Vind – därför blåser det

Vind uppstår på grund av solens ojämna uppvärmning av vårt jordklot då områdena runt ekvatorn värms upp mer än polerna. Atmosfären vill utjämna dessa olikheter och varm luft strömmar därför mot polerna. Vind är alltså luftmassors rörelse. På grund av den ojämna uppvärmningen skapas tryckskillnader i atmosfären. För att utjämna skillnaderna i tryck rör sig luft från områden med högt tryck mot områden med lågt tryck. Ju större tryckskillnaden är, desto kraftigare blir vinden.

geostrophicwind

I bilden visas Corioliskraften av CF och tryckgradientkraften av PGF.

Då jorden roterar runt sin egen axel uppstår vad som kallas Corioliseffekten som medför att vinden vrider av mot höger i rörelseriktningen på det norra halvklotet. Högre upp i atmosfären blir därför vinden parallell med isobarerna (linjer som förbinder områden med lika lufttryck). I bilden till höger visas detta på ett pedagogiskt sätt. Luften börjar röra sig rakt mot det lägre trycket, men på grund av Corioliseffekten vrider vinden av mer och mer till höger för att till slut bli parallell med isobarerna. Närmare marken påverkas dock vinden av friktion som både minskar vindhastigheten och tenderar att göra så att luften rör sig in mot lågtryckets centrum.

isobarer

De svarta heldragna linjerna är isobarer.  Ju tätare mellan isobarerna desto större tryckgradient och desto kraftigare vind.

Nu i dagarna är det ganska blåsigt längs Sveriges ostkust, men ännu mer ute till havs där friktionen är mindre än över land. Som man kan se på bilden till vänster har vi ett högtryck över norra Norge och ett lågtryck över Baltikum. I ett område över Östersjön är tryckgradienten stor och här kommer det blåsa en frisk till hård nordlig vind.

Mätningar

När man talar om vind och vindstyrkor låter det ofta något i stil med ”sydvästlig vind, 5-9 m/s”. Man anger alltså vindriktningen med varifrån vinden kommer (det blåser från sydväst mot nordost). Vindstyrkan anges typiskt i m/s, men även knop används. Tidigare användes Beaufortskalan där man relaterade vindens styrka till observationer på land eller till sjöss. Till exempel vindstyrkan 3 på Beaufortskalan (motsvarande 3,4-5,4 m/s) observeras då flaggor lyfts, löv prasslar i vinden, vågkammar börjar brytas mm. Man brukar också prata om medelvind och byvind. Medelvinden anges vanligtvis som ett tiominuters medelvärde, medan byvinden är förändringar på skalan sekunder. Den högsta medelvinden som uppmätts i Sverige är 44 m/s i Stekenjokk den 2-3/3 2011. Den högsta byvinden uppmättes till 81 m/s i Tarfala 1992.

Lokala fenomen

Vind som är ofta återkommande tenderar att få speciella namn. Vanliga sådana är Föhn, Sirocco, Monsun, Bora, Mistral med flera. I Sverige är det vanligt med en Föhneffekt öster om vår fjällkedja då det blåser nordvästliga vindar.

Det här inlägget postades i Väderskola. Tagg: , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar på

  1. Niclas eklind säger:

    Corioliseffekten förklarar hur vindar uppstår men inte varför. Är det inte så att allting styrs av ett osmosen. Jag tänker att temperatur och syre halt är högre runt ekvatorn. På grund av osmosiskt tryck vill temperatur och koncentrationer utjämnas. På så sätt kommer atomerna i rörelse.lika så salthalten i havet. När vetenskapen förklarar osmos menar dem på att det är förflyttning genom ett membran. Som ämnesombytet i cellen. Jag vill på stå att värmer du en metall bit i ena ändan så kommer även andra sidan bli varm. Denna värmespridning sker enligt min mening av en termisk utjämning. Ett annat exempel är batteriet högt tryck i en pol lågt i den andra utjämning kommer att uppkomma..