Oss soldyrkare emellan

blågult2Vi nordbor är verkligen ett soldyrkande folk. Från det att de första värmande solstrålarna når oss tidigt under våren till dess att höstens kalla vindar tvingar oss att knäppa jackan är det bara en sak som dyker upp i huvudet så fort solen tittar fram: ut och njut! Men som du säkert vet gäller det att sola med måtta. Solens strålar må vara sköna men en del av ljuset är ack så bedrägligt.

Solljuset som når oss är uppdelat i en massa olika våglängder (eller frekvenser om du hellre vill) från ultraviolett (UV) med kort våglängd via det synliga spektrat till det långvågiga infraröda (IR). Hur mycket solljus som når oss på markplan beror på en mängd faktorer. Förutom såklart tidpunkten på dygnet och vilken latitud vi befinner oss på spelar det även en avgörande roll hur mycket moln det är på himlen och hur tjockt ozonlagret är.

UV-strålningen är den del av solstrålningen som gör oss brunbrända och man brukar dela in UV-ljuset i tre intervall: A, B och C. UVA är den del som är närmast synligt ljus och UVC ligger längst ifrån. Ozonlagret plockar upp UVC och det mesta av UVB medan UVA släpps igenom. Att vi blir bruna under sommaren beror på att huden bildar pigmentet melanin som skydd när den utsätts för UVB. UVA-strålningen tränger djupare ner i huden och bryter ner de protein som håller samman bindväven, en process som snabbar på hudens åldrande och ger fler rynkor. Dessutom kan UV-strålningen orsaka förändringar på DNA vilket i sin tur kan orsaka cancer.

Nu i juni, kring sommarsolståndet, har vi årets högsta UV-strålning och man bör vara extra aktsam med hur mycket man solar. Och eftersom ozonlagret dessutom successivt tunnas ut under sommarmånaderna gäller det att man passar sig även senare på säsongen. Sandstränder reflekterar UV-ljus och kan ge dubbel effekt. Dessutom kan UV-strålning tränga igenom en bit under vattenytan, så man går inte säker någonstans!

Det bästa skyddet mot solens farliga strålar är kläder, hatt och solglasögon. Solkräm bör användas på de områden som ändå blir utsatta. En bra tumregel är att hålla sig i skuggan när solen står som högst på himlen (kl 11-15). På Strålskyddsmyndighetens hemsida kan du läsa mer om hur du ändå kan njuta av solen på bästa sätt.

Baserat bland annat på hur mycket moln det finns i väderprognosen kan man räkna ut ett UV-index som klassificerar strålningen från låga till mycket höga nivåer. UV-index hittar du här på vår hemsida.

Återstår att se var sommaren blir soligast i år. Förra året vann Hoburg solskensligan och 2014 utsågs Luleå till segrare. Låt oss hoppas att det blir en härlig sommar med sol, värme, åska och några regniga dagar – allt det där som hör den svenska sommaren till!

Trevlig sommar!

/Christoffer

 

Publicerat i Okategoriserade | Tagg: , , , , , , , , , | Kommentera

Midsommar kan bli hur som helst

Midsommar är kanske den helg på året då vädret är som mest intressant. Alla vill ha bra väder, alla vill vara ute och äta sin sill och sina jordgubbar och dansa runt stången med blommor i håret. Allt blir så mycket lättare om solen skiner då. För oss meteorologer innebär det att telefonen börjar gå varm. I skrivande stund är det torsdag, och en hel vecka kvar till Midsommarafton och idag fick jag frågan hur vädret kommer att bli i Sundsvall. Mitt svar? Jag har ingen aning. Verkligen. Jag kan inte lova någonting. Jag har jobbat fyra dagar på raken och modellerna är inte alls överens och de skiftar från körning till körning. I förrgår visade en modell ett blockerande högtryck över hela Skandinavien hela nästa vecka. Inte ett moln och höga temperaturer. Hoppas, hoppas, hoppas tänkte jag, jag som är ledig och allt, min semester börjar snart. Den lösningen verkar idag inte vidare trolig. Idag tittar jag på de två modellerna jag har tillgång till och jag tittar på torsdag och fredag, Midsommarafton och dagen före. Resultaten är raka motsatser. Där den ena modellen säger regn i hela landet på torsdag säger den andra sol. Och tvärt på fredagen. Så det enda jag kunde säga till journalisten som ringde var att jag har verkligen ingen aning. Det är för tidigt. Istället uppmanade jag henne att skriva om just det, att prognoserna är väldigt osäkra. Det man ev. skulle kunna säga om vädret nästa vecka är i alla fall att det ser ut att komma upp lite varmare luft söderifrån. Så även om det kommer regn och skurar, så blir det förhoppningsvis inte kyligt, i alla fall inte i södra Sverige. Som härom året när det på vissa platser var varmare på Julafton än på Midsommarafton.

Publicerat i Okategoriserade | Kommentera

Regnbågen – ett optiskt fenomen

Fascineras du liksom jag av regnbågen, ofta skådad i samband med regnskurar på sommaren? Har du funderat över hur regnbågen bildas och varför färgerna i regnbågen alltid kommer i samma ordning ska du fortsätta läsa här.

Regnbåge. Foto: Maria Jönsson.

Regnbåge. Foto: Maria Jönsson.

Hur bildas regnbågen?

Regnbågen är ett optiskt fenomen som uppstår när solljus bryts och reflekteras i de nästintill sfäriska vattendropparna i luften. För att regnbågen ska uppträda krävs att det finns vattendroppar i luften och att solen står relativt lågt på himlen bakom betraktaren. Vattendropparna behöver inte nödvändigtvis komma från regn, utan kan lika gärna vara droppar från till exempel en vattenspridare eller ett vattenfall. När en solstråle träffar en regndroppe bryts ljusstrålen mot regndroppens yta och delas då upp i regnbågens alla färger. Ljuset speglas därefter i droppens bakre yta för att till sist brytas ytterligare en gång då det lämnar droppen. Det som betraktaren då ser är en regnbåge med färgen rött ytterst i bågen, följt av orange, gult, grönt, blått, indigo och violett längst in.

Varför är färgerna alltid i samma ordning?

Vitt solljus består av de sju färgerna rött, orange, gult, grönt, blått, indigo och violett som alla bryts olika mycket när ljuset når regndroppens yta. Rött ljus, som har längst våglängd, bryts mindre än violett ljus som har kortast våglängd. Eftersom färgerna bryts olika ger dropparna på en viss höjd rött ljus och dropparna på en annan höjd ger gult ljus, osv. Färgerna i regnbågen ordnar sig från längst våglängd ytterst till kortast våglängd innerst i bågen, dvs. rött ytterst, därefter orange, gult, grönt, blått, indigo och till sist violett innerst.

Dubbel regnbåge

Ibland kan man se en svagare regnbåge utanför den första bågen. Den sekundära regnbågen bildas då ljusstrålen speglas två gånger inuti regndroppen innan de når betraktarens ögon. Färgerna är svagare i den sekundära regnbågen, men också i omvänd ordning med violett ytterst och rött innerst.  På bilden nedan kan man se en sekundär regnbåge som är något svagare än den primära.

Dubbel regnbåge. Foto: Nitzan Cohen

Dubbel regnbåge. Foto: Nitzan Cohen.

Publicerat i Väderhändelser | Tagg: , , | Kommentera

Sommaren rivstartade i maj – men hur blir juni?

Är det inte märkligt hur det kan skifta från år till år? – Jo, för de som minns förra årets maj så blev det ju inte en enda dag med 20 grader någonstans i landet. Maj kan vara extrem åt båda håll och vädret kan skifta mycket under denna vår- och försommarmånad. Högsommarvärme i maj förekommer inte varje år men är i sig inget ovanligt.

Vårvärmebölja

Månaden inleddes med en ”vårvärmebölja” eller vad man ska kalla det. Ett högtryck etablerade sig över landet och den 8-10 maj var det högsommarvarmt, det vill säga 25 grader eller mer på flera platser i landet. Det är inte varje år man får ta del av så pass varma dagar redan i början av maj, så man får betrakta det som hyfsat ovanligt. År 2006, delvis 2004, 1993 och 1990 är några exempel då början av maj varit ovanligt varm.

IMG_0059

Kaananbadet i Vällinby väster om Stockholm den 2 juni 2016, men bilden kunde lika gärna varit tagen den 9 maj.

Värme – kyla – värme igen

Nåväl, det varma vädret öppnade upp för att sätta ett nytt personligt rekord för start av badsäsongen, så tidigt som den 9 maj (tidigare personbästa var från 24 maj 2014). Med nästan 27 grader i luften var det inte svårt att hoppa i det kalla vattnet (jag gjorde bäst i att inte undersöka vattentemperaturen). Även om värmen sedan byttes ut mot kyla – det snöade till och med i bland annat Närke och Dalarna – fick vi mer värme igen mot slutet av månaden. Varmast blev det i Göteborg den 31:a med heta 29,7 grader. Vid ostliga vindar är det inte ovanligt att Göteborg och andra platser på västkusten blir extra varma. Luften hinner nämligen värmas upp över land och sjunker sedan nedåt på läsidan av Sydsvenska höglandet. Att luft sjunker ner på läsidan av en högre terräng får i sig en uppvärmande effekt, kallad Föhneffekt.

IMG_0058

Hopptornet vid Kaananbadet i Vällinby väster om Stockholm den 2 juni 2016.

Och vips… så var vi inne i juni!

Juni har i princip börjat där maj avslutades – med utbredd värme i hela landet och allt som hör därtill: Sol, över 25 grader (på många platser men inte överallt) och självfallet kraftiga regnskurar med åska! Värmen har sjungit på sin sista vers för den här gången och det blir allmänt svalare nu. I norra Lapplandsfjällen kan det till och med falla blötsnö. Vädret svänger ofta i juni och på senare år har det ofta varit en ostadig månad, vilket resulterat i att det varit både kyligt och blött.
Nu när högtrycket som bidragit till det varma vädret försvagas öppnar det upp för ostadigt väder en tid framöver.

IMG_0061

Kaananbadet i Vällingby den 3 juni 2016. Molnen tornar upp sig när en kallfront drar ner norrifrån. 

Även om det finns en hel del människor som inte önskar sig annat än 18 grader och regnskurar en hel sommar vill nog de allra flesta åtminstone få sin beskärda del soltimmar under semester. De flesta skolbarnen är nog inte särskilt intresserade av att sommarlovet ska regna bort. Jag minns själv då jag vid 11 års ålder upplevde den ökända sommaren 1998 som bjöd på de flesta varianter av regn eller skurar och ytterst få högsommardagar.

Hur blir vädret resten av juni?

– Ropa inte ”hej” ännu!

Jag måste medge att när jag nyss kikade på den senaste månadsprognosen kände jag en viss lättnad – eftersom jag själv är en äkta soldyrkare. Kommande vecka blir kylig och tidvis kan man förvänta sig lite regn på flera platser i landet, även om det i stora drag kommer vara rätt torrt på flera håll. Man ska komma ihåg att regn behövs just nu för det är väldigt torrt i markerna. Sedan verkar det som att det långsamt börjar vända på nytt. Även om nästa vecka just nu lutar åt det ostadiga hållet, ser det ut att komma in varmare luft igen med temperaturer på 20-25 grader vid torrt väder. Över Götaland finns indikationer på att det kan komma en del efterlängtat regn.

Ju längre fram vi kommer i prognosen blir det förstås allt osäkrare, men under den senare delen av månaden finns tendenser till att ett mer omfattande högtryck ska etablera sig över Europa. Det gäller även Skandinavien, även om tendensen är starkare längre söderut just nu. Skulle högtrycket bli verklighet kan bland annat midsommarhelgen den 24-26 juni bli som hämtad ur en Astrid Lindgren-filmatisering (ni vet nog vad jag menar). Det vore i så fall första gången på många år. Nåja… jag vill inte lova något än eftersom det kan ge upphov till en rad besvikelser. Jag vill inte heller sprida skräck genom att påstå att en omfattande värmebölja är på väg, även högtryck och värmeböljor ofta går hand i hand på sommaren. Vädernörd som jag är följer jag detta med spänning!

Trevlig vecka,
/Nitzan

 

Publicerat i Meteorologi och meteorologens arbete | Kommentera

Meteorologens tips för film om väder

Nu när det regnar är det skönt att bara sitta inne och se en film, även för meteorologer (dock kan det hända att vi även tittar på radarbilder då fastän vi är lediga för att följa regnet med intresse). Här är några tips på filmer som handlar om väder:

 

Det första många säkerligen tänker på när det kommer till film om väder är ”Day after tomorrow”, gjord av katastroffilmens fader Roland Emmerich. Actionfilmen handlar om global uppvärmning på grund av växthuseffekten, och att det kommer få förödande konsekvenser i framtiden som ska avslutas med en ny istid. Dessa ändringar inträffar på en gång, vilket är en väldigt stor överdrift. Den nya istiden skapas av att otrolig kall luft sveper ned från högt upp i atmosfären. Detta är skrattretande för meteorologer, för om luften tas ned från högt upp i atmosfären så skulle den värmas upp och inte ha samma kalla temperatur, men filmens manusförfattare har beskrivit detta som ”processen går för fort för att temperaturen ska förändras”. Filmen har även flera andra vetenskapliga inkorrekta delar, men är i slutändan ändå en bra popcornfilm.

 

En annan klassisk Hollywood actionfilm om väder är ”Twister”, och handlar då självklart om tornados. Platsen är i Oklahoma, USA, en del av landet som årligen får en del tornados.  I filmen ska en maskin tillverkas som mäter tornados så att man kan göra en bättre prognos för när och var de kommer att bildas. Genom filmens gång så jagar huvudpersonerna, så kallade storm chasers, olika tornados. En annan film om just tornados är ”Into the storm” som kom ut häromåret där en liten stad i USA:s mellersta delar blir utsatt för överdrivet många tornados, och där även storm chasers utmanar ödet för att jaga dessa farliga virvlar.

 

Till sist kan nämnas ett par filmer där roliga instick om väder förekommer. Först är komedin ”Groundhog day”, som är baserat på en årlig tradition och där vårens ankomst förutspås. Ett murmeldjur kryper fram ur sin håla varje år den andra februari, och om det är molnigt så kommer våren tidigt, men om det är soligt så ser djuret sin skugga och kryper in i sin håla igen, varav vintern är kvar i sex veckor. Denna tradition finns främst i nordöstra USA, och det råder lite tvister om hur ofta murmeldjuret har rätt. Vissa väderinstitut menar att i ungefär 75 % av fallen har murmeldjuret rätt, medan andra visat att det endast är korrekt ungefär var tredje gång. En annan film är komedin ”LA story”, där huvudpersonen är en tv-meteorolog som visar hur man på ett roligt och smart sätt kan framföra väder på tv. Vid sol så har personen på sig badbyxor medan när det är regn på gång står han i rutan med regnkläder och ett paraply.

 

Beroende på vad det är för väder när murmeldjuret kommer ut ur sin håla i filmen ”Groundhog Day” sägs det kunna förutspå när våren ankommer. Bildkälla: pixabay.com

Publicerat i Väder i kulturen | Kommentera

Varför blåser det mindre på våren och försommaren?

Nu är det sjösättningstider och båtsäsongen börjar snart på riktigt. Idag (söndag) är det  blåsigt på många håll längs ostkusten med kulingvarningar, men hur vanligt är det egentligen att det blåser mycket till havs på våren och försommaren?

Lågtrycken brukar ju vara som mest intensiva under hösten och vintern. Det är också då som det är som vanligast med stormar.

På hösten börjar den kalla polarluften att bildas vilket skapar större skillnader i temperatur mellan norr och söder. T.ex. kan det vara stor skillnad mellan Island och södra England. Temperaturskillnaden skapar jetvindar, som är vindar på hög höjd som kan färdas i en hastighet på 60-70 m/s. Jetvindarna bildar sedan lågtryck ute på Atlanten som sedan drar österut mot oss.

På våren och även på sommaren har vi generellt inte lika stor skillnad i temperatur mellan norr och söder. Jetströmmarna blir inte lika kraftiga och lågtrycken blir färre och inte lika kraftiga. En annan anledning till att lågtrycken inte blir så kraftiga är att vattnet är kallt. När väl lågtrycken bildats över Atlanten kan de växa sig starkare om vattnet är relativt varmt, vilket gör att de dels kan bli ännu djupare och då också större chans att överleva när de transporteras in över land. Fast på våren eller försommaren så kan alltså lågtrycken istället försvagas av det kalla vattnet.

Oavsett hur mycket vind vi vill ha till sjöss så går vi i alla fall mot varmare tider och så fort vattnet värmts upp mer så blir det behagligare.

 

 

 

Publicerat i Okategoriserade | Kommentera

Ihållande regn eller skurar?

När vi meteorologer pratar om regn finns det lite olika sätt vi brukar uttrycka oss på. Men vad är det vi egentligen menar? Till exempel brukar vi skilja på ihållande regn och regnskurar.

Ihållande regn

När vi pratar om ihållande regn menar vi det regn som är kopplat till fronter och lågtryck, dvs. mer ihållande och omfattande regn som berör ett större område. En front är gränszonen mellan en varm och en kall luftmassa, och när de båda luftmassorna möts tvingas den varmare luften att stiga, eftersom varm luft är lättare än kall. När luften stiger kommer den att kylas av och det bildas moln (nimbostratus) som när de är tillräckligt tjocka ger regn. Fronter ritas ut på väderkartor med röda och blåa streck för varmfront respektive kallfront. Regn i samband med varmfronter är ofta lättare och faller ibland mer i form av duggregn, medan regn i samband med kallfronter är kraftigare och mer kortvarigt. Frontnederbörd är ofta lättare att prognostisera än regnskurar eftersom de just täcker ett större område.

drop-of-water-909130_1920

Regnskurar

Regnskurar är vanligast under sommarhalvåret och bildas genom konvektion, dvs. luften närmast den soluppvärmda marken värms upp och stiger. Då luften stiger kyls den av och vattenångan i luften kondenserar till vattendroppar och det bildas moln. När molnet växer till sig och får tillräcklig vertikal utbredning bildas sedan nederbörd. Dessa moln är de vi kallar bymoln eller Cumulonimbus. Konvektionen startar vanligtvis under förmiddagen och det bildas små bulliga stackmoln som framåt eftermiddagen har växt till sig till bymoln som ger skurar. Regnskurar är ofta lokala och kortvariga, även om de kan bildas i mer sammanhängande stråk. Oftast varar en skur under 5-10 minuter, men kan ibland vara så länge som upp mot en timme. Skurarna kan variera i intensitet och ibland handlar det om lättare regnskurar och ibland (ofta i samband med åska) kraftiga regnskurar eller skyfall. Skyfall kallar vi det riktigt kraftiga regn där det faller minst 50 mm regn på en timme eller med en intensitet av 1 mm per minut. Skyfall berör ofta ett litet område och under en kortare tid men ger ofta problem med översvämningar då vattnet inte hinner rinna undan i samma takt som det faller. Eftersom skurar är så lokala är det ganska svårt att i en längre prognos precisera var de kommer att bildas. För att göra en egen prognos i närtid kan man få stor hjälp av radarbilder då de visar vart regnet befinner sig i nuläget. Radarbilder visar bara observationer på var nederbörden befinner sig just nu och var det var tidigare och ger alltså ingen prognos, men genom att stega sig fram och tillbaka i radarbilder kan man få en uppfattning om i vilken riktning och hur snabbt regnet rör sig och själv göra en uppskattning.

Publicerat i Meteorologi och meteorologens arbete, Väderprognoserna, Väderskola | Tagg: , , | Kommentera

Våren välkomnad – nu kommer sommaren

Glada valborgsfirare har välkomnat den vår som på de flesta håll i landet redan hade anlänt långt innan valborg – åtminstone meteorologiskt sett. Vårtemperaturer (dygnsmedel över 0 °C) rådde den sista april i hela landet, inklusive fjälltrakterna. Dock var det inte alla platser som hade haft vårtemperatur i över 7 dygn i följd, kravet för meteorologisk vår. Så sent som den 25:e april hade Naimakka på gränsen till Finland -17 °C under natten. Den senaste veckan har vi dessutom haft snöfall på flera håll, inte bara i Norrland, även södra Götaland har haft snö. Den sista aprilveckan var också betydligt kallare än normalt på de flesta håll i landet, valborgsmässoafton undantagen.

Valborgshelgen ser ut att bli ett trendbrott från den senaste veckans kyliga väder. Till nästa helg ser det ut att bli högtryck över de södra delarna av landet, och det finns chans till att betydligt varmare luft tar sig upp över åtminstone delar av landet. +20 °C är inte längre endast en dröm utan en sannolik verklighet inom bara en vecka. Redan de närmaste dagarna ser ut att bli betydligt varmare än det normala, 2-6 °C varmare än normalt i stora delar av landet. Det ger riktigt sköna eftermiddagstemperaturer, omkring +15 °C i stora delar av landet. Chansen finns att sommaren infinner sig i delar av Götaland redan på torsdag, i de områden som sedan den ”siste april” faktiskt haft sommartemperaturer, dygnsmedel över +10 °C.

Dygnshögstatemperatur i snitt de kommande 5 dagarna

Dygnshögstatemperatur i snitt de närmaste 5 dagarna

Avvikelse från det normala närmaste 5 dagarna (dygnsmedeltemperatur)

Avvikelse från det normala närmaste 5 dagarna (dygnsmedeltemperatur)

Publicerat i Årstider | Kommentera

Bli molnskådare i sommar

Inget moln är det andra likt. Är det verkligen sant? En sommarhimmel med mycket moln kan verka helt kaotisk med moln som hela tiden nybildas, omformas och löses upp. Det förekommer allt från de tunnaste morgondimmorna till skräckinjagande åskmoln. Hur ska man någonsin kunna få någon ordning på detta?

Som de vetenskapsmän vi meteorologer är har vi självklart arrangerat ett omfattande system där molnen delas in i olika klasser. Historien om hur molnen fick sina namn sträcker sig tillbaka till 1800-talet. Dag som natt förde man noggrann loggbok över hur molnen ändrade skepnad och man analyserade vilka vädersituationer som var kopplade till de olika molntyperna. Observerar du ett bymoln är det risk för kraftiga skurar och hagel innan du hunnit hem, men ser du bara små platta stackmoln behöver du inte oroa dig för att du glömt paraplyet idag igen.

Till slut hade man kommit fram till en indelning med tio huvudtyper av moln och i Carl von Linnés anda gav man dem latinska namn baserat på form, höjd över marken och om de ger ifrån sig nederbörd eller inte (se illustrationen här intill). Stratusmolnen är stora molnsjok medan cumulusmolnen är separata enheter, cirrusmolnen ligger högt i atmosfären medan altomolnen ligger på medelnivå och är det ett nimbusmoln väntas regn, snö eller hagel. Sträcker sig Cumulonimbusmolnen tillräckligt högt upp och får ett utskjutande städ i toppen kan det till och med ge åska.

Cloud_types_en.svg

Molnen har även fått svenska namn med målande beskrivningar av deras utseende:

Stackmoln (Cumulus)

Dimmoln (Stratus)

Regnmoln (Nimbostratus)

Åsk- eller bymoln (Cumulonimbus)

Valkmoln (Stratocumulus)

Böljemoln (Altocumulus)

Skiktmoln (Altostratus)

Fjädermoln (Cirrus)

Slöjmoln (Cirrostratus)

Makrillmoln (Cirrocumulus)

 

Vilken molntyp ser vi på bilden?

Detta är alltså de tio huvudmolnslagen och lär du dig dessa är det en bra början om du vill kunna avgöra vilka moln som rör sig i lufthavet just idag. För att göra det mer komplicerat finns det sedan några specialfall (till exempel pärlemormoln och nattlysande moln som ligger ännu högre i atmosfären) och massor av undergrupper (exempelvis linsmoln och mammamoln) som för den insatte ger ytterligare en beskrivning av molnets utseende. Som sagt, inget moln är det andra likt. Lycka till med molnskådningen i sommar!

 

PS! Lyckas du fånga ett häftigt moln eller något annat snyggt väderfenomen på bild är du hjärtligt välkommen att skicka in den till oss. Vi finns på sociala medier under @forecasverige och du kan även nå oss på mejl jour@foreca.com Tänk på att när du skickar in en bild upplåter du den för en icke-exklusiv rätt för Foreca att fritt använda bilden.

 

Publicerat i Meteorologi och meteorologens arbete, Väderskola | Tagg: , , , , , , , , | Kommentera

Nu känns det att våren är här!

Nu är det verkligen vår!

Så känns det nog för de flesta och med all rätt. Det är faktiskt vår i större delen av landet. I mitt föregående blogginlägg från den 2:a mars hade våren inte ens hunnit upp över halva Götaland. Vill du läsa det blogginlägget kan du klicka här.
Vid den tidpunkten fanns tendenser till att mars eventuellt kunde bli kallare än normalt, vilket skulle bromsat upp vårens framfart. Så blev det inte, utan för tredje året i rad fick vi en mars som blev varmare än normalt, jämfört med referensperioden 1961-1990 (se kartan nedan). Den kalla luften lade sig istället öster om Skandinavien. Visserligen var temperaturöverskottet inte lika stort som de två föregående åren, men det senaste decenniet har kallt väder i mars blivit allt mer sällsynt. Senast vi hade en riktigt kall mars i Sverige var 2013. Dessförinnan var det 2006, även om 2010 också blev hyfsat kall.

 

mars_avvikelse

Avvikelse från månadsmedeltemperatur för mars 2016, jämfört med referensperioden 1961-1990. (Klicka på kartan för att förstora den)

April har redan bjudit på det mesta

Halvvägs in i april kan vi konstatera att den första halvan av månaden varit varmare än brukligt. Å andra sidan är det normalt nu för tiden att april blir varmare än jämfört med referensperioden 1961-1990. Under dessa två första veckor har vi hunnit vara med om mycket – allt som en aprilmånad kan och bör innehålla! Det har snöat, det har regnat. Det har varit minusgrader på nätterna såväl i norra som i södra Sverige. Vi har förstås fått njuta av den härliga vårsolen och dessutom klämt in den allra första försommarvärmen. Bredåkra flygplats utanför Ronneby nådde nämligen 21 grader redan den 5:e och samma dag hade flera stationer i östra Götaland temperaturer på 17-18 grader.

cummoln

Cumulusmoln är ett tydligt vårtecken. Bilden är tagen den 10 april 2016. (Klicka på bilden för att förstora den)

Till följd av temperaturöverskottet har också våren brett ut sig över landet (dygnsmedeltemperatur över 0 grader sju dygn på rad). Den är lite tidig också, nu är det bara delar av fjällvärlden och norra Norrlands inland som fortfarande har vinter. I kartorna nedan ser ni vårens läge den 14 april och var den normalt sett har nått den 15 april (även detta jämfört med referensperioden 1961-1990).

 

bloggaprilv15varens-ankomst                bloggaprilv15vårnormalt

Till vänster: Vårens utbredning till och med 14 april 2016
Till höger: Vårens normala läge den 15 april utifrån referensperioden 1961-1990
(Klicka på kartorna för att förstora dem).

Lite kallare väder på gång

Den kommande veckan bjuder på lite kallare väder som det ser ut just nu. Det ser också ut att bli ganska lågtrycksbetonat och kyligt månaden ut om man ska tro den senaste långtidsprognosen. Man får nog vara beredd på en och annan överraskning. Rätt som det är kan försommarvärmen vara tillbaka, åtminstone i söder. Om det kallare vädret trots allt står sig månaden ut ska det bli intressant att se om det är tillräckligt för att motverka överskottet!

 

Publicerat i Okategoriserade | Kommentera