.ex. fick North Carolina 30 cm lokalt som gav stora översvämningar och hade flera dagar efteråt fortfarande utfärdat katastroftillstånd.

 

[Image of areas affected by tropical storm and hurricane force winds]

Orkanen Matthews färd genom Karibien och USA. Det orange området visar vindhastigheter motsvarande en tropisk storm, och det röda området visar vindstyrkor motsvarande orkanstyrka. Bildkälla: NOAA

På flera håll i Karibien och USA drabbades även städer av strömavbrott, flera platser fick översvämningar och många vägar är fortfarande avstängda efter att orkanen dragit förbi, och de materiella skador som blev uppgick till miljardbelopp, t.ex. blev det till omkring 40 miljarder kr i skadekostnader i sydöstra USA.

 

Under den pågående orkansäsong som nu råder i Atlanten så var Matthew den femte orkanen, men om man kollar historiskt så var det den första kategori 5 orkanen på Atlanten på nästan ett decennium. Den senaste kategori 5 orkanen på Atlanten var orkanen Felix i september 2007. Dessutom blev Matthew den kategori 5 orkan som bildats närmast ekvatorn på Atlanten, vid 13.3 grader nord.

 

A satellite photo of the Hurricane on October 7, 2016 with the eye just off the coast of Jacksonville, Florida

Satellitbild från sjunde oktober då orkanen Matthew drog in över sydöstra USA. Orkanens öga är i satellitbilden över Floridas ostkust. Bildkälla: NASA

Publicerat i Årstider, Meteorologi och meteorologens arbete, Väderhändelser | Kommentera

Mäktigt högtryck ger höstväder

Rekordhögt lufttryck för oktober

För värmeälskande personer som jag själv kan man verkligen undra varför inte det här mäktiga högtrycket inte kunde parkerat sig över Sverige under sommaren istället. Då hade vi säkerligen fått många högsommarvarma dagar. Så är förstås inte fallet nu, men egendomligheterna verkar inte hålla sig undan för det. Det har nämligen varit ovanligt högt lufttryck, såpass högt att det sattes ett nytt rekord för högt lufttryck i oktober.

Det gamla rekordets ålder vittnar om hur sällsynt det faktiskt är med väldigt höga lufttrycksnivåer. I oktober 1896, dvs. i förrförra selket, mättes 1048,6 hPa (hektopascal) på Observatoriekullen i Stockholm. Rekordet slogs tisdagen den 3 oktober när Vilhelmina i södra Lappland noterade 1050,2 hPa. Rekordet putsades till ytterligare på morgonen den 4 oktober – barometern klättrade upp till 1050,7 hPa i Sveg i Härjedalen och som nu står för det innevarande rekordet.

Rekordet i högt lufttryck för hela Sverige är också mycket gammalt. Den 23 januari 1907 noterade både Kalmar och Visby 1063,7 hPa.

Försenad höst sprider sig söderut

Högtrycket har också fört med sig kyligare luft norrifrån vilket gett hösten en ordentlig knuff söderut efter att sommaren vägrat ge med sig. Kartan nedan visar höstens läge fram till den 2:a oktober. Hela Svealand och Norrland, samt delar av norra Götaland har nu meteorologisk höst, dvs. mer än fem dygn i rad med dygnsmedeltemperatur mellan 0-10 grader. Skulle exempelvis ett visst område ha 4 dygn i rad med hösttemperatur, men att det femte dygnet blir varmare med sommartemperatur (över 10 grader i dygnsmedeltemperatur), måste man börja om. Öland och Gotland, Blekinge och Smålandskusten, samt Skånes ost och sydkust har fortfarande meteorologisk sommar . I sydvästra Götaland har det varit hösttemperatur under ett par dagar, men det behövs ytterligare någon dag eller två med liknande temperaturförhållanden innan hösten kan sprida sig ytterligare.

 

 

blogg1006arstid

Sommartemperatur, men ingen ”Brittsommar”

I skrivande stund råkar det vara den 7 oktober – när Britt och Birgitta har namnsdag. Ofta talar man om begreppet ”Brittsommar” så fort det är lite varmare höstväder. Brittsommar har dock en ganska specifik definition. Det innebär att det just den 7 oktober är såpass varmt att det upplevs somrigt – men ”värmen” måste föregås av en period med påtaglig höstkyla. Trots att det råder meteorologisk sommar i landets sydöstra hörn är det alltså inte Brittsommar.

/Nitzan

Publicerat i Okategoriserade | Kommentera