Det väntas klassiskt midsommarväder

Bortsett från väderprognosen inför jul och om den kommer att bli vit eller ej så har vi kommit till den tid på året som vi svenskar verkligen vill veta hur vädret ska bli: midsommarvädret! Media rapporterar för fullt och vill veta så fort det har blivit en ändring i prognosen och folk börjar planera för en midsommar inomhus eller utomhus, fastän många menar på att även fast det är kallt och regnar så ska man sitta ute under parasollet och en kofta. Det är ju faktiskt ändå svensk sommar.

 

Så hur blir då midsommarvädret? För att snabbt sammanfatta, det blir en klassisk midsommar. Med andra ord: blöt på många håll och och inte så varm. Till en början under midsommarafton väntas i stort sätt uppehåll i landet och klart väder på en del håll i de östra delarna av Götaland och Svealand, men i Norrland väntas molnen dominera under dygnet. Även i de västra delarna av Götaland och Svealand väntas molnigt väder då ett lågtryck närmar sig, och det är framåt lunchtid eller eftermiddagen som lågtrycket för in regn över de västra delarna av Götaland, Svealand och södra Norrland. Regnet drar österut och framåt kvällen berörs de östra delarna. I norr kan det även förekomma lokala skurar under dagen. Dagstemperaturerna väntas hamna på 15 till 20 grader i Götaland och Svealand, med varmast främst i de östra delarna innan moln drar in under eftermiddagen, och i Norrland mellan 10 och 15 grader.

 

Framåt midsommardagen fördjupas ett lågtryck över södra Norrland och det väntas regn och skurar på flesta håll i Norrland under dygnet, tidvis även kraftigt i främst Jämtland. I Götaland och Svealand ligger skurar kvar sedan midsommarafton, men de avtar alltmer under dagen samtidigt som det spricker upp vilket ger en mycket fin eftermiddag och kväll. Temperaturerna under midsommardagen kommer att vara väldigt lika midsommaraftons temperaturer.

 

Midsommarhelgen väntas bli i stora drag ostadig och inte så varm.

 

För att avsluta långhelgen så ligger lågtrycket kvar över Norrland under söndagen och ger skurar på många håll fram till kvällen då lågtrycket försvagas och drar österut. I Götaland och Svealand bildas moln alltmer under dagen vilket ger växlande molnighet och även där väntas skurar på en del håll. Därmed blir det tyvärr en mycket ostadig dag i landet. Det väntas även bli blåsigt i Götaland under dagen med måttliga till friska västliga till sydvästliga vindar. Under kvällen avtar vinden. Lågtrycket i norr för in lite svalare luft på söndag och dagstemperaturerna väntas hamna i söder på 14 till 18 grader, och i norr mellan 8 och 15 grader.

 

Det ser alltså ut att bli klassiskt midsommarväder i år med både regn på många håll och inte så höga temperaturer. De östra delarna av Götaland och Svealand ser därmed ut att få en rätt så ok inledning på midsommarafton med temperaturer upp mot 20 grader och tidvis sol, innan molnigheten ökar alltmer under eftermiddagen och även regnet som drar in under kvällen.

Publicerat i Okategoriserade | Kommentera

Hur mycket väger ett moln?

Ett moln består, som du säkert redan vet, av en blandning av vattendroppar och vattenånga. Sträcker sig molnen tillräckligt högt upp i atmosfären kan de även innehålla iskristaller. För att orka hålla alla tunga vattendroppar på plats i molnet krävs uppåtvindar. Är dropparna tyngre än vad vindarna klarar av lämnar de molnet och når oss som regn (eller avdunstar på vägen ner). Därför är det de största och tyngsta dropparna som faller först när det börjar regna. När de faller skapar de en luftström neråt vilket även drar med lite lättare droppar som annars kanske kunnat vara kvar i molnet.

Men hur mycket väger ett moln egentligen? Hur många kilogram är det som seglar runt där uppe ovanför våra huvuden?

Till att börja med är det viktigt att inse att all luft väger. Faktum är ju att du alltid bär en del av himlen på dina axlar. På varje kvadratmeter av jordytan står ungefär 10 000 kg luft. Inte konstigt att man känner sig nertryck i skoskaften ibland…

När det gäller moln brukar man prata om hur mycket vatteninnehåll det finns i flytande form (eller liquid water content som det heter på engelska). Ett åskmoln har ungefär 1 gram vatten i flytande form i varje kubikmeter av molnet. Om vi för enkelhetens skull tänker oss ett moln som sträcker sig 10 km upp i atmosfären och totalt sett har en volym på 100 km3 så väger vattnet i det molnet 100 000 000 kg. Ett hundra miljoner kilo alltså! Eller som om 30 000 elefanter svävat runt där uppe!

Om det regnar så mycket från molnet att det tömmer sig helt på vattendroppar skulle det ge en regnmängd på 10 mm/m² under hela molnet. Det motsvarar att man häller ut 10 liter vatten på varje kvadratmeter och det är det vi menar när vi säger att det kommit 10 mm regn.

10 mm regn är ingen nederbördsmängd en meteorolog höjer på ögonbrynen för. Den största dygnsnederbörd som registrerats av en svensk väderstation är 198 mm den 28 juli 1997. Du kan ju själv räkna ut hur många elefanter det motsvarar!

30 000 elefanter? Foto: Peter Hedren (@lysekilaren på Instagram)

 

Publicerat i Meteorologi och meteorologens arbete | Tagg: , , , , , , | Kommentera

Ostadig inledning av juni – men resten av sommaren är ett blankt papper

Hur var det nu igen?

”Borde det inte vara varmt nu? Det har ju varit en rätt kall vår till stor del är det inte dags för lite sommarvärme?” – Så brukar det ju låta många gånger. Fast i år är det många som ändå tyckt det är okej med en omgång med regn. Just såhär i början av juni kanske det råder en del meningar om det. Å ena sidan har det varit mycket torrt i skog och mark. Den senaste tiden har SMHI utfärdat varningar för skogsbrand och det är ovanligt tidigt. Å andra sidan är det skolavslutningar, studentfiranden, Sweden rock festival och annat då det ofta önskas uppehåll. Inte nödvändigtvis gassande sol och 25-30 grader, men när det väl regnar ihållande såhär i början av juni brukar det bli ganska kallt. Oftast över 10 grader, men i vissa fall under. Den som sprang Stockholm Maraton den 2 juni 2012 minns säkert med fasa hur kallt det var. Ynka 6 plusgrader och regn.

Hur vädret blir den här tiden på året varierar mycket från år till år, men de senaste åren har långvariga värmeböljor varit rätt frånvarande just i början av juni. Sedan år 2000 är det främst 2002, 2007, 2008 och 2011 som sticker ut med högtryck, sol och värme. Delvis även 2006, men första veckan var kylig. Sedan blev det både perioder med värme och perioder med svalare väder. Åren 2004, delvis 2009 samt 2012 och 2015 är skräckexempel på väldigt kalla junimånader.

Kan det bli en regnig och kylig sommar?

Ja det är klart att det kan, men hur vädret är i början av juni säger egentligen ingenting om hur vädret blir senare – precis som det alltid är! Självklart kan det bli en regnig och kylig sommar, men det kan mycket väl vända och det kan gå rätt fort. Man ska också komma ihåg att det inte är alla som önskar värmeböljor, men själv tillhör jag skaran som gärna har runt 25 grader eller strax över.

Bilden nedan visar en ungefärlig prognos för vädret rörelser under helgen 10-11 juni, med utgångspunkt 10 juni mitt på dagen. Lågtrycken rör sig från Atlanten in mot Skandinavien. Samtidigt har vi lite mer högtrycksbetonat väder i polarområdet, vilket bidragit till varmt väder i nordligaste Norrland de senaste dagarna. Värmen i norr har letat sig dit på omvägar, men det är inte ovanligt med rådande väderläge. Högtrycksbetonat väder i polarområdet bidrar annars till det för årstiden svala vädret, läs mer om det längre ner.

Jetströmmens läge säger allt

Med det här väderläget blir det bara enstaka dagar med ordentlig sommarvärme, främst för de som får ta del av lågtryckens ”varmsektor”.  Högtrycksbetonat väder kring polarområdet kan leda till denna typ av väderläge, beroende på att polarjetströmmen trycks en bit söderut. Det gäller speciellt när det är högre lufttryck kring Grönland och Island. På vintern händer det att jetströmmen går ännu längre söderut vilket i så fall ger oss kallt väder. Tidigare i våras hade vi också ett exempel på det (den kalla påsken, kylan i första halvan av maj), efter en annars mild vinter. Nedan visas en förenklad bild av hur det ser ut. (Kom ihåg att jetströmmen ligger på hög höjd, där gränsen mellan varm och kall luft är mer ”jämn”. Dessutom är den här bilden väldigt förenklad).

Bilden visar hur jetströmmen ungefär väntas ligga mellan den 10-15 juni (2017) och är en typisk placering för rådande väderläge. Atlantlågtrycken rör sig och utvecklas längs med jetströmmen och följer med den från väster till öster.

Mycket tyder på att högtrycksinflytandet i polarområdet som man ser i den första bilden kommer att försvagas och att det blir mer lågtrycksbetonat under den senare delen av vecka 24. Följden blir något mer lågtrycksbetonat kring Island och Grönland och jetströmmen kan därför börja gå en mer nordlig bana, likt bilden ovan. Det skulle i så fall leda till mer utrymme för varmluften söderifrån att leta sig norrut, åtminstone periodvis kan den komma in över södra Skandinavien. I norra Skandinavien är det däremot mer osäkert, eftersom lågtrycken troligen rör sig rör sig in där för att sedan röra sig åt sydost över östra Europa och västra Asien.

Mycket osäkert längre fram

Prognoserna längre fram i sommar är mycket osäkra och därför väljer jag att inte göra någon längre prognos den här gången. Man får helt enkelt avvakta och ta det som det kommer. Jag skulle tro att ett eventuellt omslag till bestående högtryck tidigast kan ske någon gång i slutet av månaden eller i början av juli. Med praktexempel som 1994 och 2014 är det inte helt förvånande om det skulle bli så, men mitt råd är att ändå inte ha för mycket förväntningar. Det kan också bli som 2012 med mest lågtryck och bara enstaka varma dagar. Personligen hoppas jag inte det förstås 🙂

Allt gott till er alla! /Nitzan

 

Publicerat i Specialprognos, Väderskola | Kommentera

Temperaturen i maj var svängig – hur vanligt är det?

Årets maj månad har onekligen bjudit på väldigt varierande väder. Köldrekord har följts av högsommarvärme, ibland med väldigt kort mellanrum.

Ett ovanligt kraftigt snöfall hann vi också med i slutet av månaden. Nya lokala värmerekord slogs i Ölands norra udde (+28,5° den 27/5), Norrköping, (+28,6° den 28/5) och Mora (tangering av rekordet, +28,0° den 27/5). Flera lokala köldrekord var också nära, men Hoburg, Ölands norra udde, Visby, Uppsala och Gävle nådde inte riktigt ända fram. Ölands norra udde hade alltså maj i år både nytt värmerekord för månaden och nära (1,4° ifrån) köldrekord för månaden.

Jämför man med åren på 2010-talet så ser man att det har varit ganska vanligt med stora skillnader mellan månadens högsta och lägsta temperatur.  Samtliga år utom ett har haft majhögsta över 28° och hälften har haft högsta över 30°, det som verkligen sticker ut är 2015 då vi bara kom upp i 21,4° som varmast. Se tabellen nedan.

 

Maj år Varmast Kallast
2017 30,1° Oskarhamn 28 maj -16,6° Tarfala 11 maj
2016 30,5° Varberg 31 maj -7,7° Mierkenis 19 maj
2015 21,4° Kristianstad 12 maj -13,7° Mierkenis 3 maj
2014 30,1° Gävle 24 maj -17,0° Naimakka 5 maj
2013 30,6° Eftra-Broen 18 maj -13,0° Tarfala 2 maj
2012 29,8° Arvika 25 maj -14,3° Kvikkjokk 13 maj
2011 29,3° Kvarn 31 maj -12,3° Tarfala 4 maj
2010 28,1° Haparanda 15 maj -17,0° Mierkenis 4 maj

 

Sverige-Rekord

27 och 28 maj 1892 32,5°, Kristianstad och Kalmar
3 maj 1981 -24,1° Fjällnäs

 

 

Publicerat i Årstider, Månadskrönika | Kommentera

Spännande virvlar bland molnen

von Kármán-virvlar utanför Chiles kust (bild från satelliten Landsat 7, NASA GSFC)

Ta en titt på satellitbilden här intill! Vad är det som händer egentligen?

von Kármáns virvelgata är naturens konstverk. Satellitbilden visar ett område utanför Chiles kust och är tagen 15 september 1999. Större delen av området är täckt av ett vitt täcke av stratocumulusmoln (valkmoln). Vindriktningen är från bildens nedre vänstra hörn upp mot det övre högra. Ögruppen Juan Fernandez-öarna i bildens nedre vänstra hörn stoppar vindens flöde men på andra sidan ön strömmar luften in från sidorna och om förutsättningarna är de rätta bildas en virvelgata, uppkallad efter den ungersk-amerikanske forskaren Theodore von Kármán.

von Kármán (1881–1963) hade ett livslångt intresse för flygplan och aerodynamik och stod för många banbrytande insatser när det gällde forskning inom strömlinjeformning. Han var verksam under båda världskrigen och arbetade då med utveckling av flygplan och raketer och gjorde många försök i vindtunnlar.

När luft, vatten eller någon annan fluid (som det så vackert heter) stöter på ett objekt påverkas flödet nedströms objektet i större eller mindre utsträckning. Vid låga hastigheter eller små objekt blir det en knappt märkbar påverkan på flödet men vid höga hastigheter eller stora objekt kan ett jämnt flöde övergå till att bli turbulent. Tänk på hur fjällbäcken ser ut precis efter att ha stött på en sten! I ett gyllene mellanläge skickas virvlar ut med jämna mellanrum från objektet, varannan gång från den högra sidan och varannan gång från den vänstra. Det är detta som fått namnet von Kármáns virvelgata.

Flödets rörelse påverkas av hastigheten

Typexemplet på när virvelgatorna uppstår i atmosfären är när det blåser stadiga havsvindar mot en uppstickande enslig ö, ofta en vulkanö, som t.ex. Gran Canaria, Madeira, Jan Mayen eller Juan Fernandez-öarna. Virvelgatorna blir synliga på satellitbilderna när det är molnigt (som i bilden ovan) men vindarna kan såklart bilda virvlar även när det är klart väder.

Virvlarna är inte bara intressanta för oss meteorologer! von Kármáns virvelgata dyker ofta upp i det vardagliga livet även för den som inte ägnar sin tid åt att detaljstudera satellitbilder. Du har säkert sett hur en flagga eller vimpel ibland fladdrar som en våg i vinden. Flaggstången klyver luften och von Kármán-virvlarna bildas nedströms. Och när du slår dina drives på golfbanan nästa gång kan du skänka en tanke till Theodore von Kármán och andra som forskat inom aerodynamik. De små groparna i golfbollen minskar utbredningen av virvelgator bakom golfbollen och därmed dess luftmotstånd, vilket i sin tur gör att dina slag går längre! Fore!

Publicerat i Meteorologi och meteorologens arbete | Tagg: , , , , , , , , | Kommentera

Hur skyddar man sig mot blixten?

Åsksäsongen börjar närma sig och då kan det vara bra att fräscha upp kunskaperna i hur man bäst skyddar sig mot blixten. De flesta har säkerligen någon gång i livet fått lära sig att man inte ska stå under träd eller befinna sig på öppna fält. Kanske man har hört att man är säker om man sitter i en bil. Men vad grundar sig denna information på?

Blixtnedslag i Bukarest, Rumänien

Flera blixtnedslag i Bukarest, Rumänien. Foto: Catalin Fatu (https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=3814649)

Blixten söker den kortaste vägen med minst motstånd från molnen till marken. Därför slår blixten oftast ner i förhållandevis höga föremål. Det kan till exempel vara höga byggnader, träd, eller personer som står på öppna fält. Värt att tänka på om man står på öppna platser är att inte göra sig onödigt utsatt. Plocka därför ner paraplyet, även om det innebär att du blir blöt. Svinga inte med golfklubban. Det är därför helt korrekt att man inte bör ta skydd under höga träd, eller befinna sig på öppna fält. Om man befinner sig i höglänt terräng bör man försöka söka sig till en svacka eller dalgång om man inte kan ta sig till något bättre skydd. Ett tält utgör dock inget skydd, så stanna inte där!

Men hur är det där då med att sitta i en bil? Ja, det är i regel en säker plats att vara på eftersom bilens kaross leder strömmen ner i marken. Men det gäller bara så länge bilens tak också är av metall. En cabriolet med tak av tyg funkar alltså inte. Man bör inte heller luta sig mot dörrarna eller hänga ut genom fönstret eftersom du då kommer i kontakt med karossen. Bilens fönster kan förresten också krossas av tryckvågen om blixten slår ner.

Det kanske säkraste stället att befinna sig på är inomhus eftersom man då inte kan träffas av blixten. Däremot ska man undvika att prata i en gammal sladdtelefon, eller ha kontakt med tv, dator, eller annan elektrisk utrustning eftersom risken då finns att man får ström i sig vid ett blixtnedslag. Däremot är det ok att prata i sladdlös telefon eller mobiltelefon. Folk drar gärna ur kontakterna till sina tv-apparater och datorer vid åskväder, men risken finns alltså att man kan få ström i sig om olyckan är framme och blixten slår ner då. Det kan också vara ide att inte dra ut allting utan spara något som man inte är så rädd om inkopplat. Det kan då funka som en säkring som löser ut. Annars finns risken att det börjar brinna i ledningarna istället (http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/s%C3%A5-skyddar-du-dig-mot-blixten-1.573225).

Man bör också undvika kontakt med vatten under ett åskväder. Så om du är hemma, tänk då på att inte duscha, diska, eller tvätta dig under tiden. Detta beror på att vatten är en utmärkt ledare. Av samma anledning bör man också ta sig ur vattnet om man är på badplatsen, även om åskan verkar vara en bra bit bort!

Här finns lite bra läsning om olika myter om blixtar:

http://www.fox47news.com/storm-shield/storm-shield-featured/myths-and-facts-about-lightning-that-may-keep-you-safe

Och Uppsala Universitet har många bra tips på hur du kan skydda dig och dina föremål mot blixten:

http://www.hvi.uu.se/Lightning/blixtskydd/blixtskydd.html

 

 

Publicerat i Väder i kulturen, Väderskola | Tagg: , , , , , | Kommentera

Kylan kommer tillbaka – men finns värme i sikte? Prognos för resten av maj

Såhär ser prognosen ut för maj

Solig inledning under första majveckan

De senaste dagarna har ett högtryck över Nordatlanten styrt och ställt över vädret. Det har egentligen härjat där till och från ganska länge och påverkat vädret över oss. Det har gett oss både kyla och värme – redan den 27 mars hade Gladhammar i östra Småland 21,3 grader när det låg över Brittiska öarna. Samtidigt gav det oss kyla när det istället sträckte sig norrut upp mot Grönland lagom till påsken i mitten på april, då de isande nordvindarna sköljde ner över landet. De första dagarna denna majmånad har vi fått gott om sol på flera håll i landet och även lite försommarvärme. Värmen kulminerade fredag den 5 maj (i skrivande stund) och varmast blev det i Falun med 23,9 grader. För övrigt årets hittills varmaste dag! 

Andra majveckan: Bakslag!

Värmen knuffas undan under helgen (6-7 maj) och istället sköljer nordvindar på nytt ner över landet med kalluft. Kalluften når också en bra bit ner över Centraleuropa under början på veckan. Högtrycket förskjuts allt längre åt nordväst under veckan, bort mot Grönland. Det tar dock ett par dagar och det blir inledningsvis högtrycksbetonat på Nordatlanten. Vädret blir allmänt ostadigt på många håll i Europa, även i Skandinavien där man tidvis får både regn och kanske även blötsnö eller snöhagel en bra bit söderut. Mot slutet av veckan etablerar sig ett mer omfattande lågtrycksområde över Nordatlanten och likaså nordost om Skandinavien. Det ger allmänt ostadigt väder över västra och norra Europa och både stabilare och varmare i sydöstra Europa.

 


Andra majveckan: Kalluften drar pressar söderut

Tredje majveckan: Troligen ostadigt

Det mesta tyder på att det ostadiga vädret fortsätter och att det blir fortsatt rätt kyligt i perioder, speciellt i norr. Eftersom det ser ut som att själva huvudlågtrycket hamnar något väster om Sverige (typiskt Islandslågtryck) kan man tänka sig att lite mer normalvarm luft letar sig upp med sydvästvindar allt större uträckning. Kanske främst i södra Sverige. Den riktigt varma luften håller sig över södra Europa.

 


Tredje majveckan: Värmen håller sig i söder, men kan slinka norrut upp mot södra Sverige. 

Fjärde majveckan och fram till början av juni: Första riktiga sommarvärmen?

Såhär långt fram är prognosen rätt osäker och man får därför ta den med ”en nypa salt”. Både den europeiska ECMWF-modellen för månadsprognoser och amerikanska CFS (version 2) har liknande resultat vilket resulterat i min prognos:
Lågtrycket över Nordatlanten ligger kvar och redan under den tredje majveckan bryts också högtrycket på Grönland ner, vilket ger utrymme för ostadigare väder även där. Samtidigt ger detta mer utrymme för högtrycken att etablera sig både söder och öster om Skandinavien. Det finns också viss antydan till att områden med skurar kan aktiveras över Indiska oceanen en bit in i maj. Detta kan ofta relateras till just förstärkt lågtryck kring Island och förstärkt högtryck vid kring Azorerna.

För Skandinaviens del tänker jag mig att det inleds en kamp mellan det högtryck som troligen etablerar sig precis öster om Skandinavien och lågtrycket på Nordatlanten. Under vår- och sommarmånaderna leder detta ofta till en kamp mellan varm luft som etablerar sig i öster (i högtrycket) och svalare luft i väster. Ofta dyker det också upp mer eller mindre intensiva lågtryck på udda banor, ofta från syd till nord eller sydost till nordväst. Skulle högtrycket förstärkas in över Skandinavien mot början av juni (prognosen antyder det) kan det säkert bli gott om sol och värme. Det ligger dock för långt bort i tiden, så tills vidare tror jag på en fortsatt hård kamp mellan luftmassorna.

 


Fjärde majveckan och fram till början av juni: Kamp mellan högtryck i öster och lågtryck i väster.

Blir spännande att se om den här prognosen håller eller om det blir helt och hållet fel!

Allt gott så länge,

/Nitzan

 

Publicerat i Månadskrönika, Specialprognos | Kommentera

Valborgsväder och ökända lågtryck

Hur blir vädret till Valborgsmässoafton och 1 maj? Ja det är en fråga som vi har fått besvara många gånger den senaste veckan. Det är långhelg, många är lediga och vill fira att vintern rasat och våren är här med picknick, parkhäng och grillat, ja allt som hör våren till. Självklart blir vädret en viktig faktor, är det t-shirtväder eller ska man plocka med sig halva garderoben för att vara förberedd. Liksom många gånger förut blir årets Valborgsväder minst sagt osäkert. Boven i årets väderdrama är ett lågtryck från sydost, ett så kallat 5b-lågtryck.

Vad är ett 5b-lågtryck?

För vår del i Sverige brukar lågtrycken vanligtvis komma västerifrån eller från sydväst, men det händer även att de kommer norrifrån, österifrån eller söderifrån. Lågtrycken som kommer söderifrån eller från sydost kallas av oss meteorologer får 5b-lågtryck och är ökända för att vara svåra att prognostisera. Namnet ”5b-lågtryck” lever kvar från meteorologen Jacob van Bebber som i slutet av 1800-talet gjorde ett försök i att klassificera lågtryckens banor över Europa. ”5b” kallade han lågtrycken som bildades vid Adriatiska havet och rörde sig på en nordlig eller nordostlig bana upp mot Baltikum och Skandinavien. Van Bebbers klassificering är inget som används idag men just namnet ”5b-lågtryck” används ibland av svenska meteorologer som en beskrivning på just de lågtryck som närmar sig Sverige söderifrån eller från sydost och ger oss svårprognostiserade väderlägen. Anledningen till att de är svårprognostiserade anses bero på att en liten förskjutning i öst-västlig riktning får stora konsekvenser för vädret i Sverige, och vädermodellerna tenderar att ha olika bud på vilken bana lågtrycket kommer att ta även relativt nära i tiden. Tar lågtrycket en lite ostligare bana kan det innebära det att den mesta nederbörden drar upp över Baltikum och Finland, medan det i Sverige då blir uppehållsväder, men en liten förskjutning västerut innebär istället att nederbörden, ofta relativt kraftig och i kombination med blåsigt väder, förs in över Sydsverige.

Hur blir Valborgsvädret 2017?

Inför Valborgsmässoafton och 1 maj är det just ett 5b-lågtryck i krokarna som gör att väderprognoserna blir osäkra i år. Den senaste veckan har prognosen skiftat med alltifrån att lågtrycket drar in med regn och snö över östra Götaland, östra Svealand och efterhand även Norrland, till att dra längre österut över Finland för att sedan svänga in med snöfall över norra Norrland, medan det i övriga delar av landet blir mestadels uppehåll.

Prognos för 30/4-3/5.

Nu pekar det mesta på att lågtrycket trots allt tar den ostligare banan, vilket då innebär att det under Valborgsmässoafton drar in snöfall över norra Norrland, men i övriga delar av landet blir det mest uppehåll och växlande molnighet. Till början på nästa vecka, tillika första veckan i maj, växer ett högtryck in över landet och ger stabilt väder med uppehåll, samtidigt som det är mildare luft som drar in över landet och ger temperaturer som når upp i 15-20 grader i landets södra delar. Så efter ett riktigt bakslag under april månad väntas alltså vårvärmen komma tillbaka och vi får äntligen anledning att plocka fram solglasögonen igen och lämna mössa och vantar hemma. Se hur vädret väntas bli där just du befinner dig här.

Publicerat i Specialprognos, Väderprognoserna | Tagg: , , | Kommentera

Ditt sms ger bättre prognoser

Vi ringer, smsar och mobilsurfar som aldrig förr. Men visste du att ditt sms kan ge bättre lokala prognoser i framtiden? De elektromagnetiska signalerna från din mobil skickas genom luften till närmaste mobilmast och det är just denna luftfärd som vädermodellutvecklare och forskare börjat intressera sig för. Allt som rör sig i luften påverkas av det rådande vädret och i fallet med signalerna från din mobil kan det leda till att de blir lite fördröjda (vi snackar så korta tider att det inte är märkbart för människan, men mätbart är det!).

För tio år sedan visade forskare hur man genom att jämföra förändringar i signalstyrka mellan två radiomaster kunde göra en uppskattning av hur mycket nederbörd som föll i ett område, baserat på vattnets egenskaper att absorbera och sprida mikrovågor. Att få tillgång till de kommersiella telefonbolagens data över signalstyrka har varit ett juridiskt problem, men nu börjar det hända grejer.

Baserat på den datatrafik som mobilanvändarna skapar i kombination med vanliga hederliga väderobservationer har ett amerikanskt företag börjat göra tretimmars-prognoser på gatunivå! Med så högupplösta prognoser skulle man i bästa fall kunna navigera sig torrskodd mellan sommarens kraftiga regnskurar. På flygplatser skulle man bättre kunna bedöma hur stora förseningar det kan bli på grund av vädret och på t.ex. Friends Arena kan man ta beslut om det är fritt fram att spela matchen under öppet tak. I de länder som inte har ett heltäckande nätverk av radaranläggningar skulle mobilsignalerna kunna vara ett bra alternativ för att samla in väderinformation.

Att göra en superlokal uträkning är ingen konst, men träffsäkerheten är såklart akilleshälen. Vädermodellerna blir bättre och bättre och har nu samma träffsäkerhet på kilometerskala som det tidigare varit på mil-skala. Nästa steg blir hundratals meter och sen är vi nere på gatunivå! Och kanske är det tack vare vårt frenetiska knappande på mobilerna.

Foto: Gary Knight

Är du intresserad av att läsa mer om mobilernas roll i framtidens prognoser rekommenderar jag den här artikeln i Nature.

Publicerat i Meteorologi och meteorologens arbete, Väderprognoserna | Tagg: , , , , | Kommentera

Ostadig och kall påskhelg

Vi har nu kommit till mitten av april och våren har kommit på flesta håll i landet. Men i och med månaden april finns det alltid risk för så kallat ”aprilväder” då våren tar en time-out och vintern gör en tillfällig comeback med ett bakslag. Precis ett sådant bakslag befinner vi oss nu i, och det kommer även att ligga kvar under påskhelgen med kall luft över hela landet och därmed låga temperaturer. Här är väderprognosen för påskhelgen:

Skärtorsdag och Långfredag

Ett regnområde ligger inledningsvis över Götaland under skärtorsdagen och drar under dagen alltmer bort åt sydost och följs av växlande molnighet. Längre norrut i landet väntas halvklart till molnigt väder och längs i norr faller tidvis lättare snöfall. Bäst solchanser väntas vara i Svealand. Ett lågtryck med snöfall drar senare under dagen in från väster över södra Norrland och kan i fjällen tidvis ge kraftiga snöbyar. I söder stiger temperaturen under dagen upp mot 4 till 8 grader, och i norr -6 till +2 grader. Därmed väntas en kall men mest uppehållsfattig färd till Blåkulla. Under natten mot långfredagen och morgonen väntas sedan minusgrader i landet förutom i de sydligaste delarna. Lågtrycket över södra Norrland ligger kvar under långfredagen med snöfall och längre söderut drar ett område med regn österut men upp mot Svealand väntas snöfall. Bakom nederbörden spricker det upp på flera håll i Götaland under dagen och ger soligt väder med temperaturer upp mot 8 till 10 grader. Till kvällen berörs de östra delarna av Götaland och Svealand med snöfall och nedåt Småland och Blekinge även regn.

Väderprognosen för skärtorsdagen och långfredagen.

Påskafton, påskdagen och annandag påsk

Under natten mot påskafton väntas tillfälligt stabilt väder med klart och kallt väder på flera håll innan det ostadiga vädret drar igång igen. Ett lågtryck drar in från väster över Götaland med regn och lokalt inslag av snöfall, men det är i dagsläget lite osäkert om även Svealand berörs utav denna nederbörd eller om en högtrycksrygg i norr kan hjälpa till att stå emot nederbörden. I vilket fall väntas molnigt väder även i Svealand och Norrland under påskdagen med även tidvis lätt snöfall i Norrland. Dagstemperaturerna hamnar omkring 2 till 6 grader i söder och i norr -7 till 0 grader, med andra ord fortsatt en kall påsk. Till påskdagen väntas en tillfällig stabilisering av vädret då högtrycksryggen i norr växer in över de södra delarna av landet även. Det bjuds då på växlande molnighet och i de västligaste delarna av landet snöbyar men i Götaland regnskurar, i övrigt uppehåll. Dagstemperaturerna väntas hamna på samma nivå som under påskafton.

Under annandag påsk och början av nästa vecka försvagas högtrycksryggen i söder och det ostadiga vädret vi är vana vid börjar dra igång igen. Ännu ett nytt lågtryck drar in från väster över Götaland med främst regn och även denna gång är det osäkert om Svealand kommer att beröras av nederbörd eller ej. I norr däremot väntas växlande molnighet och mest uppehåll.

 

Väderprognosen för påskafton, påskdagen och annandag påsk.

För att sammanfatta denna påsk väntas den bli, om man ser från ett vädermässigt perspektiv, rätt så tråkig. Den domineras av låga temperaturer, emellanåt solchanser men en hel del nederbörd som även väntas falla i form av snö i söder. Den som har beslutsångest över om man ska byta till sommardäck eller inte så är tipset att vänta ett litet tag då även nästa vecka väntas bli kall. Under flera nätter och morgnar under påskhelgen och nästa vecka väntas minusgrader på flera håll i landet, även i söder, vilket därmed ger risk för halka. Men en positiv sak från allt detta trista väder är att man har en ursäkt att sitta inne i soffan framför sin tv med ett stort påskägg i famnen.

Glad påsk önskar Foreca!

 

Publicerat i Årstider, Specialprognos, Väderhändelser | Kommentera