Meteorologens tips för film om väder

Nu när det regnar är det skönt att bara sitta inne och se en film, även för meteorologer (dock kan det hända att vi även tittar på radarbilder då fastän vi är lediga för att följa regnet med intresse). Här är några tips på filmer som handlar om väder:

 

Det första många säkerligen tänker på när det kommer till film om väder är ”Day after tomorrow”, gjord av katastroffilmens fader Roland Emmerich. Actionfilmen handlar om global uppvärmning på grund av växthuseffekten, och att det kommer få förödande konsekvenser i framtiden som ska avslutas med en ny istid. Dessa ändringar inträffar på en gång, vilket är en väldigt stor överdrift. Den nya istiden skapas av att otrolig kall luft sveper ned från högt upp i atmosfären. Detta är skrattretande för meteorologer, för om luften tas ned från högt upp i atmosfären så skulle den värmas upp och inte ha samma kalla temperatur, men filmens manusförfattare har beskrivit detta som ”processen går för fort för att temperaturen ska förändras”. Filmen har även flera andra vetenskapliga inkorrekta delar, men är i slutändan ändå en bra popcornfilm.

 

En annan klassisk Hollywood actionfilm om väder är ”Twister”, och handlar då självklart om tornados. Platsen är i Oklahoma, USA, en del av landet som årligen får en del tornados.  I filmen ska en maskin tillverkas som mäter tornados så att man kan göra en bättre prognos för när och var de kommer att bildas. Genom filmens gång så jagar huvudpersonerna, så kallade storm chasers, olika tornados. En annan film om just tornados är ”Into the storm” som kom ut häromåret där en liten stad i USA:s mellersta delar blir utsatt för överdrivet många tornados, och där även storm chasers utmanar ödet för att jaga dessa farliga virvlar.

 

Till sist kan nämnas ett par filmer där roliga instick om väder förekommer. Först är komedin ”Groundhog day”, som är baserat på en årlig tradition och där vårens ankomst förutspås. Ett murmeldjur kryper fram ur sin håla varje år den andra februari, och om det är molnigt så kommer våren tidigt, men om det är soligt så ser djuret sin skugga och kryper in i sin håla igen, varav vintern är kvar i sex veckor. Denna tradition finns främst i nordöstra USA, och det råder lite tvister om hur ofta murmeldjuret har rätt. Vissa väderinstitut menar att i ungefär 75 % av fallen har murmeldjuret rätt, medan andra visat att det endast är korrekt ungefär var tredje gång. En annan film är komedin ”LA story”, där huvudpersonen är en tv-meteorolog som visar hur man på ett roligt och smart sätt kan framföra väder på tv. Vid sol så har personen på sig badbyxor medan när det är regn på gång står han i rutan med regnkläder och ett paraply.

 

Beroende på vad det är för väder när murmeldjuret kommer ut ur sin håla i filmen ”Groundhog Day” sägs det kunna förutspå när våren ankommer. Bildkälla: pixabay.com

Publicerat i Väder i kulturen | Kommentera

Varför blåser det mindre på våren och försommaren?

Nu är det sjösättningstider och båtsäsongen börjar snart på riktigt. Idag (söndag) är det  blåsigt på många håll längs ostkusten med kulingvarningar, men hur vanligt är det egentligen att det blåser mycket till havs på våren och försommaren?

Lågtrycken brukar ju vara som mest intensiva under hösten och vintern. Det är också då som det är som vanligast med stormar.

På hösten börjar den kalla polarluften att bildas vilket skapar större skillnader i temperatur mellan norr och söder. T.ex. kan det vara stor skillnad mellan Island och södra England. Temperaturskillnaden skapar jetvindar, som är vindar på hög höjd som kan färdas i en hastighet på 60-70 m/s. Jetvindarna bildar sedan lågtryck ute på Atlanten som sedan drar österut mot oss.

På våren och även på sommaren har vi generellt inte lika stor skillnad i temperatur mellan norr och söder. Jetströmmarna blir inte lika kraftiga och lågtrycken blir färre och inte lika kraftiga. En annan anledning till att lågtrycken inte blir så kraftiga är att vattnet är kallt. När väl lågtrycken bildats över Atlanten kan de växa sig starkare om vattnet är relativt varmt, vilket gör att de dels kan bli ännu djupare och då också större chans att överleva när de transporteras in över land. Fast på våren eller försommaren så kan alltså lågtrycken istället försvagas av det kalla vattnet.

Oavsett hur mycket vind vi vill ha till sjöss så går vi i alla fall mot varmare tider och så fort vattnet värmts upp mer så blir det behagligare.

 

 

 

Publicerat i Okategoriserade | Kommentera

Ihållande regn eller skurar?

När vi meteorologer pratar om regn finns det lite olika sätt vi brukar uttrycka oss på. Men vad är det vi egentligen menar? Till exempel brukar vi skilja på ihållande regn och regnskurar.

Ihållande regn

När vi pratar om ihållande regn menar vi det regn som är kopplat till fronter och lågtryck, dvs. mer ihållande och omfattande regn som berör ett större område. En front är gränszonen mellan en varm och en kall luftmassa, och när de båda luftmassorna möts tvingas den varmare luften att stiga, eftersom varm luft är lättare än kall. När luften stiger kommer den att kylas av och det bildas moln (nimbostratus) som när de är tillräckligt tjocka ger regn. Fronter ritas ut på väderkartor med röda och blåa streck för varmfront respektive kallfront. Regn i samband med varmfronter är ofta lättare och faller ibland mer i form av duggregn, medan regn i samband med kallfronter är kraftigare och mer kortvarigt. Frontnederbörd är ofta lättare att prognostisera än regnskurar eftersom de just täcker ett större område.

drop-of-water-909130_1920

Regnskurar

Regnskurar är vanligast under sommarhalvåret och bildas genom konvektion, dvs. luften närmast den soluppvärmda marken värms upp och stiger. Då luften stiger kyls den av och vattenångan i luften kondenserar till vattendroppar och det bildas moln. När molnet växer till sig och får tillräcklig vertikal utbredning bildas sedan nederbörd. Dessa moln är de vi kallar bymoln eller Cumulonimbus. Konvektionen startar vanligtvis under förmiddagen och det bildas små bulliga stackmoln som framåt eftermiddagen har växt till sig till bymoln som ger skurar. Regnskurar är ofta lokala och kortvariga, även om de kan bildas i mer sammanhängande stråk. Oftast varar en skur under 5-10 minuter, men kan ibland vara så länge som upp mot en timme. Skurarna kan variera i intensitet och ibland handlar det om lättare regnskurar och ibland (ofta i samband med åska) kraftiga regnskurar eller skyfall. Skyfall kallar vi det riktigt kraftiga regn där det faller minst 50 mm regn på en timme eller med en intensitet av 1 mm per minut. Skyfall berör ofta ett litet område och under en kortare tid men ger ofta problem med översvämningar då vattnet inte hinner rinna undan i samma takt som det faller. Eftersom skurar är så lokala är det ganska svårt att i en längre prognos precisera var de kommer att bildas. För att göra en egen prognos i närtid kan man få stor hjälp av radarbilder då de visar vart regnet befinner sig i nuläget. Radarbilder visar bara observationer på var nederbörden befinner sig just nu och var det var tidigare och ger alltså ingen prognos, men genom att stega sig fram och tillbaka i radarbilder kan man få en uppfattning om i vilken riktning och hur snabbt regnet rör sig och själv göra en uppskattning.

Publicerat i Meteorologi och meteorologens arbete, Väderprognoserna, Väderskola | Tagg: , , | Kommentera

Våren välkomnad – nu kommer sommaren

Glada valborgsfirare har välkomnat den vår som på de flesta håll i landet redan hade anlänt långt innan valborg – åtminstone meteorologiskt sett. Vårtemperaturer (dygnsmedel över 0 °C) rådde den sista april i hela landet, inklusive fjälltrakterna. Dock var det inte alla platser som hade haft vårtemperatur i över 7 dygn i följd, kravet för meteorologisk vår. Så sent som den 25:e april hade Naimakka på gränsen till Finland -17 °C under natten. Den senaste veckan har vi dessutom haft snöfall på flera håll, inte bara i Norrland, även södra Götaland har haft snö. Den sista aprilveckan var också betydligt kallare än normalt på de flesta håll i landet, valborgsmässoafton undantagen.

Valborgshelgen ser ut att bli ett trendbrott från den senaste veckans kyliga väder. Till nästa helg ser det ut att bli högtryck över de södra delarna av landet, och det finns chans till att betydligt varmare luft tar sig upp över åtminstone delar av landet. +20 °C är inte längre endast en dröm utan en sannolik verklighet inom bara en vecka. Redan de närmaste dagarna ser ut att bli betydligt varmare än det normala, 2-6 °C varmare än normalt i stora delar av landet. Det ger riktigt sköna eftermiddagstemperaturer, omkring +15 °C i stora delar av landet. Chansen finns att sommaren infinner sig i delar av Götaland redan på torsdag, i de områden som sedan den ”siste april” faktiskt haft sommartemperaturer, dygnsmedel över +10 °C.

Dygnshögstatemperatur i snitt de kommande 5 dagarna

Dygnshögstatemperatur i snitt de närmaste 5 dagarna

Avvikelse från det normala närmaste 5 dagarna (dygnsmedeltemperatur)

Avvikelse från det normala närmaste 5 dagarna (dygnsmedeltemperatur)

Publicerat i Årstider | Kommentera

Bli molnskådare i sommar

Inget moln är det andra likt. Är det verkligen sant? En sommarhimmel med mycket moln kan verka helt kaotisk med moln som hela tiden nybildas, omformas och löses upp. Det förekommer allt från de tunnaste morgondimmorna till skräckinjagande åskmoln. Hur ska man någonsin kunna få någon ordning på detta?

Som de vetenskapsmän vi meteorologer är har vi självklart arrangerat ett omfattande system där molnen delas in i olika klasser. Historien om hur molnen fick sina namn sträcker sig tillbaka till 1800-talet. Dag som natt förde man noggrann loggbok över hur molnen ändrade skepnad och man analyserade vilka vädersituationer som var kopplade till de olika molntyperna. Observerar du ett bymoln är det risk för kraftiga skurar och hagel innan du hunnit hem, men ser du bara små platta stackmoln behöver du inte oroa dig för att du glömt paraplyet idag igen.

Till slut hade man kommit fram till en indelning med tio huvudtyper av moln och i Carl von Linnés anda gav man dem latinska namn baserat på form, höjd över marken och om de ger ifrån sig nederbörd eller inte (se illustrationen här intill). Stratusmolnen är stora molnsjok medan cumulusmolnen är separata enheter, cirrusmolnen ligger högt i atmosfären medan altomolnen ligger på medelnivå och är det ett nimbusmoln väntas regn, snö eller hagel. Sträcker sig Cumulonimbusmolnen tillräckligt högt upp och får ett utskjutande städ i toppen kan det till och med ge åska.

Cloud_types_en.svg

Molnen har även fått svenska namn med målande beskrivningar av deras utseende:

Stackmoln (Cumulus)

Dimmoln (Stratus)

Regnmoln (Nimbostratus)

Åsk- eller bymoln (Cumulonimbus)

Valkmoln (Stratocumulus)

Böljemoln (Altocumulus)

Skiktmoln (Altostratus)

Fjädermoln (Cirrus)

Slöjmoln (Cirrostratus)

Makrillmoln (Cirrocumulus)

 

Vilken molntyp ser vi på bilden?

Detta är alltså de tio huvudmolnslagen och lär du dig dessa är det en bra början om du vill kunna avgöra vilka moln som rör sig i lufthavet just idag. För att göra det mer komplicerat finns det sedan några specialfall (till exempel pärlemormoln och nattlysande moln som ligger ännu högre i atmosfären) och massor av undergrupper (exempelvis linsmoln och mammamoln) som för den insatte ger ytterligare en beskrivning av molnets utseende. Som sagt, inget moln är det andra likt. Lycka till med molnskådningen i sommar!

 

PS! Lyckas du fånga ett häftigt moln eller något annat snyggt väderfenomen på bild är du hjärtligt välkommen att skicka in den till oss. Vi finns på sociala medier under @forecasverige och du kan även nå oss på mejl jour@foreca.com Tänk på att när du skickar in en bild upplåter du den för en icke-exklusiv rätt för Foreca att fritt använda bilden.

 

Publicerat i Meteorologi och meteorologens arbete, Väderskola | Tagg: , , , , , , , , | Kommentera

Nu känns det att våren är här!

Nu är det verkligen vår!

Så känns det nog för de flesta och med all rätt. Det är faktiskt vår i större delen av landet. I mitt föregående blogginlägg från den 2:a mars hade våren inte ens hunnit upp över halva Götaland. Vill du läsa det blogginlägget kan du klicka här.
Vid den tidpunkten fanns tendenser till att mars eventuellt kunde bli kallare än normalt, vilket skulle bromsat upp vårens framfart. Så blev det inte, utan för tredje året i rad fick vi en mars som blev varmare än normalt, jämfört med referensperioden 1961-1990 (se kartan nedan). Den kalla luften lade sig istället öster om Skandinavien. Visserligen var temperaturöverskottet inte lika stort som de två föregående åren, men det senaste decenniet har kallt väder i mars blivit allt mer sällsynt. Senast vi hade en riktigt kall mars i Sverige var 2013. Dessförinnan var det 2006, även om 2010 också blev hyfsat kall.

 

mars_avvikelse

Avvikelse från månadsmedeltemperatur för mars 2016, jämfört med referensperioden 1961-1990. (Klicka på kartan för att förstora den)

April har redan bjudit på det mesta

Halvvägs in i april kan vi konstatera att den första halvan av månaden varit varmare än brukligt. Å andra sidan är det normalt nu för tiden att april blir varmare än jämfört med referensperioden 1961-1990. Under dessa två första veckor har vi hunnit vara med om mycket – allt som en aprilmånad kan och bör innehålla! Det har snöat, det har regnat. Det har varit minusgrader på nätterna såväl i norra som i södra Sverige. Vi har förstås fått njuta av den härliga vårsolen och dessutom klämt in den allra första försommarvärmen. Bredåkra flygplats utanför Ronneby nådde nämligen 21 grader redan den 5:e och samma dag hade flera stationer i östra Götaland temperaturer på 17-18 grader.

cummoln

Cumulusmoln är ett tydligt vårtecken. Bilden är tagen den 10 april 2016. (Klicka på bilden för att förstora den)

Till följd av temperaturöverskottet har också våren brett ut sig över landet (dygnsmedeltemperatur över 0 grader sju dygn på rad). Den är lite tidig också, nu är det bara delar av fjällvärlden och norra Norrlands inland som fortfarande har vinter. I kartorna nedan ser ni vårens läge den 14 april och var den normalt sett har nått den 15 april (även detta jämfört med referensperioden 1961-1990).

 

bloggaprilv15varens-ankomst                bloggaprilv15vårnormalt

Till vänster: Vårens utbredning till och med 14 april 2016
Till höger: Vårens normala läge den 15 april utifrån referensperioden 1961-1990
(Klicka på kartorna för att förstora dem).

Lite kallare väder på gång

Den kommande veckan bjuder på lite kallare väder som det ser ut just nu. Det ser också ut att bli ganska lågtrycksbetonat och kyligt månaden ut om man ska tro den senaste långtidsprognosen. Man får nog vara beredd på en och annan överraskning. Rätt som det är kan försommarvärmen vara tillbaka, åtminstone i söder. Om det kallare vädret trots allt står sig månaden ut ska det bli intressant att se om det är tillräckligt för att motverka överskottet!

 

Publicerat i Okategoriserade | Kommentera

Havsdimma

Har du också börjat få den där vårkänslan i magen? Solen börjar värma mot kinden, luften känns mild, kvällarna är ljusa. Det blir varmare dagar, de första blommorna börjar dyka upp och fåglarna kvittrar för fullt. Om man hittar en solig vägg i söderläge kan man till och med ta på sig solglasögonen, luta sig tillbaka och njuta av värmen.

Fast är det verkligen så idylliskt med våren? Längs kusterna kan det vara något helt annat. Du kanske hör meteorologerna prata om 15 grader och sol och sedan sitter du där i tät dimma och huttrar i 6 grader. Hur kunde det bli så?

När mild luft rör sig in över Sverige med sydliga vindar så innehåller den mycket vattenånga. Så länge som luften inte kyls av på något sätt så förblir det vattenånga i luften och inga moln bildas. Under våren är det fortfarande kallt i vattnet. När den milda luften rör sig in över ett det kallare vattnet kommer den att kylas av underifrån och då bildas lätt dimma. Dimman kan sedan dra in en bit innanför kusten under natten och morgonen.

Senare mot sommaren är det inte lika vanligt med dimma till havs. Då har vattnet värmts upp och det kan därför inte kyla av luften lika effektivt.

Oavsett om du har ett dimmigt kustlandskap eller en solig trädgård utanför fönstret så kommer det successivt bli varmare och varmare. Och vem vet? Bakom dimman döljer sig kanske ett blomstrande vårlandskap.

havdimma

Foto: Ewa Milerad

Publicerat i Okategoriserade | Kommentera

Aprilväder

Våren sprider sig allt längre norrut över landet och i dagsläget har hela södra Sverige vår enligt den meteorologiska definitionen, medan det i norr är vårtemperaturer på de flesta håll. Enligt definitionen ska dygnsmedeltemperaturen vara över noll grader sju dygn i följd för att det ska vara meteorologisk vår.

På många håll i landet har vi ett tag kunnat se vårtecken så som olika vårblommor, små gröna knoppar på buskar och träd, fåglar som kvittrar i morgonsolen och gångbanor som har sopats rena från vinterns grus. Ett annat typiskt vårtecken för en meteorolog är när stackmolnen börjar dyka upp. Stackmoln brukar vi beskriva som växlande molnighet, men nu under senare delen av våren brukar vi även prata om aprilväder. Vad menar vi med det då? Aprilväder beskriver det omväxlande vädret när det ena stunden är sol och sommarvärme till att i andra stunden vara mulet med byar av regn, snö eller snöhagel. Detta väder uppkommer på våren när solen får allt mer energi och värmer upp marken. Den varma luften stiger sedan (eftersom varm luft är lättare än kall) och bildar stackmoln, som när de växer sig tillräckligt höga och det är tillräckligt kallt på höjden kan bilda bymoln ur vilka vi på våren kan få regn, snö och snöhagel. Det ger alltså det snabbt växlande vädret från sol till på kort tid byar av regn eller snö som snabbt passerar för att återigen ge soligt väder.

Vårblommor. Foto: Maria Jönsson.

Vårblommor. Foto: Maria Jönsson.

Nu närmar sig april med stormsteg och det är just aprilväder vi har att vänta på många håll i landet den här veckan. Till helgen växer sedan ett högtryck in över landet och ger mest stabilt väder med uppehåll och temperaturer som letar sig någon grad över det normala för årstiden. Troligtvis kommer våren (meteorologiskt sett) att anlända även på en del håll i södra och mellersta Norrland under den närmsta veckan.

Publicerat i Okategoriserade | Kommentera

Världsmeteorologidagen

Idag är det Världsmeteorologidagen. Den inträffar alltid den 23 mars och är instiftad av WMO, World Meteorological Organization. WMO är ett FN-organ och bildades 1950, just den 23 mars. I år har man valt att återigen uppmärksamma klimatförändringarna under temat ”Hotter, drier, wetter – Face the future”.

Temperaturen nådde nya rekordnivåer under 2015, gång på gång drabbades både Europa, norra Afrika och Mellanöstern av extrem hetta. Men globalt sett var också 2015 det varmaste året någonsin. Den högsta uppmätta temperaturen på jorden har dock några år på nacken, den uppmättes i Furnace Creek i Death Valley, Kalifornien, USA i juli 1913 till 56,7 grader.

Nederbörden varierar naturligt från år till år, men påverkas också av klimatförändringar. Det man har sett på senare tid är att skillnaderna mellan våta år och torra år bli allt större. Och de områden som drabbas är ofta sådana som redan från början kanske hade ett extremt klimat. Våta områden får ännu mer regn och redan torra områden blir ännu torrare. Ett exempel på område som drabbats av torkan är västra USA som under 2015 endast fick 5% av normal nederbörd. Följden där, och på andra utsatta platser, är bland annat svårigheter att odla och skogsbränder.

När temperaturen stiger så kan luften innehålla mer fukt, vilket ger mer energi och också större nederbördsmängder i områden som redan är nederbördsrika. Högre temperatur skyndar också på vattnets naturliga cykel då avdunstningen ökar, och det leder också till kraftigare regn. Under 2015 var den totala nederbörden ganska normal globalt sett, men det inträffade ändå många extrema incidenter i världen.

Publicerat i Okategoriserade | Kommentera

Turbulens vid flygningar

Förra veckan var det semester för min del och jag flög över Atlanten till Nordamerika. Oftast vid flygningar kan turbulens ske, och det kan ibland vara lite otäckt. Vissa gånger kommer man in i stora luftgropar, men ibland gungar planet långsamt och skönt så att man kan somna till rytmen. Men hur uppkommer turbulens, och vart inträffar den vanligast?

 

Turbulens uppkommer i gaser eller vätskor som ett kaotiskt och instabilt flöde. Den är oförutsägbar och uppstår där luften måste ändra sin rörelse plötsligt. Detta betyder dock inte att det är turbulent hela tiden, på väldigt kort tid återfår gasen eller vätskan en jämn strömning igen och turbulensen försvinner.  Precis som vågor som träffar en strand så bryts luftens jämna strömning av oregelbundna bildningar av virvlar i turbulens.

 

Det finns två olika slags turbulens, klarluftsturbulens (clear air turbulence), som kallas termisk turbulens på hög höjd. Den andra sortens turbulens är mekanisk turbulens, som bildas när luften tvingas ändra riktning, som till exempel bakom berg. Därmed är turbulens är oftast kopplad till när man flyger över bergskedjor, som till exempel Alperna eller Himalaya, eller även över en högre landyta som Grönland. Klarluftsturbulens kan däremot bildas utan att moln eller några vädersystem är i närheten. Denna slags turbulens uppkommer då olika slags luftmassor med olika hastigheter möts. Turbulens inträffar även i och runt moln där det finns en del vertikala vindar.

 

Exempel på hur turbulens skapas när luft strömmar över berg.

 

Klarluftsturbulens är svår att prognostisera då det sker kortvarigt och på en väldigt liten skala. Ett sätt att prognostisera denna turbulens är att mäta atmosfärens optiska egenskaper, men den mest utbredda metoden idag är att gå på observationer. Om ett flygplan råkar ut för turbulens rapporteras detta, och denna information skickas sedan ut till flygplan i närheten så att de kan undvika detta område.

 

Till sist kan även turbulens inträffa nära landningsbanan vid start och landning då luften värms upp vid marken och stiger. Beroende på olika slags ytor, t.ex. asfalt, byggnader, träd och sjöar, så stiger luften olika fort och därmed bildas det vågor i luften.

Publicerat i Specialprognos | Kommentera