Soligt och varmt väder på ingång

Det har en så länge inte sprudlat av värme och fint väder denna sommar. Många regnområden har löst av varandra, och de få högtryck som har växt in har inte stannat länge. Men denna vecka ser ljusare ut.

 

Imorgon tisdag växer ett högtryck in västerifrån över landet och kommer ge i princip uppehåll fram till minst fredag. Troligtvis växer en del stackmoln till under dagarna, men de luckras upp till kvällen och det ser ut att bli övervägande soligt väder framöver. Även varm luft börjar sakta men säkert strömma in från sydväst under tisdagen, och fortsätter dra nordost under de kommande dagarna med dagstemperaturer som successivt stiger. Under tisdagen väntas omkring 19 till 22 grader i södra Sverige, men från onsdagen finns det chans för högsommartemperaturer i söder med upp mot 25 grader, annars allmänt 21 till 24 grader. Till torsdag har även värmen dragit upp över södra och mellersta Norrland där det även finns goda chanser för temperaturer upp mot 25 grader, och även till fredagen har värmen även nått norra Norrland som också har goda chanser att få högsommartemperaturer.

 

Till helgen är det mer osäkert hur vädret kommer att bli, och det kan bli desto tristare för alla soldyrkare. Högtrycket kan försvagas och ersättas av moln och områden av spridda regnskurar som drar in. Det kan däremot vara nödvändigt, då det säkerligen kan bli väldigt torrt i marker och skogar de kommande dagarna med mycket sol och värme vilket ökar risken för gräs- och skogsbränder. Vad som är mer säkert är att värmen i alla fall ser ut att hålla i sig till helgen.

 

Även större delen av kontinenten väntas få soligt och mycket varmt väder i veckan. Bäst solchanser blir det runt Medelhavsländerna och även varmast med allmänt runt 30 till 35 grader. Så om det inte räcker med det fina och varma vädret här i Sverige i veckan så är södra Europa bästa tipset för semesterresa, speciellt kanske en weekendresa då helgens väder här i Sverige kan bli ostadig.

 

IMG_2558

Fint och varmt väder är att vänta i landet under veckan. Foto: Kristoffer Molarin

Publicerat i Årstider, Väderhändelser, Väderprognoserna | Kommentera

Blir hela sommaren ostadig?

Semestertider

Så har vi kommit in en bit i juli – den stora semestermånaden! De allra flesta tar semester just under den här tiden i Sverige. Barnen är mitt i sitt sommarlov, många arbetsplatser kanske inte har sin mest aktiva period just nu. Inte helt sant för meteorologer visserligen, vädret tar nämligen aldrig semester så därför kan vi inte riktigt lägga ner vår verksamhet. Vi turas om att vara lediga och själv har jag satt min semester senare – i augusti.
– Om ni tror att det är för att det kommer bli bäst väder då så tror ni fel! Jag hade ingen aning om hur sommarens väder skulle se ut när semestrarna planerades under vårvintern för några månader sedan.

Förväntningarna på sommaren är ofta höga. Många önskar sig att värmen ska strömma upp från Medelhavet och ge oss 25-30 grader under långa perioder. Det gäller förstås inte alla, för de allra flesta räcker det säkert med 20-25 grader och växlande molnighet. Hur nödvändigt vatten än är förstår jag också hur trist det är när den där picknicken blev helt förstörd av att det plötsligt började ösregna. Eller att temperaturen knappt når över 20 grader så badvattnet aldrig värms upp till mer än beskedliga 17-18 grader.

Sommar med variationer

I Sverige varierar vädret mycket under sommaren och det kan också skilja sig en hel del från år till år. Det beror på att det väder vi har påverkas av storskaliga ”väderegimer”. Den rådande väderregimen är en riktig klassiker – kraftigt högtryck på Atlanten och mer eller mindre utbrett lågtrycksområde som ofta har centrum kring Island. Detta är illustrerat i en schematisk bild (bild 1). Det ska tilläggas att bilden är ungefärlig, centrum för lågtrycket har faktiskt förskjutits mer precis över Skandinavien då ett högtryck på Grönland knuffat det längre österut. Det har då inte blivit lika intensivt utan ganska utfyllt.

Stark jetström

Högre upp i atmosfären ovanför frontzonen, skiljelinjen mellan den varma och kalla luftmassan som ni kan se i bilden, ligger en jetström som är förhållandevis stark och håller systemen i ett fastlåst läge. Den varma luften ”fastnar” i södra Europa och borta över Ryssland där det ligger en annan högtrycksrygg. I Sverige har vi hamnat i ett läge med sydvästvindar, växlande molnighet och regnskurar.

Schematisk_sommar16

Bild 1: Schematisk bild av hur väderläget har sett ut de senaste veckorna. Lågtrycket har även haft sitt centrum mer rakt över Skandinavien också, då ett högtryck på Grönland förskjutit det österut. Ett väldigt typiskt väderläge för ostadigt sommarväder.

Även om det varit rätt ostadigt inleddes juni med ett par varma och högtrycksbetonade dagar, speciellt i söder. Och högtrycken har tillfälligt haft lite inflytande efter det, bland annat under midsommarhelgen då mycket varm luft letade sig upp en bit över landet. Man får ändå betrakta det som ostadigt för det var inte en regnfri midsommar – tvärt om! Inte åskfri heller för den delen.

Hur blir resten av sommaren?

Den eviga frågan: ”När kommer värmen?” ”Blir det ens någon värme?”
Mitt svar är att jag egentligen inte kan svara på det riktigt. Trots indikationer på högtryck har varken kort- eller långtidsprognoserna riktigt varit med på noterna. Redan inför andra halvan av juni fanns det indikationer på stabilt högtryck – indikationer som sedan skjutits framåt i tiden. Istället har det blivit ostadigt. Lågtrycken tycks aldrig ge med sig.

Efter att ha gått alla möjliga prognoser, både på kortare och längre sikt, samt diskuterat med diverse olika meteorologer har jag bildat mig en uppfattning om hur det kan komma att se ut. Jag vill tillägga att detta är mycket svårt – risken för att prognosen är fel är stor.

Resten av juli:

Jag tror inte på någon omfattande högtrycksblockering med bestående högsommarvärme i hela landet under den andra halvan av juli (även om sista veckan fortfarande kan bjuda på överraskningar). Däremot tycker jag det finns det utrymme för fler högtrycksryggar än det varit under den första halvan av månaden. Bild 2 beskriver en schematisk bild av prognosen för hur den andra halvan av juli kan tänkas se ut. Ett omfattande högtryck ser ut att sträcka sig från Sibirien och norr om Skandinavien. Ett lågtryck ser också ut att kunna ligga över Östeuropa, vilket ger ostliga vindar över Sverige. De ostliga vindarna för ofta in varmluft, även känt som ”ryssvärme”. Det betyder dock inte att det blir soligt eller helt regnfritt. Man får fortsatt räkna med växlande molnighet och en del regnskurar, även åska. Lågtrycken ligger nära till hands och det är just det som gör prognosen rätt osäker. Högtrycksryggarna riskerar att brytas ner och då är vi förmodligen tillbaka i en lågtryckskarusell som liknar den vi befinner oss i just nu (alltså i stil med bild 1).

Schematisk_juliresten

Bild 2: Schematisk bild av hur vädret kan komma att se ut under resten av juli. 

Augusti:

De senaste månadsprognoserna pekar på mer högtrycksbetonat väder någon gång i början av augusti och även senaste säsongsprognosen pekar på en lite varmare och torrare augusti i norra Europa. Det är högtrycket nord och nordost om Skandinavien som ser ut att dominera, vilket skulle tala för att det blir torrast i norr och eventuellt i öster. I syd och sydväst är det mer osäkert eftersom mindre lågtryck med regn och åskskurar gärna hamnar på en sydostlig bana över Götaland vid liknande väderlägen. Är högtrycket tillräckligt starkt når inte lågtrycken in över Sverige överhuvudtaget. Med ostliga vindar finns utrymme för varmt väder, även högsommartemperaturer. Bild 3 visar ungefär hur jag tänker mig att det till viss del kan se ut.  Prognosen är förstås osäker, kom ihåg att det är fortfarande väldigt långt fram. Med tanke på hur högtrycket skjutits på framtiden i prognoserna den senaste tiden blir jag föga förvånad som det fortsätter skjutas på framtiden. Blir högtrycket verklighet ska man inte räkna med att det stannar en hel månad, även med högtrycksdominans får man räkna med en och annan lågtryckspassage. Kanske till och med en återgång till klassiskt sommarväder efter någon vecka eller två med högtryck eller att det blir varierat väder fram till mitten av månaden innan det slår om till högtryck lagom till alla skolstarter.

Schematisk_augusti

Bild 3: Schematisk bild av hur augustivädret till viss del kan komma att se ut.

Vädret har inget minne

– Så är det ju! Man kan inte dra slutsatser utifrån hur vädret har varit egentligen. Men, vi har inte haft någon längre högtrycksperiod sedan början på juni och innan dess var det början av maj. Det finns flera fall där stora delar av juni och juli varit mer eller mindre ostadiga där augusti sedan blivit stabilare och varmare under längre perioder. Bland dessa finns till exempel somrarna 1995, 1996, 2002, 2004, 2007 och 2015. Sedan finns ett par somrar där det varit ostadigt i stort sett hela sommaren – utan någon ändring i augusti. Bland dessa finns somrarna 1990, 1993, 1998 och 2000.

Nu får vi se hur det går med den här prognosen! Ska försöka hinna med en utvärdering i höst för att se om det stämde någorlunda eller om det gick helt åt skogen…

 

Ha en fortsatt trevlig sommar!

/Nitzan

 

Publicerat i Specialprognos | Kommentera

Växlande molnighet och risk för skurar – den gamla klyschan!

Det är segt nu. Jag har precis börjat jobba efter en lång pappaledighet. Första dagen tillbaka på jobbet kändes det tomt i huvudet. Det var lite svårt att komma in i rutinerna igen. Vad var ens koden för att komma in på kontoret? Vardagen har bytts ut från blöjbyte och gungande till att studera radarbilder och fundera på stackmolnsutbredning. Skönt då att man kommer tillbaka under en period med ostadigt väder, där det går att slänga sig med den gamla meteorologiska klyschan ”växlande molnighet och risk för skurar” och komma undan med det.

Men är den klyschan något som vi meteorologer tar till när vi inte har någon egentlig koll på vädret? Efter att ha pratat med gemene man genom åren så inser jag att det är vad, i alla fall många, verkar tro. Men att det är något som vi skulle ta till om vi, mot all förmodan, inte skulle ha stenkoll på väderläget är fel! Det är snarare så att det är en väldigt målande beskrivning av klassisk svenskt sommarväder. Ta bilden nedan till exempel. Den visar satellit, radar, och blixtregistreringar från kl. 14 den 5:e juli. Man ser då att här finns det gott om stackmoln, men också gott om områden mellan stackmolnen där solen lyser, massor av regnskurar, och en och annan åskskur (blixtregistreringarna visas som blå ringar och röda kryss).

skurar_160705_12z

Satellit- och radarbild från den 5/7 kl. 14. Satellitbilden kommer från Eumetsat.

skurar_160705_15z

Satellit- och radarbild från den 5/7 kl. 17. Satellitbilden kommer från Eumetsat.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tittar man på bilden över samma område, men tre timmar senare, alltså kl. 17 den 5:e juli så ser man att det är ungefär samma visa. Men om man jämför bilderna ser man att detaljerna skiftat. Skurarna har flyttats, det är soligt på andra håll än tidigare osv. Ska man beskriva det här vädret för ett område så är det i princip omöjligt att få med alla skeenden. Därför använder vi gärna ”växlande molnighet och risk för skurar”. Att man säger ”risk för skurar” beror på svårigheten att helt korrekt prognostisera var exakt skurarna hamnar. Man kan ofta se att skurar kommer att växa till i ett område, men att exakt säga var de kommer falla är mer eller mindre omöjligt då skurar är ett så väldigt lokalt fenomen. (Läs om skillnaden mellan skurar och ihållande regn i det här blogginlägget som min kollega Maria skrev.)

Men hur praktiskt det än är med ”växlande molnighet” så hoppas jag att det kommer ett riktigt somrigt högtryck och ger oss massor av sol och värme snart!

Publicerat i Meteorologi och meteorologens arbete, Väder i kulturen, Väderprognoserna, Väderskola | Tagg: , , , , , , , | Kommentera

Oss soldyrkare emellan

blågult2Vi nordbor är verkligen ett soldyrkande folk. Från det att de första värmande solstrålarna når oss tidigt under våren till dess att höstens kalla vindar tvingar oss att knäppa jackan är det bara en sak som dyker upp i huvudet så fort solen tittar fram: ut och njut! Men som du säkert vet gäller det att sola med måtta. Solens strålar må vara sköna men en del av ljuset är ack så bedrägligt.

Solljuset som når oss är uppdelat i en massa olika våglängder (eller frekvenser om du hellre vill) från ultraviolett (UV) med kort våglängd via det synliga spektrat till det långvågiga infraröda (IR). Hur mycket solljus som når oss på markplan beror på en mängd faktorer. Förutom såklart tidpunkten på dygnet och vilken latitud vi befinner oss på spelar det även en avgörande roll hur mycket moln det är på himlen och hur tjockt ozonlagret är.

UV-strålningen är den del av solstrålningen som gör oss brunbrända och man brukar dela in UV-ljuset i tre intervall: A, B och C. UVA är den del som är närmast synligt ljus och UVC ligger längst ifrån. Ozonlagret plockar upp UVC och det mesta av UVB medan UVA släpps igenom. Att vi blir bruna under sommaren beror på att huden bildar pigmentet melanin som skydd när den utsätts för UVB. UVA-strålningen tränger djupare ner i huden och bryter ner de protein som håller samman bindväven, en process som snabbar på hudens åldrande och ger fler rynkor. Dessutom kan UV-strålningen orsaka förändringar på DNA vilket i sin tur kan orsaka cancer.

Nu i juni, kring sommarsolståndet, har vi årets högsta UV-strålning och man bör vara extra aktsam med hur mycket man solar. Och eftersom ozonlagret dessutom successivt tunnas ut under sommarmånaderna gäller det att man passar sig även senare på säsongen. Sandstränder reflekterar UV-ljus och kan ge dubbel effekt. Dessutom kan UV-strålning tränga igenom en bit under vattenytan, så man går inte säker någonstans!

Det bästa skyddet mot solens farliga strålar är kläder, hatt och solglasögon. Solkräm bör användas på de områden som ändå blir utsatta. En bra tumregel är att hålla sig i skuggan när solen står som högst på himlen (kl 11-15). På Strålskyddsmyndighetens hemsida kan du läsa mer om hur du ändå kan njuta av solen på bästa sätt.

Baserat bland annat på hur mycket moln det finns i väderprognosen kan man räkna ut ett UV-index som klassificerar strålningen från låga till mycket höga nivåer. UV-index hittar du här på vår hemsida.

Återstår att se var sommaren blir soligast i år. Förra året vann Hoburg solskensligan och 2014 utsågs Luleå till segrare. Låt oss hoppas att det blir en härlig sommar med sol, värme, åska och några regniga dagar – allt det där som hör den svenska sommaren till!

Trevlig sommar!

/Christoffer

 

Publicerat i Okategoriserade | Tagg: , , , , , , , , , | Kommentera

Midsommar kan bli hur som helst

Midsommar är kanske den helg på året då vädret är som mest intressant. Alla vill ha bra väder, alla vill vara ute och äta sin sill och sina jordgubbar och dansa runt stången med blommor i håret. Allt blir så mycket lättare om solen skiner då. För oss meteorologer innebär det att telefonen börjar gå varm. I skrivande stund är det torsdag, och en hel vecka kvar till Midsommarafton och idag fick jag frågan hur vädret kommer att bli i Sundsvall. Mitt svar? Jag har ingen aning. Verkligen. Jag kan inte lova någonting. Jag har jobbat fyra dagar på raken och modellerna är inte alls överens och de skiftar från körning till körning. I förrgår visade en modell ett blockerande högtryck över hela Skandinavien hela nästa vecka. Inte ett moln och höga temperaturer. Hoppas, hoppas, hoppas tänkte jag, jag som är ledig och allt, min semester börjar snart. Den lösningen verkar idag inte vidare trolig. Idag tittar jag på de två modellerna jag har tillgång till och jag tittar på torsdag och fredag, Midsommarafton och dagen före. Resultaten är raka motsatser. Där den ena modellen säger regn i hela landet på torsdag säger den andra sol. Och tvärt på fredagen. Så det enda jag kunde säga till journalisten som ringde var att jag har verkligen ingen aning. Det är för tidigt. Istället uppmanade jag henne att skriva om just det, att prognoserna är väldigt osäkra. Det man ev. skulle kunna säga om vädret nästa vecka är i alla fall att det ser ut att komma upp lite varmare luft söderifrån. Så även om det kommer regn och skurar, så blir det förhoppningsvis inte kyligt, i alla fall inte i södra Sverige. Som härom året när det på vissa platser var varmare på Julafton än på Midsommarafton.

Publicerat i Okategoriserade | Kommentera

Regnbågen – ett optiskt fenomen

Fascineras du liksom jag av regnbågen, ofta skådad i samband med regnskurar på sommaren? Har du funderat över hur regnbågen bildas och varför färgerna i regnbågen alltid kommer i samma ordning ska du fortsätta läsa här.

Regnbåge. Foto: Maria Jönsson.

Regnbåge. Foto: Maria Jönsson.

Hur bildas regnbågen?

Regnbågen är ett optiskt fenomen som uppstår när solljus bryts och reflekteras i de nästintill sfäriska vattendropparna i luften. För att regnbågen ska uppträda krävs att det finns vattendroppar i luften och att solen står relativt lågt på himlen bakom betraktaren. Vattendropparna behöver inte nödvändigtvis komma från regn, utan kan lika gärna vara droppar från till exempel en vattenspridare eller ett vattenfall. När en solstråle träffar en regndroppe bryts ljusstrålen mot regndroppens yta och delas då upp i regnbågens alla färger. Ljuset speglas därefter i droppens bakre yta för att till sist brytas ytterligare en gång då det lämnar droppen. Det som betraktaren då ser är en regnbåge med färgen rött ytterst i bågen, följt av orange, gult, grönt, blått, indigo och violett längst in.

Varför är färgerna alltid i samma ordning?

Vitt solljus består av de sju färgerna rött, orange, gult, grönt, blått, indigo och violett som alla bryts olika mycket när ljuset når regndroppens yta. Rött ljus, som har längst våglängd, bryts mindre än violett ljus som har kortast våglängd. Eftersom färgerna bryts olika ger dropparna på en viss höjd rött ljus och dropparna på en annan höjd ger gult ljus, osv. Färgerna i regnbågen ordnar sig från längst våglängd ytterst till kortast våglängd innerst i bågen, dvs. rött ytterst, därefter orange, gult, grönt, blått, indigo och till sist violett innerst.

Dubbel regnbåge

Ibland kan man se en svagare regnbåge utanför den första bågen. Den sekundära regnbågen bildas då ljusstrålen speglas två gånger inuti regndroppen innan de når betraktarens ögon. Färgerna är svagare i den sekundära regnbågen, men också i omvänd ordning med violett ytterst och rött innerst.  På bilden nedan kan man se en sekundär regnbåge som är något svagare än den primära.

Dubbel regnbåge. Foto: Nitzan Cohen

Dubbel regnbåge. Foto: Nitzan Cohen.

Publicerat i Väderhändelser | Tagg: , , | Kommentera

Sommaren rivstartade i maj – men hur blir juni?

Är det inte märkligt hur det kan skifta från år till år? – Jo, för de som minns förra årets maj så blev det ju inte en enda dag med 20 grader någonstans i landet. Maj kan vara extrem åt båda håll och vädret kan skifta mycket under denna vår- och försommarmånad. Högsommarvärme i maj förekommer inte varje år men är i sig inget ovanligt.

Vårvärmebölja

Månaden inleddes med en ”vårvärmebölja” eller vad man ska kalla det. Ett högtryck etablerade sig över landet och den 8-10 maj var det högsommarvarmt, det vill säga 25 grader eller mer på flera platser i landet. Det är inte varje år man får ta del av så pass varma dagar redan i början av maj, så man får betrakta det som hyfsat ovanligt. År 2006, delvis 2004, 1993 och 1990 är några exempel då början av maj varit ovanligt varm.

IMG_0059

Kaananbadet i Vällinby väster om Stockholm den 2 juni 2016, men bilden kunde lika gärna varit tagen den 9 maj.

Värme – kyla – värme igen

Nåväl, det varma vädret öppnade upp för att sätta ett nytt personligt rekord för start av badsäsongen, så tidigt som den 9 maj (tidigare personbästa var från 24 maj 2014). Med nästan 27 grader i luften var det inte svårt att hoppa i det kalla vattnet (jag gjorde bäst i att inte undersöka vattentemperaturen). Även om värmen sedan byttes ut mot kyla – det snöade till och med i bland annat Närke och Dalarna – fick vi mer värme igen mot slutet av månaden. Varmast blev det i Göteborg den 31:a med heta 29,7 grader. Vid ostliga vindar är det inte ovanligt att Göteborg och andra platser på västkusten blir extra varma. Luften hinner nämligen värmas upp över land och sjunker sedan nedåt på läsidan av Sydsvenska höglandet. Att luft sjunker ner på läsidan av en högre terräng får i sig en uppvärmande effekt, kallad Föhneffekt.

IMG_0058

Hopptornet vid Kaananbadet i Vällinby väster om Stockholm den 2 juni 2016.

Och vips… så var vi inne i juni!

Juni har i princip börjat där maj avslutades – med utbredd värme i hela landet och allt som hör därtill: Sol, över 25 grader (på många platser men inte överallt) och självfallet kraftiga regnskurar med åska! Värmen har sjungit på sin sista vers för den här gången och det blir allmänt svalare nu. I norra Lapplandsfjällen kan det till och med falla blötsnö. Vädret svänger ofta i juni och på senare år har det ofta varit en ostadig månad, vilket resulterat i att det varit både kyligt och blött.
Nu när högtrycket som bidragit till det varma vädret försvagas öppnar det upp för ostadigt väder en tid framöver.

IMG_0061

Kaananbadet i Vällingby den 3 juni 2016. Molnen tornar upp sig när en kallfront drar ner norrifrån. 

Även om det finns en hel del människor som inte önskar sig annat än 18 grader och regnskurar en hel sommar vill nog de allra flesta åtminstone få sin beskärda del soltimmar under semester. De flesta skolbarnen är nog inte särskilt intresserade av att sommarlovet ska regna bort. Jag minns själv då jag vid 11 års ålder upplevde den ökända sommaren 1998 som bjöd på de flesta varianter av regn eller skurar och ytterst få högsommardagar.

Hur blir vädret resten av juni?

– Ropa inte ”hej” ännu!

Jag måste medge att när jag nyss kikade på den senaste månadsprognosen kände jag en viss lättnad – eftersom jag själv är en äkta soldyrkare. Kommande vecka blir kylig och tidvis kan man förvänta sig lite regn på flera platser i landet, även om det i stora drag kommer vara rätt torrt på flera håll. Man ska komma ihåg att regn behövs just nu för det är väldigt torrt i markerna. Sedan verkar det som att det långsamt börjar vända på nytt. Även om nästa vecka just nu lutar åt det ostadiga hållet, ser det ut att komma in varmare luft igen med temperaturer på 20-25 grader vid torrt väder. Över Götaland finns indikationer på att det kan komma en del efterlängtat regn.

Ju längre fram vi kommer i prognosen blir det förstås allt osäkrare, men under den senare delen av månaden finns tendenser till att ett mer omfattande högtryck ska etablera sig över Europa. Det gäller även Skandinavien, även om tendensen är starkare längre söderut just nu. Skulle högtrycket bli verklighet kan bland annat midsommarhelgen den 24-26 juni bli som hämtad ur en Astrid Lindgren-filmatisering (ni vet nog vad jag menar). Det vore i så fall första gången på många år. Nåja… jag vill inte lova något än eftersom det kan ge upphov till en rad besvikelser. Jag vill inte heller sprida skräck genom att påstå att en omfattande värmebölja är på väg, även högtryck och värmeböljor ofta går hand i hand på sommaren. Vädernörd som jag är följer jag detta med spänning!

Trevlig vecka,
/Nitzan

 

Publicerat i Meteorologi och meteorologens arbete | Kommentera

Meteorologens tips för film om väder

Nu när det regnar är det skönt att bara sitta inne och se en film, även för meteorologer (dock kan det hända att vi även tittar på radarbilder då fastän vi är lediga för att följa regnet med intresse). Här är några tips på filmer som handlar om väder:

 

Det första många säkerligen tänker på när det kommer till film om väder är ”Day after tomorrow”, gjord av katastroffilmens fader Roland Emmerich. Actionfilmen handlar om global uppvärmning på grund av växthuseffekten, och att det kommer få förödande konsekvenser i framtiden som ska avslutas med en ny istid. Dessa ändringar inträffar på en gång, vilket är en väldigt stor överdrift. Den nya istiden skapas av att otrolig kall luft sveper ned från högt upp i atmosfären. Detta är skrattretande för meteorologer, för om luften tas ned från högt upp i atmosfären så skulle den värmas upp och inte ha samma kalla temperatur, men filmens manusförfattare har beskrivit detta som ”processen går för fort för att temperaturen ska förändras”. Filmen har även flera andra vetenskapliga inkorrekta delar, men är i slutändan ändå en bra popcornfilm.

 

En annan klassisk Hollywood actionfilm om väder är ”Twister”, och handlar då självklart om tornados. Platsen är i Oklahoma, USA, en del av landet som årligen får en del tornados.  I filmen ska en maskin tillverkas som mäter tornados så att man kan göra en bättre prognos för när och var de kommer att bildas. Genom filmens gång så jagar huvudpersonerna, så kallade storm chasers, olika tornados. En annan film om just tornados är ”Into the storm” som kom ut häromåret där en liten stad i USA:s mellersta delar blir utsatt för överdrivet många tornados, och där även storm chasers utmanar ödet för att jaga dessa farliga virvlar.

 

Till sist kan nämnas ett par filmer där roliga instick om väder förekommer. Först är komedin ”Groundhog day”, som är baserat på en årlig tradition och där vårens ankomst förutspås. Ett murmeldjur kryper fram ur sin håla varje år den andra februari, och om det är molnigt så kommer våren tidigt, men om det är soligt så ser djuret sin skugga och kryper in i sin håla igen, varav vintern är kvar i sex veckor. Denna tradition finns främst i nordöstra USA, och det råder lite tvister om hur ofta murmeldjuret har rätt. Vissa väderinstitut menar att i ungefär 75 % av fallen har murmeldjuret rätt, medan andra visat att det endast är korrekt ungefär var tredje gång. En annan film är komedin ”LA story”, där huvudpersonen är en tv-meteorolog som visar hur man på ett roligt och smart sätt kan framföra väder på tv. Vid sol så har personen på sig badbyxor medan när det är regn på gång står han i rutan med regnkläder och ett paraply.

 

Beroende på vad det är för väder när murmeldjuret kommer ut ur sin håla i filmen ”Groundhog Day” sägs det kunna förutspå när våren ankommer. Bildkälla: pixabay.com

Publicerat i Väder i kulturen | Kommentera

Varför blåser det mindre på våren och försommaren?

Nu är det sjösättningstider och båtsäsongen börjar snart på riktigt. Idag (söndag) är det  blåsigt på många håll längs ostkusten med kulingvarningar, men hur vanligt är det egentligen att det blåser mycket till havs på våren och försommaren?

Lågtrycken brukar ju vara som mest intensiva under hösten och vintern. Det är också då som det är som vanligast med stormar.

På hösten börjar den kalla polarluften att bildas vilket skapar större skillnader i temperatur mellan norr och söder. T.ex. kan det vara stor skillnad mellan Island och södra England. Temperaturskillnaden skapar jetvindar, som är vindar på hög höjd som kan färdas i en hastighet på 60-70 m/s. Jetvindarna bildar sedan lågtryck ute på Atlanten som sedan drar österut mot oss.

På våren och även på sommaren har vi generellt inte lika stor skillnad i temperatur mellan norr och söder. Jetströmmarna blir inte lika kraftiga och lågtrycken blir färre och inte lika kraftiga. En annan anledning till att lågtrycken inte blir så kraftiga är att vattnet är kallt. När väl lågtrycken bildats över Atlanten kan de växa sig starkare om vattnet är relativt varmt, vilket gör att de dels kan bli ännu djupare och då också större chans att överleva när de transporteras in över land. Fast på våren eller försommaren så kan alltså lågtrycken istället försvagas av det kalla vattnet.

Oavsett hur mycket vind vi vill ha till sjöss så går vi i alla fall mot varmare tider och så fort vattnet värmts upp mer så blir det behagligare.

 

 

 

Publicerat i Okategoriserade | Kommentera

Ihållande regn eller skurar?

När vi meteorologer pratar om regn finns det lite olika sätt vi brukar uttrycka oss på. Men vad är det vi egentligen menar? Till exempel brukar vi skilja på ihållande regn och regnskurar.

Ihållande regn

När vi pratar om ihållande regn menar vi det regn som är kopplat till fronter och lågtryck, dvs. mer ihållande och omfattande regn som berör ett större område. En front är gränszonen mellan en varm och en kall luftmassa, och när de båda luftmassorna möts tvingas den varmare luften att stiga, eftersom varm luft är lättare än kall. När luften stiger kommer den att kylas av och det bildas moln (nimbostratus) som när de är tillräckligt tjocka ger regn. Fronter ritas ut på väderkartor med röda och blåa streck för varmfront respektive kallfront. Regn i samband med varmfronter är ofta lättare och faller ibland mer i form av duggregn, medan regn i samband med kallfronter är kraftigare och mer kortvarigt. Frontnederbörd är ofta lättare att prognostisera än regnskurar eftersom de just täcker ett större område.

drop-of-water-909130_1920

Regnskurar

Regnskurar är vanligast under sommarhalvåret och bildas genom konvektion, dvs. luften närmast den soluppvärmda marken värms upp och stiger. Då luften stiger kyls den av och vattenångan i luften kondenserar till vattendroppar och det bildas moln. När molnet växer till sig och får tillräcklig vertikal utbredning bildas sedan nederbörd. Dessa moln är de vi kallar bymoln eller Cumulonimbus. Konvektionen startar vanligtvis under förmiddagen och det bildas små bulliga stackmoln som framåt eftermiddagen har växt till sig till bymoln som ger skurar. Regnskurar är ofta lokala och kortvariga, även om de kan bildas i mer sammanhängande stråk. Oftast varar en skur under 5-10 minuter, men kan ibland vara så länge som upp mot en timme. Skurarna kan variera i intensitet och ibland handlar det om lättare regnskurar och ibland (ofta i samband med åska) kraftiga regnskurar eller skyfall. Skyfall kallar vi det riktigt kraftiga regn där det faller minst 50 mm regn på en timme eller med en intensitet av 1 mm per minut. Skyfall berör ofta ett litet område och under en kortare tid men ger ofta problem med översvämningar då vattnet inte hinner rinna undan i samma takt som det faller. Eftersom skurar är så lokala är det ganska svårt att i en längre prognos precisera var de kommer att bildas. För att göra en egen prognos i närtid kan man få stor hjälp av radarbilder då de visar vart regnet befinner sig i nuläget. Radarbilder visar bara observationer på var nederbörden befinner sig just nu och var det var tidigare och ger alltså ingen prognos, men genom att stega sig fram och tillbaka i radarbilder kan man få en uppfattning om i vilken riktning och hur snabbt regnet rör sig och själv göra en uppskattning.

Publicerat i Meteorologi och meteorologens arbete, Väderprognoserna, Väderskola | Tagg: , , | Kommentera