Åska och omslag i vädret

I början av veckan var det mycket varmt för årstiden med flera dagar med högsommarvärme. Den 16:e maj var det bland annat hela 29,3 grader i Uppsala, vilket var rekordvarmt. Från en lång vinter och kall vår fullständigt exploderade växtligheten och vips så var sommaren här. Helt plötsligt är parkerna fulla med folk som solar grillar och ett bad ligger inte långt borta.

Den 17:e maj slog vädret drastiskt om och vi fick kalla nordvindar. Helt plötsligt var det 10 grader kallare. Vad var det som hände? Shortsen var inte ens att tänka på längre och var är jackan? De kalla polarvindarna hade fullständigt dränerat ut den varma sköna sommarluften.

Detta omslag orsakade också mycket åska i södra Götaland den 17:e maj. På eftermiddagen bildades snabbt åskmoln över Halland, Kronoberg och över Skåne. Dessa majestätiska moln reste sig uppåt och påminde om hur liten man egentligen är. Fram till kvällen hade det varit runt 2000 blixtnedslag. Det blev problem med översvämningar på en del håll och lokalt friskade vinden i ordentligt. Vi vet fortfarande inte hur mycket regn som kom men lokalt kan det ha kommit upp mot 40-50 mm.

Åska och blixtar kan ju vara mycket mäktigt och samtidigt skrämmande. När man sitter där inomhus i en klibbig t-shirt och hör åskan braka loss som det nästan vore jordbävning är man inte så kaxig längre, i alla fall inte jag.

Det var inte någon tillfällighet att det blev så mycket åska och blixtar i samband med väderomslaget. Det är faktiskt vanligt på sommaren. Varm och fuktig luft stöter på den kallare luften, vilket skapar kraftiga vertikala vindar. På vissa ställen blir det uppåtvindar och på andra blir det nedåtvindar. Detta gör att det blir en laddningsförskjutning. Molnets topp blir positivt laddat och molnets undersida blir negativt laddat. Man kan tänka sig som när man gnuggar en ballong mot håret, fast i detta fall är det de olika vertikala vindarna som ”gnuggar” igång åskan. De olika laddningarna i molnet påverkar också laddningarna vid marken. Till slut blir laddningsfördelningen för stor och ”PANG” åskan är igång.

Nu ser det ut att bli varmt med högsommarvärme i stora delar av landet mot slutet av helgen och i början på nästa vecka. När den värmen sedan drar bort får vi vara beredd på blixtar och dunder, fast för min del får det gärna vänta, vill gärna njuta av riktigt sommarväder innan. Passa på och njut ni me!

Foto på de mörka åskmolnen över Skåne. Fotat av @tsomitradgard (instagram)

Publicerat i Årstider, Väderhändelser, Väderskola | Kommentera

Bland tromber och tornados

De senaste dagarna har sommarvärmen slagit till med full kraft och blommorna och träden, som knappt hunnit förstå att det blivit vår, har fullkomligt exploderat i ett hav av grönska och pollen. Solen strålar från en nästintill klarblå himmel och kvicksilvret letar sig upp mot närmare 25 grader. Maj månad när den är som allra bäst!

Men sommarsäsong och höga temperaturer innebär också att det finns allt mer tillgänglig energi i luften som rör sig ovanför oss. Det högtryck som täcker Skandinavien just nu dämpar effektivt alla försök till molnbildning, men lyfter man bara lite på locket kan det bli både regnskurar och åska. Och kanske en och annan tromb.

Den svenska tromben

Tromb

Tromb utanför Varberg, juni 2014. Foto: Peter Diding

En tromb är en luftvirvel som sträcker sig från underkanten av ett cumulonimbusmoln (kallade åskmoln i dagligt tal) ner till markytan. För att riktigt stora åskmoln ska kunna hålla sig vid liv krävs hela tiden att uppåtvindar pumpar in vattenånga eftersom regn och fallvindar från molnet konstant dränerar det. I gränszonen mellan uppvindarna och fallvindarna kan det hända spännande saker, och ju starkare vindskjuvningen är desto mer gynnsamma är förutsättningarna för att en tromb ska bildas.

Tromben ser oftast ut som ett rep som slingrar sig ner från molnet. Luftvirveln behöver dock inte alltid vara synlig, men eftersom lufttrycket i virvelns mitt är mycket lågt (100 hPa lägre än i omgivningen!) är det också betydligt kallare där vilket gör att molndroppar bildas snabbt. Denna molnslang kallas tuba och kan vara vit, grå, blå eller rödaktig beroende på vilket underlag tromben passerar över och hur solljuset faller in. Eftersom damm och vatten kan virvlas upp från jordytan så blir tubans nederdel oftast bredare än toppen.

Tromber dyker oftast upp i längs kusterna i södra Sverige men har även setts i fjällen. Man räknar med att det bildas ett tiotal tromber i Sverige varje år, men exakt hur många är svårt att veta eftersom fenomenet är så pass lokalt. Drar en tromb förbi över ett skogsområde blir spåren dock tydliga. Träden ligger kullkastade som plockepinn, till skillnad från om en storm passerar då alla träd lägger sig åt samma håll.

Det våras för tornadon

Som vanligt är allt mycket större i USA. De svenska tromberna kan nå upp till vindhastigheter på 75 m/s vilket motsvarar dubbel orkanstyrka, men det är ändå inte mycket att komma med jämfört med de amerikanska som kan nå 140 m/s. I Sverige är diametern på tromberna någonstans mellan 10-100 m, men i USA kan de bli upp till ett par kilometer breda. Dessutom har fenomenet ändrat namn när vi bytt kontinent: de kallas nu för tornado.

Högsäsongen för amerikanska tornados är just nu i maj när sommaren sätter fart på allvar. Varm fuktig luft strömmar upp från Mexikanska golfen och stöter på varm torr luft från präriemarkerna och kall och torr luft som drar ner med nordliga vindar från Kanada. Kollisionen av luftmassorna sker över delstaterna Texas, Oklahoma, Kansas och Nebraska: ett område som fått smeknamnet Tornado Alley. Här bildas ofta stora och mycket kraftfulla åskoväder och med så mycket energi i omlopp är det en given grogrund för tornados.

Tornado Alley. Bild från Dan Craggs (Wikipedia)

Till skillnad från tromber som kan snurra åt vilket håll som helst så roterar tornados nästan uteslutande cyklonalt (dvs medurs på norra halvklotet om man tittar uppifrån) trots att de är för små för att påverkas av Corioliseffekten (det krävs ett annat blogginlägg för att förklara det!). Ungefär 1% av alla tornados roterar dock åt andra hållet.

Även om man på förhand kan se att det finns potential för att tornados kan uppstå är det mycket svårt att förutsäga exakt var och när de kommer dyka upp. Dessutom kan de vara skymda av regn eller damm vilket gör det svårare för meteorologerna att upptäcka dem på radarbilderna även när de väl har bildats. I de områden som ofta utsätts för tornados har många byggnader utrustats med stormkällare där man får söka skydd när tornadon drar förbi. Tusentals liv har räddats i dessa underjordiska rum, men ibland hinner varningarna inte ut i tid. För sju år sedan, den 22 maj 2011 omkom 158 personer när en kraftig tornado slog till mot Joplin, Missouri. Trots att många tror att vissa platser är helt säkra från tornados så finns det inget som tyder på det. Tornados kan klättra över berg, ta sig över breda floder och dra in över storstäder.

Enhanced Fujita-skalan

Tornados klassificeras efter hur förödande de är enligt Enhanced Fujita-skalan, en vidareutveckling av Theodore Fujitas ursprungliga skala från 70-talet. Eftersom den orsakade skadan är starkt kopplad till vindhastigheten så har man kommit fram till följande indelning:

  • EF-0: 29-38 m/s
  • EF-1: 39-49 m/s
  • EF-2: 50-60 m/s
  • EF-3: 61-74 m/s
  • EF-4: 75-89 m/s
  • EF-5: mer än 89 m/s

Det är bara 0,1% av alla tornados som når EF-5. I USA förekommer i genomsnitt 1000 tornados varje år vilket alltså innebär att en av dessa kan vara av den allra värsta sorten. I Sverige är det ytterst sällsynt att en tromb når upp till mer än klass EF-2.

Fler tornados i ett varmare klimat?

Åsikterna går isär om tornados kommer att bli allt vanligare i ett framtida varmare klimat eller inte. Då havstemperaturen höjs ökar också fuktinnehållet i atmosfären vilket innebär mer bränsle till stora oväder och att förekomsten av tornados därför borde öka. Å andra sidan kan klimatförändringar också förskjuta jetströmmar och påverka andra storskaliga väderfenomen vilket skulle kunna motverka att sammanslagningen av luftmassorna sker i Tornado Alley. Mycket spekulationer än så länge alltså. Den som lever får se.

Både bilderna är tagna av Greg Johnson. Följ honom gärna på instagram: @tornadogreg. Publicerade med tillstånd.

Publicerat i Extremväder | Tagg: , , , , | Kommentera

Sommar på ingång

Medeltemperatur 5 dygn från 4/5

16-18 april tog sommaren sina första kliv för 2018 men sedan dess har det varit trögt. Nu är det dock varmare luft på ingång och chanserna är goda att sommaren tar ytterligare steg upp över landet. Medeltemperaturen för de närmaste 5 dygnen överskrider +10 °C i Götaland och stora delar av Svealand samt sydligaste Norrland, se bild. Den meteorologiska definitionen av sommar kräver dock att 5 dygn i rad har medeltemperatur över +10 °C för att sommaren ska ha inträtt. Det ser onekligen lovande ut.

Så här ser prognosen ut för de närmaste dagarna:

Som synes mycket sol och chans till drygt 20 grader på många håll.

Publicerat i Aktuellt väder, Årstider | Kommentera

Ett busfrö i klass 5b

”Ett lågtryck drar in västerifrån med kraftigt regn och tilltagande vindar …”

”Regnskurar tar sig in över västkusten och sprider sig i eftermiddag vidare österut över Götaland …”

”Under kvällen tätnar molnen västerifrån och inatt väntas snöbyar i de västra fjällen …”

Så brukar det allt som oftast heta i väderprognoserna när regn och rusk står för dörren. Sverige ligger i västvindsbältet vilket innebär att den dominerande vindriktningen är västlig och att vädersystemen byggs upp ute på Atlanten för att sedan dra in över oss. Västvindsbälten finns både på norra och södra halvklotet, mellan 35:e och 75:e breddgraden, i den zon där den varma tropikluften från ekvatorn stöter på den kalla polarluften.

Även om det är vanligast att regnväder sveper in över Sverige västerifrån behöver det inte alltid vara så. Lågtryck kan attackera från alla håll. En som intresserade sig för detta och hur regnområden rör sig över Europa var den tyska meteorologen Wilhelm Jacob van Bebber (1841-1909). Han gick systematiskt till väga och försökte kategorisera varje lågtryck som drog in över Europa efter vilken bana det tog. Efter några år hade han kommit fram till följande (se illustration längre ner):

Kategori 1: Lågtryck från Norska havet som rör sig österut över norra Skandinavien

Kategori 2: Lågtryck från Norska havet som rör sig österut över mellersta Skandinavien

Kategori 3: Lågtryck från Norska havet som rör sig åt sydost över södra Skandinavien

Kategori 4: Lågtryck från Atlanten som rör sig åt nordost över södra Skandinavien

Kategori 5: Lågtryck som från Medelhavet som rör sig österut eller åt nordost över kontinenten

Nuförtiden har van Bebbers klassificering nästan helt fallit i glömska och är inget som används längre. Med ett undantag! Lågtryck som tar vägen från de norra delarna av Adriatiska havet till Östersjön kallas fortfarande för 5b. Dessa lågtryck brukar nämligen vara extra besvärliga att handskas med!

Vid Medelhavet har 5b-lågtrycket samlat på sig en stor mängd fukt och när det stöter på den kallare luften i Nordeuropa kan lågtrycket snabbt fördjupas och intensifieras. Mer än en gång har det lett till stora problem med översvämningar av floderna Donau och Oder som inte kunnat hantera skyfallen.

Trots att det kanske inte är helt i linje med van Bebbers system så har vi i Sverige även börjat kalla alla de lågtryck som drar upp från Polen och Litauen och in över Östersjön för 5b. När vädermodellerna indikerar att ett sådant lågtryck är på gång stiger spänningen bland de svenska meteorologerna. Exakt vilken bana lågrycket kommer att ta brukar vara osäkert in i det sista och en liten förflyttning i sidled kan göra stor skillnad för vilket väder vi får.

Sverige är som bekant långsmalt på ena ledden och när lågrycken drar in västerifrån som de oftast gör spelar en positionsändring inte så stor roll: pekade väderprognosen på regn så blir det regn, men kanske lite tidigare eller senare än förväntat. När lågtrycken kommer från sydost (5b-lågtrycken alltså) kan ett hopp österut betyda att det mesta av nederbörden drar upp över Baltikum och Finland och att Sverige då får uppehållsväder. En liten förskjutning västerut innebär istället att kraftig nederbörd och blåsigt väder förs in över Sydsverige.

Som tur är går utvecklingen av vädermodellerna ständigt framåt och vi meteorologer får allt bättre verktyg för att kunna göra träffsäkra prognoser. Snart kanske också de lynniga 5b-lågtrycken är ett minne blott!

Lågtryckens banor

Lågtryckens banor över Europa enligt van Bebbers klassificering

Publicerat i Meteorologi och meteorologens arbete | Tagg: , , , | Kommentera

Sen vår, extremt tidig sommar, och vårflod – allt i ett

Det svänger snabbt i väderleken. Nyss klagade vi på att våren aldrig behaga komma med vårvärme och tussilago. Sen sa det svisch, och plötsligt var våren slut och den meteorologiska sommaren (se definitioner för de meteorologiska årstiderna längst ner) gjorde entré. Nu ska vi väl tillägga att naturen ger blanka tusan i vad vi meteorologer har för stolpiga definitioner för årstid, det kommer fortfarande bli vitsippor, syrener och allt annat härligt (pollen?) som hör våren till! Men det är ändå lite intressant att notera att den meteorologiska våren kom till Stockholm den 2:a april, och sommaren den 17:e. Huvudstaden upplevde alltså bara 15 dagar vår!

Att sommaren kommer till Stockholm så tidig som den 17/4 är extremt! Bara en gång, 1803 när sommaren kom den 14/4, har det registrerats en tidigare sommar än i år. 1996 och 1964 tangerade dock den 17/4. För rättvisans skull kan vi också redovisa att sommaren kom till Horn, Gladhammar, Kalmar, och Oskarshamn den 17:e, och till Lund och Malmö dagen innan.

Efter en lång vinter med mycket snö känns det ändå skönt att det nu börjar bli vår (för det är väl ändå vår ute, även om termometern sagt sommar). Men det innebär också att snön som fortfarande ligger djup på många håll i Norrland och nordligaste Svealand smälter snabbt. Det kan ge upphov till en kraftig vårflod med översvämningar som resultat. Det har faktiskt redan börjat. I skrivande stund har hydrologerna på SMHI utfärdat klass-2 varningar för delar av Dalarna och Gävleborg, samt klass-1 för Värmland, Örebro län, Västmanland, och Västernorrland. Typiska faktorer för en kraftig vårflod innefattar: mycket snö, hög dygnsmedeltemperatur (är det kallt på nätterna återfryser mycket av smältvattnet), och riklig nederbörd. I morgon måndag kommer man kunna få 5-10 mm regn i Svealand och Norrland…

Vårflod i Jämtland

Vårflod i Jämtland. Foto: Siwert Jonasson, Instagram

Så ut och fröjdas i det naturen har att bjuda på i vårväg, och njut av sommartemperaturerna! Som den obotlige optimist jag är vill jag bara påminna om att man aldrig vet hur länge det håller i sig. Vi bor ju trots allt i Sverige. Förra årets högsta temperatur blev 30,1 grader (i Oskarshamn) och noterades redan den 28/5. Summerar man sommarmånaderna juni till augusti så blev den högsta temperaturen 28,0 grader (Oskarshamn och Kalmar). Så frågan är ju om de 27,2 grader som uppmättes i Oskarshamn den 20/4 i år blir högst när vi summerar året, eller om vi får en varmare sommar? Frågan är ju också om man borde flytta till Oskarshamn…

En matta av vitsippor i skogen

En matta av vitsippor i skogen. Foto: Per Ola Wiberg, Wikimedia Commons

Definitioner för meteorologiska årstider:

  • Vår: Dygnsmedeltemperatur mellan 0 och 10 grader 7 dagar i följd
  • Sommar: Dygnsmedeltemperatur över 10 grader 5 dagar i följd
  • Höst: Dygnsmedeltemperatur mellan 0 och 10 grader 5 dagar i följd
  • Vinter: Dygnsmedeltemperatur under 0 grader 5 dagar i följd

Publicerat i Årstider, Extremväder, Klimat | Tagg: , , , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Sen vår, extremt tidig sommar, och vårflod – allt i ett

våren – kontrasternas årstid

Våren är en årstid av kontraster. Februari till april är den torraste (minst nederbördsrika) tiden på året, ändå kan vi få problem med vatten. Risken för gräsbränder är som störst under våren. Enligt myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, bekämpas mellan 2 000 och 3 000 gräsbränder varje år, flest i april och maj. Det är innan det nya gräset grönskar som risken är som störst att det tar fyr i get gamla, torra fjolårsgräset. SMHI varnar just nu för brandrisk i Götaland och Svealand, särskilt i delarna norr om Småland och Sjuhärad samt söder om Dalarna. Samtidigt varslas det för att vårfloden kommer igång ordentligt nästa vecka. Delvis samma områden berörs:

Under andra hälften av vecka 16 förväntas flödena framför allt i små vattendrag i delar av Värmlands län, Örebro län, Västmanlands län, Uppsala län, Dalarnas län och Gävleborgs län nå upp i klass 1-flöden. Lokalt kan klass 2-flöden förekomma. Enligt prognosen för helgen vecka 16 så ser flödena ut att nå upp i klass 1-flöden även för små vattendrag i delar av Jämtlands län, Västernorrlands län samt delar av kusten i Västerbottens och Norrbottens län.

smhi.se, hämtat 2018-04-14

Våren betyder också stora kontraster temperaturmässigt, både mellan syd och nord i landet men också mellan dag och natt på samma plats, särskilt i högtryckslägen med klart väder som vi har haft de senaste dagarna. Temperaturvariationer på 15-20 grader eller mer under ett dygn på samma plats är inget ovanligt så här års. Jag skulle tro att det är fler än jag som tycker att det är svårt att klä sig när man ska gå till jobbet och vara ute både den kalla och varma delen av dygnet. Här är till exempel temperaturen för den senaste veckan i Uppsala enligt Uppsala universitets mätningar:

http://celsius.met.uu.se

Källa: Uppsala universitet. 2018-04-14

Uppsala var en av de varmaste platserna i landet idag, varmast var Halmstad med över +21 °C. Jämför man olika delar av landet får man liknande temperaturkonstraster. Här är ett exempel från i måndags med dygnets högsta temperaturer i Götaland respektive norra Norrland. Över +20 °C i Götaland på många håll men minusgrader även mitt under dagen på många ställen i norra Norrland. Jämför man högsta dagstemperatur med lägsta nattemperatur blir kontrasterna givetvis ännu större!

Finns det då några tricks för att gissa var det blir som varmast under soliga dagar? Ofta är vinden en bra ledtråd. Beroende på vindriktning så får vi oftast varmast på olika ställen. Om den huvudsakliga strömningen på vinden är från ost så blir det vanligtvis varmast i väster, till exempel i Göteborgsområdet. Har vi sydvästlig vind är det ofta varmt i Östergötland eller Uppland. Orsaken är att luften då hunnit värmas upp av solen över under en så lång sträcka som möjligt utan avkylning från kallt hav eller kalla sjöar. Det kan också vara en effekt av uppvärmning där luften sjunker ner från lite mer höglänta områden, till exempel sydsvenska höglandet. På en lite mindre skala så kan också sjöbrisen spela in. Sjöbrisen orsakas av att land värms upp snabbare än närliggande havsområden när solen går upp och det skapar en vind från havet in över land vilket i sin tur gör att det blir lite kallare i de delar som ligger närmast kusten.

Publicerat i Årstider | Tagg: , , , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för våren – kontrasternas årstid

Luftens hjältar

Det finns några ingredienser som är helt avgörande för att liv har kunnat bli till på den här planeten. En av förutsättningarna är att det finns tillgång till vatten, syre och kol som har kunnat bygga upp livskraftiga organismer. En annan är ett perfekt avstånd till planetsystemets stjärna, Solen.

Väder handlar till största del om hur solenergin får vatten att röra sig runt i atmosfären, forma moln och ge ifrån sig nederbörd. Som ni kanske redan känner till består luft till allra största del av kväve (78%) och vattenånga utgör bara 0-4% av luftens volym. Fascinerande att en så liten beståndsdel kan ha ett så stort inflytande på oss och styra om vi väljer att plocka fram paraplyet eller inte!

Förutom kväve består luften också av en hel del syre (21%) och det är just syre vi ska fokusera på i detta blogginlägg. När vi fyller lungorna med luft är det syret vi vill åt. Syrgas består av två syremolekyler som sitter ihop och betecknas O2. Men syremolekylerna kan också sitta ihop i grupper om tre, O3, och kallas då för ozon. Ozon utgör omkring 0.000004% av luftens volym och även om det inte styr våra liv lika mycket som vattenånga är det en väldigt viktig beståndsdel. Beroende på vilken höjd i atmosfären vi hittar ozonet är det antingen en hjälte eller en fiende.

Den största mängden ozon finns i de nedre skikten av stratosfären i det så kallade ozonlagret, 15-30 km ovanför markytan. Här fyller ozonet en viktigt funktion eftersom det skyddar oss mot den farliga UV-strålningen. Utsätts man för denna strålning ökar risken för hudcancer och grå starr och immunförsvaret kan försämras.

Det finns en naturlig variation av hur tjockt ozonlagret är vid olika tidpunkter under året. Ju tjockare ozonlager desto bättre är det på att försvara oss. För vår del i Sverige är ozonskiktet ovanför våra huvuden som mäktigast nu under våren, för att sen minska successivt under sommaren. Trots det gäller det att sola med måtta i den härliga vårsolen och under försommaren. Huden har ännu inte hunnit bygga upp ett eget ordentligt skydd mot UV-strålningen och det är risk att man bränner sig om man inte ser upp.

ozonhål 2006

Ozonhålet över Antarktis 2006. Bild från NASA.

Att ozonlagret når sitt maximum under våren i Skandinavien beror på att vindarna i stratosfären pumpar ozonet från ekvatorialområdena (där det bildas) mot det halvklot som har vinter. Under andra halvan av 1900-talet observerade man hur ozonskiktet tunnades ut allt mer och man började prata om ozonhål. Den största orsaken till detta är mänskliga utsläpp av olika gaser, framförallt freoner (även kallade CFC). Freonerna bidrar till växthuseffekten om de befinner sig i troposfären och tar de sig hela vägen upp till stratosfären är de aktiva i nedbrytningen av ozon.

Det största ozonhål man har observerat var över Antarktis 2006, ett hål lika stort som hela Nordamerika. Att det dök upp vid Antarktis beror på en rad olika förhållanden, bland annat att starka vindar skapar en stabil polär virvel och att polarstratosfäriska moln kan bildas i de extremt låga temperaturerna. Tack vare snabbt agerande skrev många nationer under Monrealprotokollet redan 1987, en överenskommelse om att fasa ut användningen av ozonförstörande gaser. Freonerna är dock seglivade och det var alltså så sent som 2006 som det rekordstora ozonhålet inträffade. Ozonlagret har varit nere för räkning men rest sig på nio och börjat återtåget mot mer normala nivåer. Glädjande nyheter är att ozonhålen 2012 och 2017 var de minsta på många, många år.

Samtidigt som ozonet är en riktig hjälte på hög nivå i atmosfären är det en antihjälte när det befinner sig i vår direkta närhet. Marknära ozon irriterar slemhinnorna och skadar även grödor och vissa material som till exempel gummi. Marknära ozon bildas då kväveoxider och flyktiga organiska ämnen som finns i luften utsätts för solljus. Kväveoxiderna kommer främst från utsläpp från fordon och industrier och de flyktiga organiska ämnena kommer dels från växter men även från lösningsmedel, spolarvätska och eldning. Ozonet är seglivat och när det blåser sydliga vindar kan ozon transporteras upp till Sverige från kontinenten. Vid ostlig vindriktning kan ozon ta sig hit hela vägen från Asien. Lite oväntat är kanske att ozonhalterna ofta kan vara lägre i storstäder än i landsbygden. Det beror ironiskt nog på att bilavgaser även deltar i nedbrytningen av ozon.

Publicerat i Klimat | Tagg: , , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Luftens hjältar

Dags för vårflod – se upp för översvämningar!

Vi närmar oss nu april med stormsteg, men den meteorologiska våren har hamnat på efterkälken. Normalt så här års är att våren kommit en bra bit upp över Svealand och södra Norrlandskusten, men i år är det ännu bara delar av Skåne och enstaka stationer längs västkusten och på Öland och Gotland som fått meteorologisk vår, det vill säga att dygnsmedeltemperaturen har varit över 0 grader 7 dygn i sträck. Rejält sen vår på många håll alltså. Det har också varit en ovanligt snörik vinter på många håll, särskilt i Norrland och Dalarna. I skrivande stund så här i slutet av mars är snödjupet fortfarande över en halvmeter i stora delar av Norrland. Barmark har vi bara i mindre delar av Svealand och Götaland. Till och med Skåne har ett snötäcke efter den senaste tidens snöväder.

När vi nu går in i april så går vi mot varmare tider, även om den närmsta veckan ser ut att bli kallare än normalt på många håll. Solen står också allt högre på himlen. Vi har också en period med klart väder på många håll. Man kan då tro att snösmältningen kommer att sätta fart ordentligt och vi får en monstervårflod med all snö som ska bort. Som tur är så är det flera faktorer som spelar in för snösmältningen. Snö som inte är förorenad är vit vilket gör att mycket av den inkommande solstrålningen reflekteras ut igen. Soligt väder innebär också att det är klart på natten vilket ger minusgrader, smältningen avstannar och smältvattnet fryser. När solen sedan går upp och det blir plusgrader igen måste smältprocessen börja om.
En annan faktor är vinden. Högtryck som vi nu haft ger ofta vindsvagt väder. Det innebär att snön kan kyla ner det närmsta luftlagret vilket blir som ett skydd mot den lite varmare luften ovanför. Blåser det mer så blandas luftlagren om och varmare luft kommer i kontakt med snön och ger mer smältning. Regn kan också snabba på snösmältning.

Det som verkligen ger effekt på snösmältningen är om det blir plusgrader dygnet runt, gärna många och gärna i kombination med ovan nämnda effekter. Hur kraftig vårfloden blir och hur stor översvämningsrisken är beror också på hur mycket tjäle det är i backen och om snösmältningen följs av kraftiga regn. Risken är så klart också platsspecifik, lågt liggande platser med närhet till vattendrag som får ta emot mycket smältvatten är så klart extra känsliga.

Vad kan man då göra för att förhindra eller förebygga skador från vårflod? Det första är naturligtvis att vara beredd på att den kommer. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) följer i samarbete med SMHI läget i våra vattendrag och de har än så länge inte varslat om några större bekymmer. MSB:s lägesrapport för vårfloden kan du följa på den här länken. Här följer en lista på tips som kan vara bra för den som äger en fastighet som riskerar att drabbas av översvämning vid vårflod (källa Trygg Hansa):

  • Kontrollera att avloppsbrunnar är snö- och isfria.
  • Rensa takrännor från is, löv, grenar och skräp.
  • Skotta rent kring husväggarna för att förhindra att vatten tränger in.
  • Flytta upp lösöre (prylar, Forecas anm.) som du förvarar i källaren till övervåningen.
  • Palla upp möbler med brädlappar eller liknande för att undvika att de står i vatten.
  • Om vatten runnit in i huset, kontakta räddningstjänsten och ditt försäkringsbolag.
  • Kontrollera att både eventuell båt och brygga är ordentligt förtöjda.

Bloggen tar nu en liten paus över påsk, men väderprognoserna hittar du som vanligt på www.foreca.se. Glad påsk!!

Foto: Laila Johansson

Foto: Laila Johansson, @lailabojo på Instagram, med tillstånd

Publicerat i Årstider, Extremväder | Tagg: , , | Kommentarer inaktiverade för Dags för vårflod – se upp för översvämningar!

Meteorologiska vårtecken

Nu har vi haft en riktigt lång period med kallt väder i hela landet. Det har bara varit korta instick med mildare väder. När ska det egentligen bli vår med tillräckligt varmt väder så man kan ta en kaffe i solen? Vi är ju snart inne i april och det finns fortfarande snö ute.

Många vårtecken är kopplade till just vårvärmen, som att man kan sitta ute på en lunch, eller att det börjar komma upp blommor ur marken, eller kanske att vatten börjar forsa i älvarna. Det finns också andra vårtecken som inte är direkt förknippat med om det är varmt eller kallt. En sak som är säker är att solen blir starkare och starkare samtidigt som dagarna blir längre. Detta påverkar också vädret och jag tänkte ta upp några exempel på där just solinstrålningen påverkar vädret.

I mars månad börjar stackmoln synas allt mer, ni vet de där vita, fluffiga och isolerade molnen. När solen blir starkare och så absorberas solenergin av markytan och skogen, som då värms upp. Eftersom denna luft kommer vara varmare än omgivande luft kommer den att stiga. Den stiger ofta på ställen där luften värmts upp lite extra. Luften stiger på grund av att varm luft är lättare än kall luft, likt en luftballong. Den stigande luften kommer kylas av och då börjar det bildas moln om det är tillräckligt fuktigt. För att kunna se detta typiska vårtecken behöver det vara klart väder under förmiddagen så marken värms upp ordentligt.

Vårtecknen i Stockholm

I många fall blir det just ”tussar” av molnen som även kallas för cumulus på meteorologspråk. Fast ibland kan molnen växa vidare uppåt och då blir det ofta snöbyar. Dessa moln finns också på vintern men då är det inte solen som får molnen att bildas. Snöbyarna på vintern orsakas också av att luft stiger, men de stiger av andra anledningar. Vintersnöbyar bildas ofta i fjällen eller i kustnära områden (även kallad snökanoner).

Snöbyarna på våren bildas oftast i inlandet där det finns mark som kan fånga upp värmen från solen. Dessa snöbyar bildas alltså på ställen där de inte brukar bildas under vintern. Vädret kan växla mycket, det kan komma en snöby, sedan klarnar det upp och blir soligt innan nästa snöby kommer in och så håller det på så där tills solen inte har så mycket kraft kvar. Känner ni igen fenomenet? Det brukar kallas för ”aprilväder”. Detta väder bildas alltså på grund av att solen blir starkare.

Nu ser det åter ut att bli kallt i veckan i hela landet och våren kommer vara kraftigt försenad på många håll, men kom ihåg att solen blir starkare för varje dag och det kommer ändå kunna kännas som vår med dessa förtjusande stackmoln.

Publicerat i Årstider, Okategoriserade, Väderskola | Kommentarer inaktiverade för Meteorologiska vårtecken

Sköna vår välkommen – men kom någon gång då!

På tisdag den 20 mars klockan 17:15 inträffar vårdagjämningen. Populärt brukar man säga att dag och natt är lika långa under vårdagjämningen, men det är en liten förenkling eftersom vårdagjämningen inte är en hel dag utan en tidpunkt. Men den markerar ändå brytpunkten då dagarna blir längre än nätterna, och det är ju ett säkert vårtecken! Personligen har jag tröttnat på vintern nu och ser fram emot våren och allt vad den för med sig.

Vårdagjämningen

Vårdagjämningen (1 i bilden) inträffar då solens centrum passerar himmelsekvatorn. Källa: Illustrerad Vetenskap

Ser man rent meteorologiskt så räknar man det som vår då dygnsmedeltemperaturen överstiger 0 grader under en sjudagarsperiod. Då kan man i efterhand konstatera att våren ankom den första av dessa sju dagar. I skrivande stund är det enbart några kustnära stationer i Skåne, samt sydtipparna på Öland och Gotland som fått meteorologisk vår, och detta är lite senare än normalt som man kan se i bilden nedan. Nästa vecka för med sig lite mildare luft, i alla fall så att dagstemperaturen stiger upp i plusgrader i söder, men någon riktig vårvärme med tvåsiffriga temperaturnoteringar ser jag inte den kommande veckan.

Datum för Vårens normala ankomst. Källa: SMHI

Ett annat fenomen som åtminstone vi meteorologer förknippar med vår är att stackmolnen börjar uppträda på himlen igen. Alltså de där bulliga vita molnen. De bildas till följd av solens uppvärmning av marken.

Nu har vi ju väldigt mycket snö på många håll i landet, men även om det känns hopplöst, misströsta icke för våren är i antågande!

Publicerat i Okategoriserade | Kommentarer inaktiverade för Sköna vår välkommen – men kom någon gång då!