Hur snötäcket på Himalaya påverkar mängden fiskmat i Arabiska havet

Har du någon gång funderat på hur snötäcket i Himalaya påverkar mängden växtalger i Arabiska havet? Om inte så behöver du inte känna dig nedslagen. Det hade nog ingen annan heller innan sambandet mellan dessa fenomen upptäcktes ”av misstag” av den amerikanska oceanografen Joaquim Goés. ”Alla som är intresserade av global uppvärmning och dess konsekvenser på regional nivå borde vara intresserade och troligen lite oroade av detta samband”, säger Goés.

klorofyll

Klorofyllkoncentrationen i Arabiska havet 1997 och 2003. En markant ökning syns tydligt. Källa: Nasa (http://earthobservatory.nasa.gov/)

2004 hade Goés och hans forskarteam fått i uppdrag av NASA att med hjälp av satelliter kartlägga världshavens nitratkoncentrationer. Detta skulle man göra genom att studera satellitmätningar av havstemperatur och klorofyll. Problemet var att nitratkoncentrationen i Arabiska havet blev alldeles för hög under sommarmånaderna juli och augusti, något som inte stöddes av någon känd litteratur. Goés trodde då att de gjort något fel i sina mätningar och det var när han försökte hitta detta fel som han sprang på sambandet mellan snötäcket i Himalaya och mängden växtalger i Arabiska havet.

Så, för att försöka komma till rätta med problemet började de undersöka klorofyllkoncentrationen från satellitdatat. De upptäckte då att klorofyllet ökat med 350 % under en sjuårsperiod (1997-2003). Klorofyllet som fångas av satelliterna kommer från växtalger som växer på havsytan. (Deras huvudsakliga kvävekälla är just nitrat.) Så den stora ökningen i klorofyll betydde alltså att mängden växtalger hade ökat explosionsartat under denna sjuårsperiod! Nu blev forskarna väldigt intresserade och började undersöka anledningen till denna stora ökning av alger. Då de visste att havstemperaturen har stor påverkan på växtalgernas tillväxt, lägre vattentemperatur leder oftast till mer alger, började de undersöka havstemperaturen under denna period. De upptäckte då att havsytans temperatur hade sjunkit. Särskilt tydligt var det längs Somalias kust, ett område som är känt för att kallt vatten från djupet stiger till havsytan (kallas uppvällning). Den lägre yttemperaturen pekade alltså på att uppvällningen hade ökat mellan 1997 och 2003.

SST

Havsytans temperatur i Arabiska havet mellan 1997 och 2003. Man ser här tydligt hur yttemperaturen sjunker under sommarmonsunen. Källa: Nasa (http://earthobservatory.nasa.gov/)

Nu blev frågan istället varför uppvällningen hade ökat. Forskarna började då studera vindfälten under perioden -97 till -03 och upptäckte att vindhastigheterna under sommarmonsunen hade ökat. Monsunen i sydvästra Asien fungerar som så att under sommaren blåser det från sydväst, alltså från Arabiska havet mot land. Om monsunen är starkare blir också vinhastigheterna högre. Vinden transporterar då det varma ytvattnet från Arabiska havet och som ett resultat väller kallt vatten upp från djupen. Ju starkare vindar, desto mer ytvatten transporteras bort och följaktligen desto mer kallt vatten väller upp från djupet.

sommarmonsun

Sommarmonsunen i sydvästra Asien. Under sommaren blåser det sydvästliga vindar, alltså från Arabiska havet mot Indiska halvön. Ju längre pilar desto starkare vindar. Källa: Nasa (http://earthobservatory.nasa.gov/)

Monsunen fungerar ungefär som sjöbrisen gör här hemma i Sverige, om än på en väldigt mycket större skala. På sommaren värms den asiatiska kontinenten upp snabbare än havet och det gör att luften stiger över land, vilket i sin tur gör så att luft sugs in från havet. Ju större temperaturkontrast det är mellan land och hav, desto starkare monsun. Goés kontaktate nu en annan forskare, John Fasullo, som tidigare år 2004 publicerat en artikel som länkade intensiteten hos den asiatiska monsunen till snömängden i Europa och Asien. Han berättar att idén är att innan sommarens värme kan sätta igång monsunen måste den smälta snötäcket och evaporera det resulterande smältvattnet. Efter en undersökning kom de båda forskarna fram till att snötäcket på en Eurasiska kontinenten minskat signifikant under åren 1997 och 2003. Samtidigt såg man att lufttemperaturen stigit under samma period. Det minskade snötäcket var alltså med stor sannolikhet ett resultat av den globala uppvärmningen. Det minskande snötäcket gör alltså så att monsunen kan komma igång tidigare under säsongen och därmed bli kraftigare än om det varit mer snö i Europa och Asien.

Så sammanfattningsvis: Snötäcket på den Euroasiska kontinenten har minskat till följd av den globala uppvärmningen. Detta har medfört en starkare asiatisk monsun, vilket i sin tur lett till kraftigare sydvästliga vindar över Arabiska havet. Det i sin tur har lett till att mer varmt ytvatten transporterats bort och ersatts av kallt och näringsrikt vatten från havsdjupen. Allt till växtalgernas stora glädje!

Den ökade mängden växtalger kan hjälpa de lokala fiskarna då fiskbeståndet ökar när det finns mer växtalger. Men för mycket av det goda kan istället ha en negativ effekt. Då växtalger dör och bryts ner förbrukas syre, och Arabiska havet är redan syrefattigt. Så mer växtalger kan alltså leda till syrefattigare hav, och då blir det istället svårare för fiskbeståndet att överleva. I Oman rapporterades till exempel en massiv fiskdöd i oktober 2005.

Så där har ni det; Hur snötäcket på Himalaya påverkar mängden fiskmat i Arabiska havet! Man blir ju nästan lite irriterad över att det inte var man själv som upptäckte denna enkla koppling…

Det här inlägget postades i Väderhändelser, Väderskola. Tagg: , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentointi poistettu