Vårvärme, bakslag och en titt på april

Slut med snö i söder?

Vi står inför ännu ett månadsskifte snart, april står för dörren. Jag måste säga att den gångna vintern ändå känts väldigt lång. Vad kan det bero på egentligen? Det har ju varit ännu en mild, rätt snöfattig vinter.
– Eftersom jag befinner mig i Stockholmsområdet större delen av min tid tror jag det har att göra med det mycket omfattande snöfallet den 9-10 november. Det är väldigt tidigt för snömängder som 40 cm snö. Bara två månader innan, i mitten på september, badade jag i Mälaren. För den som minns var september osedvanligt sensommarvarm.

Nåväl, i södra Sverige har det i långa perioder varit barmark. När snön väl hade lagt sig dröjde det inte länge innan den smälte bort igen. Och så har det hållit på. I landets mellersta och norra delar har det ju snöat en del i sedvanlig ordning, men inte några rekordmängder direkt.

Ordentlig vårvärme

Söndagen och måndagen kommer att bjuda på ordentlig vårvärme i landets södra halva. Det kommer bli 10-15 grader (förutsatt att det är soligt) och på sina ställen kanske ännu varmare än så. Den stora frågan är om vi inte skulle kunna nå 20 grader någonstans?
Anledningen till värmen är att ett högtryck byggts upp över Brittiska öarna och skjuter in lite av sin värme över södra Sverige, precis som bilden nedan visar. Samtidigt kommer lågtrycket kring Kolahalvön att släpa med sig riktigt kall luft norrifrån.
Någon som redan gjort kopplingen om hur det blir i fortsättningen?

karta_vaderlangtid

… och så kommer självklart bakslaget …

Högtrycket blir inte särskilt långvarigt i sin nuvarande position utan försvagas och förskjuts söderut. Det släpper fram lågtryck som aktiveras på grund av den stora temperaturskillnaden mellan de olika luftmassorna. Bland annat över Sverige. Nu under veckan ska det passera ett par lågtryck, med både regn och snö. Troligen kan det komma snö ända ner över Svealand och snöinslag på Sydsvenska höglandet är inte ovanligt. I norr blir det flera tillfällen med snö och riktigt vinterväder – alltså minusgrader även dagtid. Ett klassiskt bakslag alltså, men det hör ju våren till.

Hur blir vädret i påsk?

Egentligen är det ganska svårt att säga hur vädret kommer utveckla sig i april. Det ser dock ut som att det blir mer högtrycksbetonat över Syd- och Centraleuropa under de första två veckorna, men med en viss dragning till att högtrycket kan sträcka sig en bit norrut ibland. För Sveriges del betyder detta väderläge en hel del lågtryckstrafik (se bilden nedan). Jag tippar ändå att den kallaste luften som kommer på besök nu den sista veckan i mars ger efter och att våren etablerar sig allt längre norrut.
Hur blir vädret i påsk då?
– Påskhelgen i år sträcker sig mellan den 13-17 april (där den 13 är skärtorsdag och 17 annandag påsk). Riktigt så långt fram går det inte att säga något om några detaljer. Enligt den senaste månadsprognosen verkar det som att det mer lågtrycksbetonade vädret kan bestå, åtminstone i norr.  Alltså en situation som är ganska lik bilden nedan. En möjlighet är också att högtrycket sträcker sig en bit längre norrut och skjuter lågtrycken på en ännu nordligare bana (vilket inträffat ofta denna vinter). Det skulle innebära en torr och förhållandevis solig påsk för många. Kom dock ihåg att långtidsprognoser är osäkra och mycket kan fortfarande hinna ändra sig.

karta_vaderlangtid2

Allt gott!

/Nitzan

 

Publicerat i Okategoriserade | Kommentera

I spåren av vinterstormen Stella

Vinterstormen Stella drog in över staten New York under tisdagen och onsdagen (14-15 mars) med kraftigt snöfall och blåsigt väder och New York-borna uppmanades att hålla sig hemma. Generellt gav Stella 1-1,5 meter snö på många håll i staten New York, i staden Ilion, NY, registrerades det kraftigaste snöfallet – det föll hela 18 cm nysnö under loppet av en timme. De stora snömängderna och vinden ställde till med problem för både landtrafik och flygtrafik när Stella väl passerade. För resenärerna som stod på perrongen och väntade på ett tåg, där det låg en hel del snö på spårområdet, kom det som en chock när tåget i full fart passerade och satte snön i rörelse och skickade upp den över resenärerna på perrongen.

 

Att ha ett hus vid strandkanten är nog en dröm för många, säkert också för familjen i Rochester, NY, som är bosatta längs Lake Ontarios södra kust. När det blåser en isande vind kan det däremot inte vara speciellt trevligt, framför allt inte när det piskas upp vågor som dränker allt i sin väg i vatten – som i kylan snabbt fryser till is.


I samband med vinterstormen Stella var det en kall nordlig vind som blåste över Lake Ontario, en av de fem ”Great Lakes of North America”. Det blåste hårda vindar under lång tid, 5 dygn, vilket orsakade att stora vågor bildades över Lake Ontario. Vågorna sköljde in över land och dränkte allt i sin väg i vatten, och då temperaturen var omkring 5-10 minusgrader frös vattnet snabbt till is och som vi ser i filmen ovan blev huset och andra föremål på tomten inpaketerade i is.

Publicerat i Väderhändelser | Tagg: | Kommentera

Vädersatelliter

Satelliter är viktiga verktyg

Satelliter är till stor hjälp för oss meteorologer. De hjälper oss dels att ha koll på det aktuella väderläget, men också att få bättre prognoser. Med en satellitbild kan vi avgöra om det är moln eller klart väder över ett område. Det går också att få en uppfattning av på vilken höjd molnen befinner sig då man kan mäta temperaturen i molntopparna med hjälp av den infraröda strålningen. Ju högre upp molntoppen är desto kallare är det kan man säga generellt. Eftersom man kan mäta ljus (egentligen elektromagnetisk strålning) med olika frekvenser, ”kanaler”, kan satellitbilder användas även på natten och i dåliga ljusförhållanden. Man kan då helt eller delvis använda infraröda (IR) kanaler för att se. Satellitbilder är också oerhört viktiga för att avgöra väderläget på platser där det inte finns markobservationer, till exempel på öppet hav eller i mycket glesbefolkade områden. På sådana platser kan satellitdata vara de enda mätvärden vi har. Satelliter kan också vara till hjälp för att bestämma vindhastighet och temperaturen vid marken (om det är klart väder).

Indata till vädermodeller

Satellitdata hjälper oss inte bara att beskriva väderläget just nu eller historiskt, det är också mycket viktigt för att göra bättre prognoser för väderutvecklingen. Tillsammans med markobservationer är satellitdata de viktigaste källorna till den indata som behöver matas in i en väderprognosmodell för att få en bra prognos.

Omloppsbanan har betydelse

Det finns två typer av omloppsbana för satelliter, polär och geostationär. En polär satellit kretsar runt jorden så att den passerar båda polerna under sitt varv. Den passerar ekvatorn vid olika längdgrad (longitud) för varje omlopp. Ingen del av jorden kan synas kontinuerligt från en och samma polära satellit. En vanlig höjd över ytan för polära satelliter är 800 – 1000 km. Geostationära satelliter kretsar runt jorden på betydligt högre höjd, omkring 35 000 km. En sådan satellit följer med jordens rotation och ser då samma vy av jordklotet hela tiden. Fördelen är att samma område kan övervakas hela tiden, nackdelen är dels det större avståndet till ytan och dels den stora vinkel som uppstår till polarområdena. Det gör att bilderna blir sämre.

Läs mer om vädersatelliter och satellitbilder hos EUMETSAT och se bilder i realtid.

dust

Satellitbild från EUMETSAT 2017-03-10 kl 18 UTC. Ljusgula moln är låga, mörkgula medelhöga och rödbruna höga. Klara områden över land går i toner mellan grå-rosa (mildare) och orange(kallare).

Publicerat i Meteorologi och meteorologens arbete | Kommentera

Checklista för våren

Årstidskarta 1 mars

Vårens utbredning 1 mars

Den meteorologiska våren har anlänt till stora delar av Götaland! Hurra för det!

”Den meteorologiska våren” innebär att dygnsmedeltemperaturen ska ligga över nollstrecket sju dygn i följd och man säger då att våren kom det första av dessa sju dygn. En lite småtråkig definition kan tyckas, det finns ju massor med andra vårtecken som berättar hur långt våren är framskriden.

Ett annat tydligt tecken för oss meteorologer att våren är på gång är uppkomsten av en viss typ av moln på himlen. Jag talar om stackmolnen, de små vita fluffiga molnen som på den svenska sommarhimlen dyker upp i ett större antal än vad man kan räkna till. Molnet bildas då vatten med solens hjälp avdunstar från marken och vattenångan stiger uppåt i atmosfären. På väg upp kyls vattenångan av och vid en viss höjd kondenserar vattenånga och bildar vattendroppar, dvs molnet. Så för att molnen ska kunna bildas krävs det tillräckligt med effekt på solinstrålningen. På vintern är det inkommande ljuset för svagt, men när det slår om till vår kan molnen börja dyka upp. Och även om de första stackmolnen om våren är små och ynkliga är det samma fenomen som om några månader kommer att ge kraftfulla åskmoln som tornar upp sig.

I Uppsala noterade jag stackmoln på himlen redan sista veckan i mars, men den meteorologiska våren har ännu inte kommit till staden. De flesta tecken pekar dock i samma riktning: våren är onekligen på gång!

Här följer nu en lista så du kan bocka av hur långt våren har kommit hos dig:

⬜ Meteorologisk vår (dygnsmedeltemperatur över 0 °C, 7 dygn i följd)

⬜ Stackmoln på himlen

⬜ Fågelkvitter

⬜ De första vårblommorna

⬜ Grusborttagarmaskinen

⬜ Det är LJUST när man ska hem från jobbet

⬜ Dags för fönsterputsning…

⬜ Mössa, halsduk och vantar behövs inte längre. Solglasögon och vårskorna plockas fram

⬜ Dagsmeja (minusgrader i luften, men solen gör att snön smälter)

⬜ Uteserveringarna med solvägg börjar fyllas

⬜ Prosit! Start på pollensäsongen

⬜ Gässen flyger norrut igen

⬜ Bort med vinterdäcken! Fram med cykeln!

⬜ Sommartid ersätter vintertid

Kanske kan du bidra med några egna vårtecken som borde vara med på listan?

Vårens första stackmoln

Vårens första stackmoln i Uppsala 24 februari

Publicerat i Årstider | Tagg: , | Kommentera

Eldregnbåge

För ett par dagar sen inträffade ett rätt så spektakulärt väderfenomen över Singapore. Folk kanske först trodde att det var ett UFO från rymden med tanke på det ljus de såg. I själva verket handlade det om en så kallad eldregnbåge, som har även heter på engelska circumhorizontal arc och som ingår i den stora familjen av halos.

En eldregnbåge bildas från cirrusmoln, som innehåller iskristaller, och ligger på en höjd omkring 20 km höjd och träffas av solens strålar (eller ibland månens, men detta är sällsynt) vid 58 grader eller högre. Detta bildar ett regnbågsfärgat moln, med den röda sidan som alltid pekar upp mot solen och den blåa ner mot jorden.

Att beskriva detta som eldregnbåge är däremot missledande, då det varken handlar om eld eller regnbåge. En regnbåge bildas när ljus sprids i vattendroppar, t.ex. genom reflektion, medan en eldregnbåge behöver iskristaller för att bildas. Ordet eld i uttrycket kommer från att det regnbågsfärgade molnet kan se ut som flammor.

En eldregnbåge har och kan aldrig observerats i Sverige, vilket har med optiken att göra. För att en eldregnbåge ska bildas måste solen stå väldigt högt i himlen, på en höjd av 58 grader eller högre, som skrivet ovan. Detta medför att en eldregnbåge ej kan synas på latituder norr om 55 grader nord eller söder om 55 grader syd. Köpenhamn ligger på 55 grader nord, så vi Sverige kan därmed inte se denna typ av halo.

Eldregnbågar kan ofta misstolkas för regnbågsskimmer. Regnbågsskimmer ger även molnen regnbågens färger (som namnet indikerar) men bildas däremot genom diffraktion. Andra exempel där regnbågsskimmer kan bildas är såpbubblor och det övre skiktet på oljepölar.

Bildresultat för fire rainbow

Eldregnbågen bildas genom att solens strålar träffar iskristaller i molnen på 58 graders vinkel eller mer.

Publicerat i Väderhändelser | Kommentera

Snart dags för vår på årstidskartan

Februari har varit varmare än normalt hittills i Sverige och en omsvängning till kallare väder i hela landet är inte i sikte. Det är därför troligt att vi snart får börja rita in vårens ankomst på årstidskartan. Faktum är att det vid några få kuststationer än inte blivit vinter, så där blir det troligen så att vi kommer att gå direkt från höst till vår. Kravet är att dygnsmedeltemperaturen ska hålla sig över 0 grader 7 dygn i rad för att det ska bli meteorologisk vår. I den svenska definitionen ingår också att våren inte kan börja före den 15 februari då det normalt är högvinter även i södra Sverige runt den här tiden. Det är bara i delar av Skånes kustland som det är normalt att våren kommer före februari månads utgång. Men i år ser det alltså ut som att vi får goda förutsättningar för att våren startar redan den 15 februari i ett betydligt större område, främst i södra Sverige. I skrivande stund har en stor del av Götaland och mindre delar av Svealand och Norrland vårtemperaturer, men det krävs alltså 7 dagar i följd för att den meteorologiska våren ska ha startat den 15 februari (det är alltså dag 1 av de 7 dagarna som räknas som vårens startdatum). Prognosen för de kommande 5 dygnen tyder på att dygsmedeltemperaturen håller sig över 0 grader i stora delar av områdena med vårtemperaturer. Våren kan således ha börjat redan i stora delar av Götaland, men även Stockholmsområdet kan få vår redan från den 15:e februari.

Publicerat i Årstider | Kommentera

Smog och inversioner

De senaste dagarna har varit väldigt lugna vädermässigt. En högtrycksrygg sträcker sig upp från östra Europa till våra breddgrader och ger stabila förhållanden och (tyvärr) grådisigt väder på många håll i Götaland och Svealand. Molnen har mer eller mindre legat fastlåsta vilket beror på att högtrycket skapar ett ”lock” några hundra meter upp i atmosfären och att fukten som vi har vid marknivå då inte har någonstans att ta vägen. Subsidensinversion heter det på fint meteorologspråk. Subsidens innebär att luften sjunker (i lågtryck stiger luften och orsakar ostadigt väder, i högtryck sjunker luften och ger stabilt väder) och inversion betyder att temperaturen stiger med höjden. Det normala är annars att det blir kallare ju högre upp i atmosfären vi rör oss, men när vi har en inversion är det omvända förhållanden. Ett exempel är för några dagar sedan då temperaturen var ca 5 minusgrader i Sundsvall. Samtidigt var temperaturen 500 meter ovanför Sundsvall nästan 15 plusgrader! Här kunde man ha plockat fram luftballongen och t-shirten alltså!

sundsvall prognostemp

En meteorologisk graf över temperaturen i luften ovanför Sundsvall. Titta på den högra av de blå linjerna, den visar temperaturen vid olika höjder. De gröna siffrorna och de gröna linjerna anger värdet på temperaturen.

Subsidensinversionen och de fuktiga sydliga vindarna från kontinenten har också fört med sig fler spännande händelser för det svenska vädret. I söndags (29 januari) fördes förorenad luft från Polen upp över Östersjön och in över östra Svealand där man kunde se vad som liknade smog i luften. Smog är en mix av dis (vattendroppar) och smutspartiklar i luften som vi mest förknippar med storstäder utomlands. I söndags nådde partikelhalterna vid Hornsgatan i Stockholm så höga nivåer att luften till och med var smutsigare än i Peking vid samma tid. Detta berodde delvis på den förorenade luften som fördes upp från kontinenten men också på biltrafiken som med sina vinterdäck sliter upp mikroskopiska partiklar från de torra vägarna.

Det är ovanligt att vi når så höga partikelhalter under vintern. Under våren kan däremot partikelhalterna ligga på förhöjda nivåer en hel vecka i sträck. Dålig luftmiljö är såklart aldrig bra, men faktum är att partikelhalterna i Stockholm har blivit lägre de senaste åren tack vare dubbdäcksförbund på vissa gator och andra åtgärder. Det är ingen större risk att vistas i områden i Sverige som har höga halter av luftföroreningar eftersom det oftast handlar om en begränsad tid som nivåerna är så höga. Har man däremot nedsatt lungfunktion eller hjärt- och kärlsjukdomar bör man undvika de värsta gatorna.

Även nu i början av februari ligger högtrycket kvar och det fortsätter också att vara risk att förorenad luft från kontinenten förs in över landet söderifrån. Här kan du se hur luftmiljön är i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala.

Trajektorier

Trajektorer som visar hur luften som når Stockholm rört sig de senaste dagarna. Kartorna visar onsdag 1/2 till fredag 3/2 och alla dessa dagar sveper luften upp från sydöstra Europa. Trajektorierna är beräknade med NOAA HYSPLIT.

Publicerat i Okategoriserade | Tagg: , , , , , , , | Kommentera

Mild början på 2017 reflekteras av rekordåret 2016

Som flesta personer har märkt så är har det varit rätt så milt de senaste dagarna för att vara i slutet av januari. I torsdags, 26 januari, var det i stort sätt plusgrader under dagen i hela landet. Det är t.o.m. mycket mildare än normalt nu för årstiden. Förklaringen till att det är så milt har att göra med vädret i centrala Europa där dominerande högtryck har legat en längre tid. Högtrycken för upp mild luft från Atlanten utanför Spaniens kust hela vägen till Skandinavien. Vanligtvis brukar lågtryck försvaga högtrycken och föra ned kall luft från Ishavet, men i detta fall är högtrycken så pass mäktiga att lågtrycken inte rår på dem. Under helgen kommer det återigen bli minusgrader i landet, men det väntas fortsatt bli högre temperaturer än normalt.

Hittills har även januari månad i helhet varit mildare än normalt, framförallt i Norrland. Detta följer då samma spår som hela förra året. Precis som de föregående åren 2014 och 2015 så slog 2016 värmerekord och är hittills det varmaste året sedan början av industriella revolutionen i slutet av 1700-talet.

2016 var det 1.3 grader varmare (sett till planetens medeltemperatur under året) jämfört med temperaturen under industriella revolutionen, och även 0.2 grader varmare än förra rekordet under 2015. Detta må låta som små variationer, endast 1.3 grader varmare än för 150-200 år sedan, är det inte skönt med lite varmare väder? Det är i och för sant, men detta får även en hel del konsekvenser. Till exempel ökar risken för extremväder som översvämningar, torka och värmeböljor.

I Paris 2015 skrev flertalet länder under ett avtal som säger att den globala medeltemperaturen inte ska överskrida 2 grader jämfört med hur det var under industriella revolutionen, men även försöka dämpa den stigande globala medeltemperaturen så att ökningen inte överskrider en stigning av 1.5 grader. Då ska det uppmärksammas att redan i februari månad 2016 hade den globala medeltemperaturen redan stigit med 1.5 grader, men detta skedde sannolikt p.g.a. en stark El Niño. Sedan höll sig även globala temperaturer väl över medelvärdet för andra halvan av 2016, vilket säkerligen skedde då havsisens utbredning var extremt liten i både Antarktis och Arktis.

Vi får se i januari 2018 om även 2017 blir ett rekordår eller ej. Många länder har börjat använda mer förnybar energi istället för energikällor som grundar sig på kol. En stor orsak till om 2017 blir ännu ett rekordår eller ej har säkerligen att göra med vad den nya regimen i USA gör med sitt klimatarbete, än så länge låter det som att landets kolutsläpp kommer att öka framöver.

Publicerat i Årstider, Klimat, Väderhändelser | Kommentera

Svängig vinter

Ännu en mild vinter

Ännu en gång har vi fått en vinter som överlag präglats av milt väder. Det har kanske inte varit lika mycket stormar som de senaste åren, även om det kan verka lite motsägelsefullt just. Vi står i skrivande stund (onsdag 18 januari) nämligen inför ett rejält blåsväder över norra Sverige med både stormvindar, stormbyar och möjligen också orkanbyar i fjällen.

Halva januari har gått och man kan väl mellan tummen och pekfingret säga att halva vintern också har gått. Allt är förstås relativt beroende på var i landet man bor, vissa har mindre kvar av vintern än andra av rent klimatologiska skäl.
Vinter eller ej – snötäcket i södra Sverige har haft en kämpig säsong. Snödjupskartan nedan är från 17 januari och stora delar av landet har ändå någon form av snötäcke. I gränsen till barmarksområdet i västra och södra Götaland handlar det dock om mycket lite snö. Snötäcket i Götaland och södra Svealand kommer få det svårt att ligga kvar på flera platser. Envist mildväder med plusgrader är boven i dramat. Längre norrut behöver man inte vara orolig, snötäcket lär nog ligga kvar länge till. Man ska heller inte utesluta att februari kan bjuda på en eller annan vintrig överraskning. Det har hänt förr.

 

2017017snodjup

Karta 1: Snödjup på morgonen den 17 januari. Klicka på kartan för att förstora den.
Källa: SMHI

 

Svängig temperatur

Nyåret blev mycket milt, speciellt nyårsafton där flera värmerekord för ”varmaste nyårsafton” sattes. Berga, Harstena och Södertälje hade som mest 10,8 grader vilket blev det nya riksrekordet. Tidigare rekord för hela landet var från 1972 i Duved, då med 10,3 grader. Flera platser slog sina tidigare rekord. Stockholm hade sin varmaste nyårsafton på minst 157 år och det kända rekordet slogs med råge. 10,5 grader blev det tillslut jämfört med 8,4 grader från 1975. Däremot har vi fortfarande ett varmare decemberrekord från julafton 1977 då det var 13,7 grader i Simrishamn (vilket tangerades 22 december 2015 i Fårösund på Gotland).

Nåväl, även nyårsdagen blev mild men sedan har det minst sagt varit ett evigt svängande. Allt från mycket kallt (40 minusgradig kyla lokalt längst i norr) till milt och sen tillbaka till kallt för att åter bli milt. Medeltemperaturens avvikelse den 1-16 januari visar ändå att den milda luften haft övertaget i norr och i söder är det mer blandat. I stora drag kan man säga att temperaturen i söder ändå varit rätt normal (om man jämför med åren 1961-1990).

2017017temp

Karta 2: Medeltemperaturens avvikelse för perioden 1-16 januari jämfört med referensåren 1961-1990. Klicka på kartan för att förstora den. Källa: SMHI

Resten av vintern?

Som jag nämnde tidigare kan mycket fortfarande hända. Januari ser fortfarande ut att präglas av svängigt väder med ett milt övertag. Om det ska ske ett väderomslag åt det kallare hållet verkar det i så fall kunna ske någon gång i februari. I nuläget finns tendenser som öppnar för den möjligheten, men det är ännu osäkert. Förra året fick vi cirka 3 veckor med rejäl köldsmocka i hela landet i januari, men överlag var även förra årets vinter en mild historia. När väl en typ av väder kopplar sitt grepp har mönstret har svårt att brytas. Det gäller såväl milda som kalla vintrar. Milda vintrar tenderar att förbli milda och kalla vintrar tycks våren aldrig vilja ta fart.

Take care,

/Nitzan

Publicerat i Årstider, Väderhändelser | Kommentera

Nyårsvädret – fyrverkeriklart eller grådassigt?

Så här dagarna innan nyårsafton är det väl många som är lite extra intresserade av väderprognosen. Hur blir det egentligen på nyårsafton? Kommer vi kunna se några fyrverkerier på tolvslaget, eller blir det dimma för hela slanten? För att se din lokala prognos rekommenderar jag att du knappar in adressen www.foreca.se i din internetbrowser, men jag ska försöka ge en lite mer översiktlig prognos för nyårshelgen i textform här nedan.

Götaland och Svealand

Nyårsafton inleds med mulet väder i Götaland och Svealand, och temperaturer mellan 5 och 9 grader. Rejält milt för årstiden alltså! Det blir också lite blåsigt med måttliga till friska väst- till sydvästliga vindar. Något lätt regnstänk kan förekomma på sina håll, men det väntas ändå mestadels uppehåll.  Från seneftermiddagen och vidare under kvällen börjar molnen som täcker Sveland att förskjutas söderut och det börjar klarna upp norrifrån. Här kastar vi in en liten brasklapp och påpekar att prognoserna de senaste dagarna har spretat en del. Det är lite osäkert hur snabbt det klarnar upp nämligen, och med det vilket område som får klart väder. Det kan bli ganska stora kontraster alltså. Antingen klart väder med sjunkande temperaturer, eller fortsatt milt och mulet, möjligen lite disigt då också. För Götalands del väntas däremot fortsatt milt och mulet, och som om det inte vore nog så aktiveras dessutom ett regnområde från sen kväll. Det täcker sedan så gott som hela Götaland, möjligen undantaget den nordligaste delen, under natten och söndag morgon.

Norrland

Här blir det ganska stora skillnader beroende på var man befinner sig. Är man på skidsemester i fjällen till exempel så får man räkna med molnigt väder och tidvis tätt snöfall och också riktigt blåsigt, med risk för snödrev!  Framför allt blir det blåsigt i Jämtlands- och södra Lapplandsfjällen där vinden kan nå upp i stormstyrka, alltså över 25 m/s. Under eftermiddagen och kvällen avtar vindarna norrifrån så efter hand blir det allt svagare vindar i Lapplandsfjällen. I Jämtlandsfjällen fortsätter det däremot att vara blåsigt en bra bit in på kvällen. Temperaturen hamnar mellan 1 och 7 minusgrader.

Öster om fjällen blir det inledningsvis ganska mycket moln och lite lättare snöfall över södra Norrbottens län och Västerbottens län. I södra Norrland däremot delvis klart väder. Vindarna blir måttliga sydvästliga och temperaturen variera från 2-4 plusgrader i Gävleborg till 5 till 10 minusgrader längst i norr. Senare under kvällen förskjuts snöfallet i norr något söderut för att istället täcka Västerbottens län och norra Jämtland och Ångermanland. I Norrbottens län då allt mer uppklarnande. I sydligaste Norrland fortsatt mestadels klart väder.

nyarsvadret

Nyårsvädret mitt på dagen respektive vid tolvslaget. Molnen är grå, ju mörkare färg desto mer moln. Nederbörd visas i form av regn (grönt) och snö (blått).

En snabb titt på nästa års första vädervecka

Sammanfattningsvis så kan man säga att vintern gör comeback! Det rasar ner kallare luft över hela landet och temperaturen hamnar i allmänhet på minusgrader. Det passerar lite lättare snöfall då och då, även över Götaland och Svealand, men det verkar inte bli några större mängder av det.

Avslutningsvis önskar jag samtliga ett Gott Nytt År! Själv ska jag jobba hela nyårshelgen och bara vara lite bitter för det…

Publicerat i Specialprognos, Väderprognoserna | Tagg: , , , , , | Kommentera