Höstens och vinterns ljusfester

Senhösten och vintern är en mörk del av året, särskilt på våra breddgrader innan snön har kommit. Därför är det inte så konstigt att många av högtiderna så här års handlar om ljus i olika former. Ljus är även ett viktigt tema i många andra traditioner runt om i världen den här tiden på året.

Lucia
Luciadagen är i botten en katolsk helgondag, en av de få som fortfarande firas i Sverige efter nästan 500 år som postkatolskt. Traditionen att fira Lucia finns även i övriga Norden. Också i Italien firas Sankta Lucia men på ett annorlunda sätt än i de nordiska länderna. Som bekant är luciadagen alltid samma datum, den 13 december. Lucia själv har sitt ursprung i Italien och hon levde större delen av sitt liv i slutet på 200 talet och blev martyr i början av 300-talet. Namnet kommer från latinets ”lux” vilket betyder ljus. Luciafirandet i Sverige i sin nuvarande form etablerades omkring år 1900 och i dag är det snarare ljuset som är fokuset för högtiden är själva helgonet som den fått sitt namn efter.

Diwali
Dipavali eller Diwali är en femdagars hinduisk ljusfestival som sammanfaller med det hinduiska nyåret. Högtiden firas också av sikher och jainister. Det som firas är det godas seger över det onda och ljusets seger över mörkret. Under firandet dekoreras hemmen med levande ljus och färggrann konst och färgglada lampor. Fyrverkerier är vanliga och familjer återsamlas för festmåltider och givandet av gåvor. Diwali infaller mellan mitten av oktober och mitten av november. Orsakerna till firande skiljer sig åt mellan de olika religionerna, en av de populäraste legenderna är den hinduiska om Rama och hans fru Sita som återvände från exil efter sin seger mot demonen Ravanna under det 15:e århundradet f. Kr.

Chanukka
Chanukka är den judiska religionens stora ljusfest och äger rum någon gång under december eller slutet av november. Datumet flyttar på sig då den judiska kalendern är en månkalender (gäller också den hinduiska kalendern) vilket gör att datum flyttar på sig jämfört med den gregorianska kalendern som är den vanliga kalendern i större delen av världen. Festen firas till minne av Judas Maccabaéus återinvigning av Jerusalems tempel år 164 f. Kr., efter att det befriats under mackabéerupproret. Legenden säger att det bara fanns olja till templets lampor för en enda dag men Gud såg till att det räckte i de åtta dagar som behövdes för att kunna skaffa fram ny olja. Det är därför Chanukka firas under åtta dagar och under varje kväll tänds ett ljus till minne av detta mirakel. Ett ljus tänds dag ett, två ljus dag två och så vidare. Oljeljusstaken som används har inspirerat den adventsljusstake som många i Sverige har i fönstret under adventstiden.

Det finns även mer lokala ljusfiranden, till exempel i Uppsala där olika konstinstallationer med ljustema lyser upp i novembermörkret under ”Allt ljus på Uppsala”.

Publicerat i Årstider, Väder i kulturen | Kommentera

Klimatpanik?

klim·­at [‑a´t] substantiv ~et; pl. ~

genom­snittligt väderlekstillstånd, väderleks­förhållanden; i sammansättn. ofta med tanke på (för hela jorden) hot­fulla klimat­förändringar

pan·­ik [‑i´k] substantiv ~en

plötslig, besinnings­lös skräck som drabbar en­staka person el. (ofta) hel folk­massa och med­för impulsiva reaktioner

 

Definitionerna ovan kommer från Svenska Akademins Ordlista och Svensk Ordbok. Det relativt nya begreppet klimatpanik skulle således innebära att en person eller en folkmassa drabbas av en skräck för de hotfulla klimatförändringar som hela jorden står inför. Någon som känner igen sig?

Det är känt sedan länge att vi lever över våra tillgångar. Earth Overshoot Day – den dag på året när mänskligheten förbrukat mer naturresurser än vad jorden kan stå till tjänst med under ett år – inträffade redan 1 augusti. Vi får gå tillbaka till 60-talet för att hitta ett år när jordens befolkning och planeten var i balans med varandra globalt. För att täcka upp för den levnadsstandard vi har i Sverige krävs motsvarande 4.2 jordklot och om hela mänskligheten förbrukade lika mycket som vi skulle Earth Overshoot Day infalla redan under våren.

1998 publicerade de tre forskarna Michael Mann, Raymon Bradley och Malcom Hughes en artikel i tidskriften Nature. I artikeln fanns en graf över hur temperaturen varierat på det norra halvklotet under de senaste 1000 åren, en graf som blivit känd under benämningen ”Hockeyklubban” efter sitt utseende. Grafen visar nämligen att det bara har skett mindre temperaturvariationer fram till någon gång på 1900-talet då kurvan plötsligt sticker iväg brant uppåt. Med lite god vilja ser grafen ut som en liggande hockeyklubba med ett långt rakt skaft och ett kraftigt vinklat blad.

hockeystick

”Hockeyklubban”. En återgivning av det diagram som Mann, Bradley och Hughes publicerade i Nature 1998. Den svarta linjen markerar ett löpande 50-årsmedelvärde och används för att enklare kunna urskilja tendenserna.

Regelbundna mätningar med termometrar har bara gjorts under 1900-talet, så hur vet man egentligen hur temperaturen varierat innan dess? För att ta reda på det finns ett flertal olika metoder. Studerar man årsringarna på ett träd kan man räkna ut hur snabbt trädet växt under olika perioder och utifrån det kan man också beräkna hur varmt det varit. Ju äldre träd man lyckas hitta, desto bättre! Genom att borra djupa hål i Grönlandsisen eller på Antarktis och analysera iskärnan kan man också ta sig flera hundra år tillbaka i tiden. Dessutom kan litteraturen bidra med några pusselbitar. Under medeltiden var klimatet relativt varmt för att sedan följas av vad som kallas ”den lilla istiden”. Samtida författare har gett inblickar i hur det var att leva vid denna tid och beskrivit hur möjligheterna att odla olika grödor försämrats.

Med hjälp av olika modeller beräknade de tre forskarna temperatursvängningarna under millenniet och kom fram till den berömda grafen. Hockeyklubban har dock fått utstå en hel del kritik och beräkningarna har reviderats i flera omgångar. De senaste rapporterna från IPCC (den internationella panelen för klimatförändringar) talar dock samma språk: temperaturen har stigit kraftigt de senaste årtiondena och det är vi människor som ligger bakom.

Det är naturligt att temperaturen på jorden varierar och det hade den gjort även utan människans inblandning. Solstrålningens effekt varierar till exempel med en cykel på drygt elva år och kraftiga vulkanutbrott kan skicka upp svaveldioxid i stratosfären vilket blockerar inkommande solstrålning och gör att temperaturen sänks över hela planeten. Det går dock inte att komma ifrån att den observerade uppvärmningen under perioden 1950-2010 stämmer väldigt bra överens med beräkningarna av den uppvärmande effekten från mänsklighetens utsläpp av växthusgaser och andra så kallade antropogena (dvs mänskliga) faktorer.

ipcc

Hur stora är de olika bidragen till den globala uppvärmningen? Summan av de mänskliga faktorerna (orange stapel) korrelerar väl med den observerade uppvärmningen (svart stapel).  Från IPCC AR 5 (2014).

En av de tydligaste graferna som visar hur mängden koldioxid –  en av de viktigaste växthusgaserna – har ökat kommer från observationsplatsen Mauna Loa på Hawaii. 1958 inleddes mätningarna av koldioxid där och sedan dess har koncentrationen av växthusgasen stigit stadigt varje år. När mätningarna påbörjades var koncentrationen cirka 320 ppm och för några år sedan passerades gränsen 400 ppm.

mauna loa co2

Koldioxidhalten i atmosfären, observationer från Mauna Loa, Hawaii. Grafen inkluderar de senaste mätningarna från oktober 2018. Den röda linjen visar den årliga variationen medan den svara är medelvärdet för varje år.

Det läskigaste med klimatförändringarna är tröskeleffekterna. När man passerat en tröskel finns ingen återvändo. Klimatförändringarna kan bli självförstärkande återkopplingar och slå ut hela ekosystem. Isen på Arktis reflekterar till exempel en hel del solstrålning till skillnad från det omgivande öppna havet som istället absorberar strålningen och värms upp. När temperaturen stiger smälter isen och det blir mer öppet hav, vilket i sin tur gör att uppvärmningen kan ske i allt snabbare takt och man hamnar i en negativ spiral som är svår att bryta.

Vi får nu inte drabbas av panik och bli handlingsförlamade inför den stora och komplexa klimatfrågan. Forskning och framtida teknik kan lösa mycket, men vi måste hjälpa till och agera redan nu. För oss själva. För våra medmänniskor runt om på den här planeten. Och för framtida generationer.

Vill du testa hur stort ditt eget klimatavtryck är rekommenderar jag Klimatkalkylatorn framtagen av Världsnaturfonden och Stockholms miljöinstitut. Kanske kan just du dra ner på köttätandet, göra färre flygresor eller handla mer miljömedvetet?

Klimatpanik någon?

Publicerat i Klimat | Tagg: , , , , , , , | 1 kommentar

Typiskt novemberväder

I oktober har många värmerekord slagits. I Norrköping hade man t.ex. hela 23 grader i mitten av månaden, nästan högsommarvärme. Helt plötsligt kunde man gå runt i t-shirt igen och suget efter glass började komma tillbaka. Folk satt på uteserveringar och drack öl och det kändes som staden fick nytt liv igen. Även om det var varmt och kändes som sommar på många sätt så var det något som var annorlunda. Det tog ett tag innan jag kom på vad det var, men till slut slog det mig, ljuset! Det var ljuset som var olikt. Solen stod lägre och gav ett annat ljus. Ljuset förändras mycket nu och strax går vi in i en ännu mörkare månad, nämligen november.

November är en av de mörkaste månaderna. Solen står nu betydligt lägre och dagarna blir kortare och kortare. Solen ger heller inte mycket värme. Solen förmår heller inte att bränna bort dimmoln under dagtid och molnen ligger lätt kvar. Vid högtryck med svaga vindar bildas lätt moln och vid sydliga vindar med fuktig luft kan det ibland dröja en vecka innan man ser solen igen.

Med kortare dagar och mindre värme från solen blir det allt kallare. Det är normalt att vintern kommer till sydligaste Norrland, Svealand och inre Götaland. Det första snöfallet brukar också inträffa i stora delar av södra Sverige.

När mycket kall luft drar in från norr eller nordost kan det bildas snökanoner över Östersjön och Bottenhavet. De bildas när skillnaden i temperaturen mellan luften allra närmast havet och inkommande luften norrifrån är stor. När det blåser friska nordostvindar kan täta snöbyar dra in över delar av ostkusten, i alla fall om det är tillräckligt kallt.

Likt oktober är det ofta mycket lågtryckstrafik ute på Atlanten och November brukar ge relativt mycket nederbörd som rör sig in med fronter och lågtryck. I samband med detta brukar också stora delar av Norrland bli snöbelagd. Det gör också att många skidorter kan öppna i fjällen. De kanske inte bara är beroende av natursnö men vid högtryck kan det också uppstå längre perioder med kallt väder och snökanonerna kan köras.

Snötäcket i norr gör också att det blir något färre fall med dimma även om det finns undantag. I söder däremot där det ofta inte hunnit bli något ordentligt snötäcke är det likt oktober vanligt med dimma.

Även om det kanske låter lite tråkigt med allt mörker som kommer i november så kan man ju alltid göra lite mysigt hemma med ljus och kanske en kopp te. Så fort snön kommer blir det ju också ljusare och skid- och snowboardsäsongen är igång, inte så dåligt eller hur? Ut och njut på ditt sätt.

 

Snöfall foto Tobias Åberg

Snöfall foto Tobias Åberg

Publicerat i Årstider, Klimat, Okategoriserade, Väderskola | Kommentera

Ännu en rekordmånad

2018 har varit ett väder-år utöver det vanliga. Vintern blev försenad men varade in i april. Våren uteblev nästan helt och det slog snabbt om till sommar. Och vilken sommar sen! Både maj och juli blev extrema månader med många rekord och även övriga sommarmånader hade mycket varma perioder. Trenden med rekord har fortsatt in i hösten. Om man nu kan kalla det höst. Faktum är att i skrivande skrivande stund så har stora delar av både Götaland och Svealand meteorlogisk sommar! Inte nog med det, eftersom sommaren var så extremt tidig i år så har det varit meteorologisk sommar i ett halvår på en del håll! Jag brukar själv tycka att sommaren är alldeles för kort i Sverige, men i år är det verkligen svårt att klaga på sommarens längd.

Oktober har bjudit på väldigt många temperaturrekord och det har dessutom varit dagar med 20-gradig värme rekordartat sent på året. De som slagit sina rekord med störst marginal gjorde det med över 5 grader, en fullständig pulvrisering! I strikt mening räknas dock vissa inte som rekord officiellt enligt SMHI då mätningarna inte pågått tillräckligt länge. Följande väderstationer har slagit nya temperaturrekord/högstanoteringar för oktober:

Station Högsta sedan 1901 (°C) År Nytt rekord (°C) Datum Differens (°C)
Arvidsjaur 14,7 2000 20,1 14-okt 5,4
Lycksele 16,5 1981 21,6 14-okt 5,1
Vilhelmina 15,1 2005 20,2 14-okt 5,1
Gunnarn 16,3 2005 20,9 14-okt 4,6
Hoting 16,4 2005 20,5 14-okt 4,1
Junsele 18,1 1962 21,7 14-okt 3,6
Gäddede 16,3 1981 19,1 14-okt 2,8
Forse 19,7 1995 22,4 14-okt 2,7
Torpshammar 19,2 1973 21,9 14-okt 2,7
Arjeplog 13,8 1962 15,8 14-okt 2,0
Norrköping 21,0 1995 23,0 15-okt 2,0
Frösön 17,8 1995 19,7 14-okt 1,9
Örebro 20,2 2011 21,6 14-okt 1,4
Sundsvalls fpl 20,1 1955 21,5 14-okt 1,4
Halmstad 21,4 1995 22,6 13-okt 1,2
Torup 22,1 1973 23,3 13-okt 1,2
Piteå 19,8 1945 20,8 14-okt 1,0
Visby fpl 20,0 1995 20,9 13-okt 0,9
Delsbo 21,0 1908 21,8 14-okt 0,8
Målilla 23,2 1985 24,0 13-okt 0,8
Ljungby 22,3 1985 23,1 13-okt 0,8
Göteborg 20,7 1991 21,3 14-okt 0,6
Östmark 19,3 2013 19,9 14-okt 0,6
Blomskog 20,0 1973 20,3 13-okt 0,3
Linköping-Malmslätt 21,6 1995 21,9 15-okt 0,3
Hudiksvall 20,9 1995 21,1 14-okt 0,2

Publicerat i Årstider, Extremväder, Klimat | Tagg: , , | Kommentera

Brittsommar

Brittsommar kallas en varm period på hösten som inträffar i anslutning till Birgittadagen den 7 oktober. Det ska ha varit en kallare period med den första nattfrosten och sedan ett omslag till varmare väder. Man kan diskutera olika bedömningar av vad som ska klassas som Brittsommar. Till exempel bör det inte bara vara varmt, utan även lugnt och vackert väder med sol och svag vind. Både sol och svag vind är med största sannolikhet en förutsättning för att vi ska få höga temperaturer så sent på hösten. Det finns ingen mer exakt definition av brittsommar än detta och ordet Brittsommar finns bara på svenskan.

Det är inte ovanligt med milda höstar, men Brittsommar är inte alltför vanligt. Enligt SMHI är det 2005, 1995 och 1973 som är de senaste åren att utmärka sig speciellt. Då hade större delen av landet Brittsommar. 1995 uppmättes också svenskt värmerekord för oktober i Oskarshamn som hade 24,5 grader den 9 oktober. Det finns andra år som också kvalar in på listan över Brittsommar, men då har det som 1962 och 2010 bara gällt norra Sverige och 1985 bara södra Sverige.

En liknande period med varmare väder på hösten benämns i många andra länder som Indiansommar. Indiansommaren är dock inte kopplad till ett speciellt datum, utan kan infalla när som helst under hösten efter en period med kallt och kyligt väder. Det finns flera teorier om varför det kallas indiansommar, men en är att det under dessa perioder på hösten med milt och behagligt väder var gynnsam för indianernas buffeljakt.

I skrivande stund har vi redan uppnått ett nytt rekord. Under torsdagen den 11 oktober uppmätte Göteborg 21,1 grader som mest, vilket är nytt rekord för Göteborg i oktober sedan mätningarna startade 1859. Kanske kan rekordet slås igen innan helgen är slut. Brittsommaren stannar hela helgen, men sedan trycks värmen bort österut och söderut igen av kallare luft utifrån Atlanten.

Foto: John Turner, @jg_turner

Publicerat i Okategoriserade | Kommentarer inaktiverade för Brittsommar

Satellit, satellit

Visuell RGB, 1 oktober 2018 kl 17 svensk tid (Meteosat/EUMETSAT).

Satellit, satellit, Åååh

som en satellit högt upp i det blå

Satellit, satellit, Åååh

som en satellit, nu kan jag förstå

Det är med Ted Gärdestads gamla schlagerdänga från 1979 strömmandes på hög volym från högtalarna som jag skriver veckans blogginlägg. För ett par år sedan beskrev jag radarsystemet här på bloggen (Vadå radar?) och nu har det blivit dags att gå in på ett annat av meteorologernas främsta hjälpmedel när det gäller att göra väderprognoser: satellitbilderna!

Radaranläggningarna ger oss en översikt över hur regnområden och skurar rör sig över land och hav men med hjälp av satellitbilderna kan vi komplettera bilden med att se molnens utbredning. Från fågelperspektivet (och då menar jag en väldigt högt flygande fågel!) kan vi se när moln bildas och löses upp och hur molnen med vindens hjälp flyger fram över jordgloben.

Låt oss börja med definitionen. En satellit är ett mindre objekt som kretsar kring ett annat, så som månen roterar kring jorden och trognare följeslagare får man leta efter! Vi människor har också skickat upp artificiella satelliter som kretsar kring jorden på betydligt närmare avstånd. Den första mänskligt konstruerade satelliten var Sputnik 1 som Sovjetunionen hivade iväg den 4:e oktober 1957. Amerikanarna blev helt överraskade av Sovjetunionens plötsliga framsteg men ville inte vara sämre och ökade tempot inom sitt egna rymdprogram. I grund och botten kan man alltså säga att Sputnik 1 var den faktor som fick rymdkapplöpningen att dra igång på allvar. Imponerande att man redan 12 år senare satte de första fotavtrycken på månen!

Förutom att spänna de politiska musklerna genom att vara först med att skicka upp satelliter i rymden finns det många andra områden där satelliterna kommer till nytta. En stor del av dagens dataöverföring sker tack vare kommunikations-satelliterna och militärt används satelliter för övervakning. Navigationssystemet GPS bygger på satelliternas exakta positioner och det finns mängder med forskningssatelliter av olika slag. Den allra största satellit som kretsar kring jorden just nu är ISS (International Space Station) som varit bemannad sedan år 2000.

Totalt bedöms cirka 3000 satelliter kretsa ovanför våra huvuden i dagsläget. Alla är inte aktiva men eftersom det är för jobbigt att plocka ner dem igen får de hänga kvar och benämns som ”rymdskrot” i dagligt tal. Det fiffiga med satelliter är nämligen att det bara behövs en insats av raketer under uppskjutningen. När satelliten väl är på plats befinner den sig i fritt fall och påverkas bara av jordens gravitation. Har man placerat satelliten på rätt höjd och med rätt fart fortsätter den att hänga med jorden i den dagliga rotationen och i omloppsbanan runt solen år efter år.

Det finns två huvudtyper av satelliter: geostationära och polära satelliter. En geostationär satellit är placerad på 36 000 km höjd ovanför en valfri punkt på ekvatorn. Betydligt närmare, på ”bara” 1000 km höjd, ligger de polära satelliterna. Till skillnad från de geostationära satelliterna som alltid blickar ner mot samma område far de polära satelliterna fram med världens fart och på knappt två timmar har de hunnit ett varv runt jorden där de passerat över både nord- och sydpolen.

Jämförelse mellan satellitbilder från en geostationär satellit (Meteosat/EUMETSAT) till vänster och från en polär satellit (Terra/NASA) till höger. Båda bilderna är tagna 1 oktober kl 12 svensk tid. Klicka för förstoring.

För oss meteorologer finns för- och nackdelar med de båda satellittyperna. Den allra största fördelen med bilderna från de polära satelliterna är detaljrikedomen och på bilderna med allra högst upplösning kan man verkligen grotta ner sig i allt som handlar om molnstruktur (se jämförelsen ovan!). Tyvärr passerar de allra bästa satelliterna bara enstaka gånger varje dygn och det är sällan de överblickar hela landet. Så till största del får vi hålla till goda med bilder från de geostationära satelliterna. Därifrån får vi nya bilder varje kvart (men tar det ungefär en halvtimme innan informationen är bearbetad och dyker upp som färdig bild på våra monitorer). Eftersom kameran på en geostationär vädersatellit är riktad rakt ner mot ekvatorn blir upplösningen sämre ju närmare polerna man kommer. För ett land som ligger så pass långt norrut som Sverige blir bildkvalitén alltså inte den bästa.

Kamerorna på satelliterna är förresten inga vanliga kameror. De tar bilder på i flera olika kanaler (våglängdsområden) och inte bara i de tre RGB-kanalerna (röd-grön-blå) som en vanlig digitalkamera. Nattetid har vi till exempel nytta av de infraröda kanalerna som mäter värmestrålning. Utan dem hade vi inte kunnat se molnens förflyttning under natten! Beroende på vad man är intresserad av att studera har man sedan konstruerat sammansättningar av de olika kanalerna för olika ändamål. Oftast använder vi Visuell RGB som på ett naturtroget sätt återger hur jordgloben ser ut från ovan, men det finns också kombinationer för att exempelvis analysera luftmassor eller för att se utbredning av snö och is (med det poetiska namnet Grön snö).

Förutom att bara ge oss bilder på molnens seglats över lufthavet kan satellitbilderna också bidra med annan nyttig information. De infraröda kanalerna mäter som sagt värmestrålningen från molnen och utifrån det kan vi få fram molntoppens temperatur. Ju kallare molntopp desto högre upp i atmosfären befinner sig molnet. Är det ett väldigt vertikalt utsträckt moln med kall topptemperatur är risken stor för att det kan bli kraftigt regn och åska. När det är molnfritt syns hav och land tydligt på satellitbilderna och utifrån vågornas storlek på oceanerna har man kunnat göra beräkningar av vinden. Listigt va?!

En av de allra färskaste vädersatelliterna heter Aeolus och skickades upp från Kourou i Franska Guyana den 22:a augusti i år. Med hjälp av laser och beräkningar på dopplereffekten ska vindar över hela jordklotet mätas. Detta kommer att ge en betydligt bättre bild av vindförhållandena i tropikerna och ute över oceanerna där det är väldigt glest mellan observationsplatserna. Eftersom lågtrycken som drar in över Sverige oftast kommer från Atlanten och drivs av värmeskillnaderna mellan tropikluften och polarluften hoppas vi nu att data från Aeolus kommer att ge förbättrade prognoser här på hemmaplan, särskilt framåt det fjärde och femte dygnet i prognosen. Väl värt de 5 miljarder svenska kronor som satelliten kostat i så fall!

Några första resultat från Aeolus (12 september 2018). Foto och copyright: ESA/ECMWF

Publicerat i Meteorologi och meteorologens arbete | Tagg: , , , , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Satellit, satellit

När första snön kommer

Ser man på Sverige som helhet så har den första snön redan kommit. I spåren av stormen Knud har kallare luft tagit över och påföljande lågtryck har inte dragit upp så mycket varmare luft över landet. Tidigare i veckan har rapporter om snöinslag i nederbörden förekommit både i Bohuslän och Malmö (!).

Meteorologiska vintern har dock bara kommit till en enda väderstation, Stekenjokk, men vintertemperaturer (dygnsmedeltemperatur under 0 °C) har börjat dyka upp tidvis på flera håll i fjällen.

Natten mot fredag berörde lätt snöfall delar av södra Norrland och det var inte bara fjällen som fick ett litet snötäcke, även delar av Ångermanland fick någon cm (se bild 1 nedan). Det är inget konstigt att den första snön kommer i slutet av september, se kartan nedan för vilka delar av landet som normalt fått sin första snö fram till den 1:a oktober.

1. Nysnö 2018-09-28

2. Medelvärde för normal första dag med snötäcke 1 oktober

Hur ser då prognosen ut för den närmaste tiden, blir det mer snö? Nå, dagarna runt månadsskiftet ser ut att fortsätta med ostadigt väder och kylig luft, med några små undantag i söder. Medeltemperaturen blir normal eller lägre än det normala och risk för snöfall finns i fjälltrakterna samt allra längst i norr.

Snö kan givetvis ge halt väglag, men det finns också andra typer av halka som kan dyka upp, läs gärna mitt blogginlägg från förra året om vilken typ av halka som kan dyka upp och hur den bildas. Länk här: http://blogg.foreca.se/2017/11/sasongsstart-for-halka/

Kommentera gärna nedan hur du förbereder dig för den första snön och halka på vägarna!

Publicerat i Aktuellt väder, Årstider | Tagg: , , | Kommentarer inaktiverade för När första snön kommer

Oktober- hösten konung

Nu i veckan har mycket varm luft kommit upp söderifrån. Helt plötsligt kommer sommarkänslan fram och man blir liksom lite fundersam på vilken årstid det egentligen är. Efter att tidigare ha frusit ett antal gånger på cykelturen till jobbet har jag precis insett att nu är höstkylan här och det är dags att byta till den där varma jackan. Vad händer nu ska jag byta tillbaka? Inte mig emot egentligen, skönt att kunna njuta av mer sommarväder. Vi får tacka den tropiska orkanen Helene som förde upp varm luft till Europa och sedan andra lågtryck på Atlanten för att värmen kom hela vägen till oss.

Nu är ju värmen tyvärr bara kortvarig och vi går ju sakta mot höst och vinter vare sig vi vill eller inte. Snart är det ju redan oktober, höstens konung, men hur brukar vädret egentligen vara då? En sak som är säker är att solens strålar blir allt svagare och natten blir längre.

Att just solens strålar blir svagare påverkar vädret på flera sätt. Inte bara att det nu blir kallare mitt på dagen när det är soligt, utan det påverkar en del andra väderfenomen också. De snygga sommarmolnen som kallas stackmolnen försvinner allt mer. Det blir också betydligt ovanligare med regnskurar över land, i alla fall den typen av regnskurar som är isolerade från varandra med lite sol emellan dem. Anledningen till det är faktiskt solens svaga strålar. De orkar inte värma upp terrängen så pass att luften kan stiga och det är precis det som är en förutsättning för att stackmoln och skurar ska bildas.

Ett nätterna blir längre gör också att temperaturen får längre tid på sig att sjunka innan solen sedan går upp. Det gör också att dimma kan växa till ordentligt och bli riktigt tät mot morgonen. Ju tätare och tjockare den är desto svårare är det att få bort den. Solens strålar brukar bränna bort både moln och dimma, men med dessa ynkliga strålar händer det inte så mycket. Dimman kan ligga kvar ibland även till eftermiddagen.

De bästa förutsättningarna för dimma är i situationer med högtryck. Då blåser det inte så mycket samtidigt som det finns bättre chans för klara nätter. Så i situationer med högtryck är det mycket vanligt med dimma eller dimmoln i oktober. Fast det finns en annan sak som sker som motarbetar dessa högtryck. Längre västerut ute på Atlanten börjar man få stora skillnader i temperatur mellan t.ex Island och Storbritannien. Denna skillnad skapar “jetströmmar” som i sin tur skapar lågtryck. Med mycket lågtryck över Atlanten blir det ofta ostadigt väder över Sverige. Lågtrycken kan avlösa varandra med regn efter regnområde som passerar. Det blir också blåsigt och är som gjort för att löven på träden ska försvinna.

Som surfare har jag börjat uppskatta oktober mer och mer. Det går ofta att surfa ganska kontinuerligt i oktober. Även om inte alla surfar så kan det ju vara mysigt att sitta inne när regnet piskar mot taket med en varm kopp te, eller hur? Kanske kan tända en brasa också så den där totala höstkänslan infinner sig. Fast innan dess kan vi väl njuta lite till av den värme som faktiskt finns ute nu.

Fina höstfärger, Fotat av  @katharinasfoto på instagram

Fina höstfärger, Fotat av @katharinasfoto på instagram

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Publicerat i Årstider, Klimat, Väderskola | Kommentarer inaktiverade för Oktober- hösten konung

Påverkade vädret valet?

I söndags gick Sverige till val och jag hoppas verkligen att ni alla uttryckte er demokratiska röst. Själv var jag upptagen hela söndagen, så jag passade på att förtidsrösta redan på måndagen istället. Solen värmde härligt när jag var på väg till vallokalen och det fick mig att fundera: kan vädret påverka valresultatet? Troligen är det ju så att om det ösregnar på valdagen så växer skaran av soffliggare. Men kanske finns det också andra aspekter?

Psykologer har länge studerat hur regn eller solsken påverkar vår sinnesstämning och det finns också studier på hur vårt beslutsfattande påverkas av vädrets makter. En strålande vacker dag känner vi oss gladare och nöjdare, både med livet i allmänhet och över hur demokratin och politiken fungerar. Samtidigt har dock studier visat att vi blir mer riskbenägna när det är vackert väder, särskilt om solen och värmen kommer som en överraskning. Desto mer konservativa och försiktiga blir vi i busväder och i USA har man kunnat se att bister kyla på valdagen är till republikanernas fördel. Är det istället riktigt varmt väder stiger irritationen. Flera studier har också gjorts i Storbritannien där fyllnadsvalen kan ligga närsomhelst under året. Där har man kunnat se att valdeltagandet i medel är 5,2 procentenheter högre under sommarhalvåret än under vintern. I USA har det också visat sig att om det regnar mycket (25 mm under dygnet) så minskar valdeltagandet med 1 procentenhet. Samma resonemang gäller dock inte för de svenska väljarna som tappert tar sig till vallokalen oavsett om himlen öppnar sig eller inte.

Förutom de politiska aspekterna finns det såklart många andra områden där vårt humör styrs av vädret. Till exempel har man sett att när det är kallt väder blir vi mer benägna att söka psykologisk värme. Studien utfördes i ett rum som antingen var varmt eller kallt och resultatet var tydligt: personerna i det varma rummet var mindre frestade att välja en romantisk film än de i det kalla rummet. På samma tema har man även kunnat se en stark korrelation mellan höga temperaturer och minskat antal nyfödda nio månader senare.

Du kanske själv har känt av att du är betydligt piggare och att livet känns enklare under sommarhalvåret? Detta har (bland annat) att göra med solinstrålningen, som ju varierar kraftigt mellan årstiderna på våra breddgrader. Går du in i en årlig vinterdepression diagnostiseras det som SAD (Seasonal Affective Disorder). Även extremväder kan leda till depression och post-traumatisk stress. Forskare är nu oroliga för att den mentala ohälsan kan öka när vi går mot ett varmare klimat där extrema väderhändelser inträffar allt oftare.

Foto: Johanna Herbst (via instagram: @faugel)

På väg till vallokalen? Foto: Johanna Herbst (via instagram: @faugel)

Publicerat i Okategoriserade | Tagg: , , , , , | 1 kommentar

Ett äpple om dagen är bra för magen

Härom dagen gjorde jag äppelmos. Det är något av det bästa jag vet. Det är roligt att göra det och det är gott att äta det. I frukostfilen och på fläskpannkakan. Mums. Jag bor i lägenhet idag och har inga egna äppelträd. Men det är sällan ett problem. Jag tar en promenad runt kvarteret och frågar någon granne om jag får plocka lite. I var och varannan trädgård står ett eller flera äppelträd och det vanliga är att de flesta faller till marken och sedan hamnar på komposten. Mina grannar brukar därför bara bli glada över att jag kommer och plockar.

Och i år dignar träden av frukt. Varför är det ett så bra äppelår just i år? Efter den otroligt torra sommaren vi haft med skördar som torkade kan det kännas märkligt. Men nu är det så att äppelträden sätter knoppar för nästa års skörd redan i sommar. Och sommaren 2017 var inte något bra äppelår. Det berodde i sin tur på att vi då hade en väldigt kall vår med frostnätter långt in i maj. När äppelträden skulle blomma var det kallt och det blev inte så mycket äpplen hösten 2017. Alltså fick träden ett viloår och hade samlat mycket kraft inför 2018. Våren i år var sen, men när den väl kom så blev den kort och vi gick snabbt till sommar. Och sen fortsatte sommaren och blev ovanligt varm och torr och äppelskörden ovanligt tidig.

Enligt den ideella föreningen Äkta vara skulle Sverige vara självförsörjande på äpplen 8 månader av 12. Om vi tog hand om dem vill säga. Nu återstår att se hur äppelskörden blir nästa år, med tanke på den torra sommaren. Vet du förresten att det finns landskapsäpplen? Precis som blommor och djur har varje landskap ett alldeles eget äpple.

Blekinge Melonäpple
Bohuslän Veseäpple
Dalarna Tunaäpple
Dalsland Oranie
Gotland Stenkyrke
Gästrikland Malmbergs gylling
Halland Brunnsäpple
Hälsingland Bergviksäpple
Härjedalen Rött kaneläpple
Jämtland Rödluvan
Lappland Rescue
Medelpad Sundsäpple
Norrbotten Silva
Närke Sickelsjö vinäpple
Skåne Aroma
Småland Hornsberg
Södermanland Åkerö
Uppland P J Bergius
Värmland Stenbeck
Västerbotten Transparante blanche
Västergötland Kavlås
Västmanland Fagerö

 

 

Publicerat i Årstider | Kommentarer inaktiverade för Ett äpple om dagen är bra för magen