Bland skogsbränder och smältande glaciärer

Isabella Ståhl

Skogsbrand i Enskogen, Ljusdal. Foto: Isabella Ståhl (bilden är något beskuren)

Vilken sommar vi har upplevt! Redan maj månad var extremt varm vilket vi tidigare noterat här på bloggen och gamla rekord flög all världens väg. Maj följdes av juni, som i och för sig var mer normal, men ändå varmare än normalt i landets södra halva (jämfört med referensåren 1961-90). Från midsommar fram till och med 11 augusti var det sedan högsommarvarmt (över 25 grader) någonstans i landet varenda dag. Medeltemperaturen för juli landade ungefär som för maj på 4-5 grader varmare än normalt i hela landet och hittills i augusti ligger vi 2-5 grader över normalen.

Men det har varit värme och torka på gott och ont. Soldyrkarna och glassförsäljarna har fått nypa sig i armen för att förstå att de inte drömmer och även de värsta badkrukorna har gladeligen slängt sig i havet för att söka svalka. Mindre glada miner har det varit hos lantbrukare där bristen på foder lett till att man behövt nödslakta en del av boskapen. Många äldre och sjuka har också haft problem i värmen som är omöjlig att fly från. Och så har vi så klart bränderna.

Vi meteorologer började varna för brandrisken redan i maj. När det varma och torra vädret sedan höll i sig under sommaren blev spridningsrisken extremt hög och trots att det nu i augusti börjat passera en del regnområden är det fortfarande hög brandrisk i stora delar av landet. Eldningsförbud har vi varit med om tidigare men att det skulle bli totalförbud mot att grilla till och med på egen tomt trodde väl ingen! Några dagar när juli var som hetast kändes det som att hela Sverige stod i lågor när all nyhetsrapportering handlade om de stora skogsbränderna. Trängslet. Fågelsjö-Lillåsen. Kårböle. Namn som alltid kommer att vara förknippade med den stickande lukten av skogsbrand. Som tur är fick Sverige assistans av italienska vattenbombningsplan, polska brandmän och från flera andra håll i Europa. Dessutom hjälpte många frivilliga till vilka såklart ska ha en stor eloge. Skogsbränderna har kostat miljardbelopp och med Västmanlandsbranden (2014) ganska färskt på näthinnan undrar man: är det såhär framtidens somrar kommer att se ut?

En annan händelse som uppmärksammades stort i media var att Sveriges högsta punkt inte lägre är Kebnekaises södra topp utan den norra. Glaciären på Sydtoppen har smält i rasande takt och nästan en meter om året har försvunnit sedan 1995. Under årets varma julimånad minskade Sydtoppen med fyra meter och i början av augusti stod det klart: Sveriges högsta punkt är Nordtoppen (2096,8 meter över havet) för första gången på flera hundra, kanske tusen, år. Nordtoppen består av fast berg och har därför en konstant höjd oavsett hur varm sommaren är. Troligtvis får vi vänja oss vid att det kommer att pendla mellan Syd- och Nordtoppen vilken som innehar titeln ”Sveriges högsta punkt” vid olika årstider. Sydtoppen växer nämligen 1-3 meter under vintern när det fylls på med snö på glaciären.

Är det då klimatförändringarna som ligger bakom denna varma sommar? Som alltid ska man undvika att dra några slutsatser om klimatet baserat på en enstaka sommar och och vi ska komma ihåg att sommaren 2017 inte alls var lika varm utan mer normal både sett till temperatur och regnmängder. Men… årets sommar ligger i linje med beräkningarna för hur det framtida klimatet i Sverige kan bli.

Det är flera faktorer som påverkar vårt sommarklimat och det är svårt att veta hur alla dessa kommer påverkas av den globala uppvärmningen och hur de kommer samverka i framtiden. En teori är dock att när Arktis värms upp så minskar temperaturskillnaderna mellan ekvatorn och nordpolen vilket i sin tur bidrar till att jetströmmen, som drivs av temperaturskillnaden, försvagas. Detta skulle kunna innebära att det blir fler situationer med mäktiga högtrycksblockeringar över Skandinavien vilket är precis vad vi haft i sommar.

Publicerat i Extremväder, Klimat, Väderhändelser | Tagg: , , , , , , , , , , | Kommentera

Typiskt augustiväder

Det har nog inte undgått någon att sommaren varit extremt varm och torr. För många har den säkert varit fantastisk med ovanligt varma bad och riktigt härliga sommarkvällar.

Nu har högtrycket gett vika vilket öppnat upp för mer växlingsrikt väder med områden med regn och även åskskurar. De senaste dagarna har det varit mycket åska i stora delar av landet.

Augusti är också en av de sommarmånaderna med mest åska, speciellt över hav. Vattnet brukar i regel vara som varmast i augusti, och i år är det ovanligt varmt. Det varma vattnet gör att åskan får energi underifrån. När luften kyls av mot natten lite högre upp i atmosfären kan luften få en snabb uppåtgående rörelse. Dessa rörelser skapar även nedåtgående rörelser och vips så har vi förutsättningar för åska.

Ofta kan det förekomma åska under dagen in över land, men senare under kvällen tappar åskan energi och skurarna dör ut. Fast när luften kommer ut över det relativt varma vattnet blir det ny fart på skurarna och åskan. Under försommaren är det vanligt med skurar och åska på eftermiddagarna men när luften kommer ut över det kalla havet tappar de energi och dör ut.

En annan sak som händer i augusti är att det börjar märkas att solen faktiskt går ner tidigare på kvällen. Känslan av höst kommer smygande, inte bara för mörkret utan också för att det känns lite råare. När solen går ner tidigare strålar värmen bort och temperaturen sjunker. Samtidigt blir det också fuktigare, vilket gör att det kan upplevas lite råare. Tanken på att semestern snart är slut kan komma smygande när man sitter insvept i filten och tittar ut över ängen och ser hur dimbankar börjar bildas. Dimbankar är också något som blir allt vanligare i augusti. Värmen strålar bort och temperaturen sjunker, vilket gör att dimbankar kan bildas.

Kvällarna blir kallare men det är också stora skillnader beroende på var man är. Precis vid kusterna kan det vara betydligt varmare jämfört med en bit in i landet. Det varma vattnet kan verkligen göra skillnad och just denna månad har vi ju betydligt varmare vatten än vi brukar ha.

Även om prognoserna ser ostadiga ut för närmaste tiden så finns det ändå en del sol mellan varven. Med det varma vattnet är ju badsäsongen inte slut på långa vägar. Så passa på och njut och pressa ut det sista av sommaren!

Foto: Christer Nyqvist

 

 

 

Publicerat i Årstider, Okategoriserade, Väderskola | 2 kommentar

Juli var historiskt varm

Stora delar av Sverige har haft en medeltemperatur som är den högsta uppmätta sedan mätningarna påbörjades på grund av ett långvarigt högtrycksläge som tillsammans med en varm luftmassa hållit undan kalluftsattacker västerifrån och gett den anmärkningsvärda värmen. Det är dock bara ett fåtal platser som fått nya rekord för maxtemperatur. Hur står sig då årets sommar i jämförelse med tidigare rekordsomrar? Här nedanför följer en lista över de största städerna med årets högsta temperaturer jämfört med rekord från 1900-talet och 2000-talet. Som synes är det några få högstanoteringar som är rekord, men för medeltemperaturen är det en majoritet som fått ny högsta medeltemperatur!

JULI 2018
Högstatemp datum Högsta juli 1901-2017 Medeltemp Högsta juli 1901-2017
ORT
Stockholm 33,5 °C 26 juli 34,6 °C 1933 22,5 °C 21,5 °C 1994
Göteborg 34,1 °C 31 juli 33,8 °C 1994 21,4 °C 21,2 °C 2014
Malmö 33,2 °C 25 juli 33,2 °C 1994 N/A 21,3 °C 2006
Uppsala 34,4 °C 16 juli 37,4 °C 1933 22,0 °C 21,4 °C 1914
Västerås 33,0 °C 16 juli 36,0 °C 1933 21,8 °C 21,7 °C 1914
Örebro 33,2 °C 26 juli 33,3 °C 2010 21,8 °C 21,7 °C 1914
Linköping 33,3 °C 17 juli 33,9 °C 1994 21,3 °C 21,8 °C 1914
Helsingborg 33,1 °C 26 juli 31,3 °C 2015 20,8 °C 20,7 °C 1994
Norrköping 33,5 °C 26 juli 33,9 °C 1994 21,8 °C 20,7 °C 1994
Jönköping 32,9 °C 25 juli 33,4 °C 2010 20,0 °C 20,2 °C 1914
Lund 33,7 °C 25 juli 34,3 °C 2010 21,4 °C 21,7 °C 2006
Umeå 31,9 °C 18 juli 32,2 °C 2014 19,9 °C 19,3 °C 2014
Gävle 33,6 °C 25 juli 34,4 °C 1945 19,4 °C 19,9 °C 1994

Publicerat i Aktuellt väder, Årstider, Extremväder, Klimat | Kommentera

Tromber

En tromb är kraftig, nästan lodrät virvelvind som uppstår ur kraftiga åskmoln. Det är inte helt klarlagt hur tromber bildas men den uppstår när skillnader i temperatur och vindhastigheter blir stora. Det karakteristiska för tromber är den molnslang som sträcker sig från moln och ner till marken. Diametern på molnslangen varierar från 10 m upp till 1000 m för stora tromber. Vindhastigheten varierar mellan 75 m/s och upp till 140 m/s.

I Sverige bildas upp mot 10 tromber varje år och de flesta på sommaren, men de har observerats även på våren och hösten. De flesta observeras längs med kusterna i södra Sverige. Det exakta antalet är dock osäkert eftersom det inte går att mäta eller upptäcka en tromb annat än visuellt. Då de uppstår lokalt och kortvarigt är det helt enkelt inte säkert att någon ser den och rapporterar.

Tromberna i Sverige är beskedliga om man jämför med de som kan bildas i USA. Där har man omkring 1000 tornados, som de kallas där, per år och de kan ställa till stor förödelse. I Sverige har någon människa aldrig skadats eller dödats av tromber. Det finns inget sätt idag att varna för tromber i förväg. Det går bara att bevaka vädret och varna när de sedan har uppstått. Bästa sättet att skydda sig mot en tromb är att ta skydd i källare.

Vi har nu en vädersituation med extrema temperaturer och mycket instabilitet i atmosfären i form av regn och åskskurar. Haven runt Sverige är varma. Det är gynnsamma förhållanden för att tromber ska bildas.

 

Bildresultat för tromb

SparaSpara

Publicerat i Okategoriserade | Kommentera

Väderspråket

Nu har vi en riktig värmebölja. Det är rejält varmt i hela landet och det ser inte ut att bli någon större ändring på det den kommande veckan. Kanske kan det till och med bli en tropisk natt något dygn framöver. Men vad innebär det egentligen? När vi meteorologer använder oss av ord som värmebölja och tropisk natt finns det faktiskt en definition bakom. Vi kallar det för väderspråket och det har utvecklats för att alla ska använda orden på samma sätt.

En värmebölja definieras av WMO (World meteorological organisation) som ”över fem dagar i sträck med högsta temperaturen mer än 5 grader över den för årstiden normala”. Andra definitioner förekommer i andra delar av världen, som då också inkluderar fuktigheten. I Sverige säger vi att en värmebölja infinner sig när vi har minst 5 dagar med maxtemperaturer över 25 grader. Då är det varmt här hos oss och det är det som räknas när vi uttrycker oss här och nu. En värmebölja kan alltså inte inträffa på vintern här hos oss. Då säger vi i stället att det varit extremt milt eller för årstiden höga temperaturer.

När temperaturen når upp i 25 grader här i Sverige säger vi att vi har högsommartemperaturer. Förra sommaren, som i slutänden blev förhållandevis normal när det kommer till temperaturen, hade vi väldigt få högsommardagar. Det har vi inte i år.

När vi har så höga temperaturer här i Sverige kan det också bli tropiska nätter. Då får inte mintemperaturen understiga 20 grader. Vi har inte haft någon tropisk natt den här sommaren än, även om det var väldigt nära när det var så varmt i maj. Förutsättningarna finns den kommande veckan för att det ska inträffa.

Det är också viktigt att uttrycka sig rätt om temperaturen, annars blir mina kollegor i branschen irriterade. Varmt får man säga på sommaren, på vintern använder man i stället milt. På samma sätt bör man undvika kallt på sommaren, och i stället säga svalt. Blir det riktigt låga temperaturer på sommaren kan man säga kyligt i stället.

Det har också förekommit många regn- och åskskurar de senaste dagarna. Skyfall kanske du säger. Men även detta uttryck har en definition och ett skyfall är det först när det kommer 50mm på en timme, eller minst 1 mm på en minut. Det är mycket regn på kort tid. De flesta mätstationer idag rapporterar nederbörd en eller två gånger per dygn och då är det svårt att i efterhand veta om det faktiskt kom så mycket på så kort tid. Dessutom är skurar till sin karaktär lokala, och kan lätt missa mätstationerna.

Värmeåskväder är också ett ord som används ibland och det är sådana åskväder som uppstår nu på sommaren när det är varmt och fuktigt och luften närmast marken värms upp. I dessa fall pratar vi också om stackmoln, växlande molnighet, vackertvädermoln. Det är så dessa åskskurar börjar. Som små bulliga cumulusmoln, som sedan växer till allt mer under dagen och när de blir tillräckligt höga och kalla i topparna börjar släppa ifrån sig regn. Och kanske till och med hagel och åska. När sedan solen går ner på kvällen försvinner energin som behövs för dessa moln och skurar, de sjunker ihop och försvinner. För att kanske komma tillbaka igen nästa dag.

Cumulusmoln, stackmoln, vackertvädermoln. Kärt barn har många namn.

SparaSpara

SparaSpara

Publicerat i Okategoriserade | Kommentarer inaktiverade för Väderspråket

Sommar och saltstänkta vindar

Är det någon sjöbris idag måntro? Foto: @berguddensfyr (via instagram)

Som liten gladdes jag varje år åt ett par sommarveckor i segelbåt i Stockholms skärgård och det var troligtvis där och då som mitt intresse för meteorologi föddes. Det är en häftig känsla att få spjärna emot med rodret och känna hur vindbyarna tar tag i båten. Morgon, middag och kväll satt hela familjen med örat mot radion för att lyssna på sjörapporten och få reda på hur vindarna skulle blåsa framöver. Oftast var vindarna måttliga till friska men ibland blåste det hårda vindar, eller kuling som båtfolket kallar det. Jag minns dagar när vi legat inblåsta för att det inte kändes säkert att lämna den skyddade viken och jag minns nätter när vi vaknat av att vinden oväntat vridit. Bara att lämna kojen och klä på sig snabbt för att i månens sken lägga om förtöjningar eller flytta till en bättre ankringsplats!

Dagens blogginlägg ska handla om en speciell sommarvind, nämligen sjöbrisen! Sjöbrisen är en relativt lokal vind som kan dyka upp i kustnära områden under soliga och varma dagar. Landytan värms upp snabbare än vattnet och uppvärmningen påverkar även luften över land. Varm luft stiger som bekant (tänk på en varmluftsballong!) och man kan då föreställa sig att det bildas ett tomrum, ett område med lägre tryck, i det område som varmluften har lämnat. Detta tomrum måste fyllas och det börjar därför strömma in luft från havet. Men då blir det ju tomt på luft över havet! Oroa dig inte. Den varma luften som steg upp tidigare har vid det här laget blåst ut över havet, kylts av och sjunker tillbaka ner till lägre nivåer. Sjöbriscirkulationen är född!

 

Som namnet antyder är sjöbrisen en bris, vilket enligt definitionen kan vara allt från 0,3-13,8 m/s. Oftast är sjöbrisen som kraftigast under eftermiddagen, när temperaturkontrasterna mellan hav och land är som störst. Vindstyrkan är då vanligen 5-7 m/s men i särskilt gynnsamma vädersituationer kan det blåsa över 10 m/s. Det krävs då att sjöbrisen får hjälp av den storskaliga vinden, den vind som styrs av hur lågtryck och högtryck är placerade över Europa. Oftast är det dock bäst förutsättningar för sjöbris om det knappt är någon annan vind alls, eftersom sjöbriseffekten då lätt blir utkonkurrerad.

När sjöbrisen försiktigt sätter igång under förmiddagen blåser den vinkelrätt från havet in mot kusten. Under eftermiddagen vrider sjöbrisen medsols så att det till kvällen blåser parallellt med kusten, från söder längs ostkusten och från norr längs västkusten. Den varma luften som stiger över land bildar små molntussar under dagen men i takt med att sjöbrisen skickar in svalare luft från havet trycks gränsen för var luften börjar stiga allt längre inåt land och då bildas molnen där istället. På satellitbilder kan man följa hur den här sjöbrisfronten rör sig inåt land och är luften tillräckligt fuktig och instabil kan det bli både regnskurar och åska flera mil inåt land. Precis vid kusten har temperaturen sjunkit ett par grader, men i gengäld får man njuta av sol från en klarblå himmel. Och även om man kanske ser åskmolnen torna upp sig inåt land behöver man sällan vara orolig: sjöbrisen håller dem på plats där.

PS. Visste du att även monsunen i Sydostasien är en sjöbris, om än på en mycket större skala? Mer om det kan du läsa i det här inlägget!

Stackmolnen som ligger som ett stråk längs västkusten indikerar sjöbrisfrontens läge. Satellitbild från mitt på dagen den 3:e juli 2018.

 

Publicerat i Väderskola | Tagg: , , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Sommar och saltstänkta vindar

Stoftvirvlar

I maj och början av juni har bjudit på fantastiskt sommarväder. Det har varit fullt med folk på uteserveringarna och många har kanske tagit sitt första bad för säsongen. Tanken på att det nyss var vinter är som bortblåst när man sitter på en filt i solen och äter glass samtidigt som man hör barn leka lite längre bort. Det har inte bara varit rekordvarmt utan även rekordsoligt på många håll. Solen är också stark så här års och som starkast är solens strålar under midsommar.

Just kombinationen av stark solinstrålning och det torrare vädret har gjort att det varit optimala förutsättningar för stoftvirvlar.

Stoftvirvlar uppkommer just när solinstrålningen är stark. Solen värmer då upp ytan och luften ovanför och där uppvärmningen är extra effektiv börjar luften röra sig uppåt. Oftast fortsätter den rakt uppåt och om det är tillräckligt fuktigt kan stackmoln bildas. Fast ibland när luften är något torrare, vilken den ofta är på våren eller försommaren, kan det bildas en virvel. För att de ska bildas så ska det helst inte blåsa så mycket.

Virveln drar upp små partiklar och stoft och sträcker sig ofta ett 10-tal meter upp i luften och kan vara några meter bred. Vinden kan orsaka problem som att lättare saker kan flyga omkring, men ibland är de kraftigare och enstaka träd kan fällas.

Stoftvirvlar eller ”dust devils” som de heter på engelska kan bildas mycket snabbt och kan komma mycket överraskande då det annars är lugnt väder. Så när du ligger där i hängmattan och läser en bok, bli inte förvånad om du plötsligt hör ett vinande ljud och plaststolar helt plötsligt börjar flyga omkring bland dammet. Det kanske låter skrämmande, men de påverkar ett väldigt litet område och försvinner lika fort som de kommer.

Stoftvirvlar är inte så vanliga men de inträffar ändå ibland på försommaren. Själv har jag hört talas om två stycken under maj och juni i Sverige men det kan ju ha förekommit fler än så. Den ena inträffade i Södertälje och orsakade att föremål föll omkring och växthus förstördes. I ökenklimat och i torra områden med stark sol är de desto vanligare.

Nu efter midsommar kommer solen börja stråla med mindre energi samtidigt som sommaren kan ge något fuktigare luft, så chansen att se någon stoftvirvel kommer minska. Vi får nog passa på att njuta av allt annat som sommaren kan erbjuda. Hoppas ni får en fantastisk sommar!

 

Stoftvirvel i Texas, USA Foto: Jason Thigpen

Stoftvirvel i Texas, USA Foto: Jason Thigpen

Publicerat i Årstider, Extremväder, Okategoriserade, Väderskola | Kommentarer inaktiverade för Stoftvirvlar

Fotbollsväder

Medan jag sitter och skriver det här drar Fotbolls-VM igång som bäst. Den första matchen mellan Ryssland och Saudiarabien rullar i bakgrunden. Jag är inget inbitet fotbollsfan, men nog blir jag biten när hela Sverige vaknar upp och de blågula känslorna svallar. Och jag inser att mitt fotbollsintresse faktiskt har växt exponentiellt under de senaste åren. Jag följer speciellt pojkar 08 med stor iver. Ja, det är min son som spelar och har dragit in mig i sitt intresse. Värsta fotbollsmorsan har jag blivit och då spiller det över även på ”riktig” fotboll. I helgen väntar fotbollscup och självklart har arrangörerna ordnat med storbilds-TV där man samtidigt kan följa VM. Bra jobbat. Vädret ser ut att bli ok också.

Vädret ser fint ut under veckoslutet i Ryssland. Dock varmt i söder med upp mot 30 grader i Sotji och drygt 30 grader i Rostov-na-Donu där det också spelas matcher. I Moskva blir det nog behagligare att spela med drygt 20 grader och växlande molnighet.

Jag tittar lite bakåt i tiden, på tidigare VM. 1994 sken solen på Sverige i dubbel bemärkelse när vi spelade semifinal mot Rumänien.

VM 2014 spelades i Brasilien. Belgien skulle ladda inför VM-starten med en match mot Tunisien, och halvvägs in i första halvlek fick matchen avbrytas på grund av en kraftig hagelstorm. Hagel stora som golfbollar regnade ner över planen. Efter 40 minuter kunde man återuppta matchen och Belgien vann med 1-0.

Ja fotboll spelas utomhus i hela världen. Ibland skiner solen, ibland regnar det, ibland snöar det, men man spelar ändå.

Nu håller vi tummarna för att det går bra för Sverige i VM. Heja heja. Själv ska jag heja på KIKs pojkar 08 hela helgen.

Publicerat i Okategoriserade | Kommentarer inaktiverade för Fotbollsväder

En första blick fram emot midsommarhelgen

Nu med cirka två veckor kvar till midsommar kan vi få en första aning hur midsommarhelgen kommer att bli vädermässigt. Jag skriver aning, för mer än så är det svårt att få så här långt i förväg. Väder är som bekant kaotiskt och mycket kan hända med prognosen på två veckor. Så till saken:

Tendensen fram till midsommar är att vi får lite mer varierat väder än vad vi vant oss vid under maj och inledningen av juni i stora delar av landet. Det innebär på de flesta håll i landet att det tidvis är risk för skurar men också att det blir perioder med soligt väder. Något långvarigt högtryck som det vi hade i maj är troligen inte att räkna med. Midsommarveckan ser nu i långtidsprognosen att inte bli extrem nederbördsmässigt om man ser till helheten, varken extremt torrt eller extremt regnigt. Det lutar också åt i stort normala temperaturer eller möjligen lite varmare och lite mer sol än normalt. Det betyder inte att man kan räkna med solsken och värme hela tiden då vi är inne i en period på året då skurar är vanliga. Det kan också skilja mycket från dag till dag under veckan och perioder med svalare luft är inte ovanliga så här års.

Detaljprognoserna för just midsommarafton och midsommardagen är än så länge mycket osäkra, men det tenderar alltså att chanserna är goda för ”klassiskt” midsommarväder i år.

 

Publicerat i Aktuellt väder, Specialprognos | Tagg: , | Kommentarer inaktiverade för En första blick fram emot midsommarhelgen

Maj 2018: en extrem månad!

Medeltemperaturens avvikelse

 

Ojojoj, vilken majmånad vi har haft! Av alla de månader som jag har jobbat med att göra väderprognoser (och det har ändå hunnit bli 58 stycken) kan jag inte påminna mig om någon månad som stuckit ut lita mycket. Javisst, det har varit månader när det har stormat, det har varit månader med översvämningar på grund av kraftfulla åskskurar. Värmeböljor har kommit och gått, köldknäppar likaså. Gamla rekord har slagits. Men maj 2018 går ändå till historien. Aldrig tidigare har jag upplevt ett så stabilt väderläge under så lång tid. Och rekorden har fallit som käglor.

Vad är det då som har hänt? I korta drag kan man säga att ett högtryck har parkerat över Skandinavien och att varm luft har pressats upp från kontinenten. Det var bara de tre första dagarna i maj som temperaturen låg under det normala och några större regnområden passerade. Sedan dess har det varit värme för hela slanten och (med bara några enstaka undantag) uppehållsväder.

Vi meteorologer brukar vara försiktiga med att använda ordet extrem. Oftast är temperaturvariationerna eller nederbördsmängderna inom den normala variationen, ibland är det något över eller under det normala. Ibland kan vi sträcka oss till att en månad har varit ovanligt varm eller kall, ovanligt blöt eller torr. I de flesta fall är det då en dryg vecka någonstans i månaden som sett till att vågskålen väger över åt det ena eller andra hållet. Men i årets majmånad har 26 av de 31 dagarna haft en dygnsmedeltemperatur långt över det normala i större delen av landet. Om man inte tar till ordet extrem då vet jag inte när man ska göra det.

För att inte bli allt för långrandig nöjer jag mig med ett axplock ur månadens vädernyheter för att bevisa min poäng:

  • Vårflod, pollenexplosion och brandrisk Den som ser tillbaka på mars minns nog att våren var kraftigt försenad på många håll i Götaland och Svealand. I början och mitten av april kom varmluften och våren tog ett jättesteg upp hela vägen till norra Norrlands inland. Sedan dröjde det inte länge innan sommaren kom och i Haparandas del blev det rekordtidig sommarpermiär! De stora snömängderna som låg kvar efter vintern smälte snabbt vilket ledde till en kraftig vårflod och SMHI klass 3-varnade i delar av Norrland. När det helt plötsligt blev högsommartemperaturer vaknade naturen till liv och alla växter satte högsta fart. Det blev en rejäl pollenchock när allt blommade samtidigt! Det torra vädret har nu också gjort att spridningsrisken för bränder är väldigt hög i nästan hela landet. Från att det handlat om översvämningar är det snarare bevattningsförbud man diskuterar nu.

 

  • Maxtemperatur Allra varmast i maj blev Göteborg med 31,1° den 30 maj. Det är den högsta majtemperaturen som uppmätts i Sverige på över 100 år! Väldigt många stationer har lyckats slå sina gamla rekord för maxtemperatur, se ett urval i tabellen här intill! Halmstad lyckades inte slå sitt rekord (0,2 grader ifrån) men upplevde ändå fyra av de fem varmaste majdagarna sedan de officiella mätningarna inleddes där i mitten av 1800-talet.
  Nytt rekord (dag) Gammalt rekord (år)
Helsingborg 29,0 (30 maj) 28,1 (2012)
Göteborg 31,1 (30 maj) 29,8 (1977)
Arvika 30,2 (30 maj) 29,8 (2012)
Uppsala 29,7 (29 maj) 29,2 (2014)
Hudiksvall 30,3 (29 maj) 29,6 (1993)
Östersund/Frösön 26,6 (31 maj) 26,5 (1919)
Arjeplog 26,9 (28 maj) 25,7 (2013)
  • Medeltemperatur Eftersom praktiskt taget hela månaden varit mycket varmare än normalt ryker såklart även en hel del rekord för den genomsnittliga temperaturen för maj all världens väg. Är man rekordjägare är man såklart nöjd med att den utsträcka värmeperioden koncentrerade sig till en kalendermånad, hade värmen istället fördelat sig över exempelvis andra halvan av maj och första halvan av juni hade rekorden kanske stått sig. Här ett urval:
  Nytt rekord Gammalt rekord (år)
Helsingborg 16,2 14,4 (1993)
Göteborg 17,6 15,8 (1889)
Visby 14,4 13,2 (1993)
Stockholm 15,8 13,9 (1993)
Uppsala 16,0 14,0 (2013)
Karlstad 15,5 14,0 (1889)
Hudiksvall 13,2 11,8 (1992)
Luleå 10,2 10,1 (1984)

 

  • Värmebölja Enligt definitionen är en värmebölja maxtemperaturer på 25 grader eller varmare minst fem dagar i rad. I Uppsala var det värmebölja 11-16 maj: rekordtidigt!

 

  • Soltimmar När det gäller solskenstimmarna så kommer de nya rekorden att bli svårslagna. Det har ju knappt varit ett moln på himlen i flera veckor, och de flesta av de stationer som mäter soltiden har fått nya toppnoteringar. Allra soligast blev Svenska Högarna med 437 timmar solsken (tidigare rekord 357 timmar). Det teoretiska maxvärdet (solsken varje dag hela månaden) är för Svenska Högarna 496 timmar, vilket alltså innebär att mätstationen nådde upp till 88% av vad som överhuvudtaget är möjligt. Imponerande!
  Nytt rekord (timmar) Gammalt rekord (från år)
Karlskrona 389 363 (2016)
Visby 433 392 (1989)
Göteborg 360 352 (2008)
Norrköping 404 352 (1992)
Stockholm 425 391 (1941)
Karlstad 401 343 (1994)
Borlänge 395 327 (1988)
Storlien 354 320 (1974)
Umeå 405 361 (2013)
Luleå 391 387 (1978)
  • Nederbördsmängder Högtrycket som styrt majvädret i Skandinavien har gett torrt väder, men rekordtorrt har det inte varit. Rekorden är dock extremt svårslagna, det ska sägas. Ölands norra udde fick ynka 0,2 mm regn totalt sett under maj, men lyckades ändå inte bräcka sitt rekord. Däremot blev det den torraste majmånaden där sedan 1947. Den enda plats som indikerar nytt rekord är Visby där det föll 1,7 mm under hela månaden. Det tidigare majrekordet för Visby (2,8 mm) var över 150 år gammalt, nämligen från maj 1866.

Nu ser vi fram mot juni, som ju enligt kalendern är den första sommarmånaden. Hur ska detta sluta?

Foto: William Jöneros

Rapsfält i Skåne, maj 2018. Foto: William Jöneros

Publicerat i Årstider, Extremväder, Månadskrönika | Tagg: , , , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Maj 2018: en extrem månad!