Snökaos eller inte snökaos, det är frågan

En av de stora utmaningarna för oss meteorologer är att bedöma en prognos’ rimlighet och sannolikhet att slå in. Effekterna av en felbedömd prognos kan bli stora, om vi övervarnar kan stora ekonomiska resurser sättas in i ”onödan” (till exempel snöröjningsjour och vägsaltning), men om vi undervarnar kan människor drabbas av oväntad allvarlig väderpåverkan (till exempel att man inte kommer hem på grund av att trafik ställs in oväntat). Detta blir extra tydligt när det vankas vinterstormar under vintern. Många beklagar sig när prognosen inte besannas, eller bara besannas till del. De tycks ibland tro att vi meteorologer sitter inne med sanningen, att vi vet hur det kommer att bli, men inte avslöjar allt, av någon outgrundlig anledning. Det är så klart hedrande att folk i allmänhet har så stort förtroende för det vi meteorologer säger att de litar blint på våra prognoser, men som vi alltid försöker stryka under så är det bara prognoser, ingen förutbestämd verklighet. Vi gör så klart alltid så gott vi kan utifrån erfarenhet och prognosmaterial, men ibland lyckas vi inte pricka rätt till 100 %.

Några tydliga exempel vi haft på detta redan i år är ovädren över södra Sverige i början av Januari, Svea och Egon. Varningsläget från våra kollegor på SMHI var liknande inför de två ovädren med klass 2-varningar, men i fallet Svea den andra januari så blev stormen inte alls så allvarlig som man befarat. När Egon drog förbi helgen den 10-11 januari så blev det desto besvärligare med stormvindar i Götaland och ymnigt snöfall med snödrev i Svealand och södra Norrland. Undertecknad var själv ute med bilen under lördagen, väl medveten om vad som väntade enligt prognosen. Jag hade övervägt om jag skulle ringa och avboka mitt ärende innan jag gav mig ut, men jag valde att ändå åka. I det här fallet gick det bra att ta sig hem trots att prognosen blev verklighet, även om det blev några mils krypkörning i snöovädret, men i andra fall hade det kanske varit bäst att stanna hemma. Jag var väldigt glad att snöstormen var förvarnad om att jag skulle komma – eller tvärt om var det kanske.

Ett annat väldigt tydligt exempel på problematiken med att bedöma prognoser är stormen Juno som slog till mot USA:s ostkust nu i veckan. Här pratade man om tidernas storm i New York, med upp till knappa metern snö, stängda vägar och inställda flyg. Folk uppmanades att bunkra mat och förnödenheter och stanna hemma. Nu blev det i New York inte alls så illa som befarat, men där emot längre norrut, i New England, blev stormen ungefär så allvarlig som man befarat med stormvindar och extrema snömängder, men den slog mot betydligt mer glesbefolkat område än New Yorks innerstad, så konsekvenserna blev inte lika stora. Nästan rätt, men på lite fel ställe alltså. Det här är också vanligt i Sverige, det vill säga att vi prickar stormstyrka ganska bra, men att det blir som värst på en annan, men närliggande, plats än vi först trott. Det beror på att djupa lågtryck som ger de här stormarna ofta har en svårberäknelig bana, och bara en liten förskjutning av banan kan gör att de värsta effekterna dyker upp längre söderut eller norrut än väntat. Något att ha i bakhuvudet nästa gång det varnas för storm i media.

snöskottning

Foto: Maria Jönsson

Det här inlägget postades i Meteorologi och meteorologens arbete, Väderhändelser. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer på

  1. Jens säger:

    Hej!
    Jag är nog lite av en bakåtsträvare vad det gäller all dessa varningar, klass 1, klass 2 och så vidare. Det blir lite av att vargen kommer…., när sådana här varningar utfärdas gång på gång, och inget speciellt oväder kommer, ja vad händer då??, jo folk lyssnar inte på, eller litar inte på dessa varningar, och den gången man skulle behövt en varning, då blir man totalt överrumplad. Jag tycker ju inte det är mycket med att gå ut med varningar t.ex. för att det kan komma 5 centimeter snö, vi har ju fyra årstider här som ju har funnits i alla tider, använd sunda förnuftet, och anpassa efter rådande årstid. Vad gäller beredskap hos myndigheter, så måste väl den också vara anpassad efter årstid…på vintern har man någon slags jourberedskap för just den årstiden, och ska ju inte behövas en massa extraordinära åtgärder inför något som inte har hänt, och som vi sett olika exempel på aldrig blev som det befarades, det är ju också som att måla fan på väggen, och kostar förmodligen en massa pengar också. Massmedia gillar ju också att förstora upp alla sådana här varningar, t.ex. för en tid tillbaka skrevs det…”Nu kommer Rysskylan”..det skulle bli den värsta kylan på länge, och jag vet företag inom energibranschen som köper långtidsprognoser från ett företag som sysslar med sådana (jag skriver inte ut namnet här), där fick man att vintern kom ordentligt vecka 2 och 3 för vår del av landet, och det har vi ju sett hur det blev med det, så långtidsprognoser är nog något man lika gärna kan vara utan, iallafall så skulle jag ju aldrig betala något för dom, utan bara se dom som ett horoskop ungefär.Jag driver själv en privat väderstation och väderblogg, www.jensgustafsson.se och jag har tittat tillbaka på förra årets vinter, och jag ser att denna vinter har följt föregående nästan exakt hittills, så jag har inte trott på dessa massmediala bombningar med allt negativt om kommande rekordkyla…rekordsnömängder o.s.v.
    Jag har full förstående för att det kan vara svårbedömt i vissa väderlägen, men går det inte att få fram mera tillförlitliga prognoser med dagens teknik, ja då ser jag ju bara ett alternativ…korta ner prognostiderna, försök att förutse ett dygn framåt, det är tillräckligt, och sedan får folk försöka att bedöma lite själva också, inte bara förlita sig på info från media…
    Det var en liten utstickare från mig..
    Hälsningar
    Jens Gustafsson, Fågelfors

    • Ian Engblom säger:

      Jag kan så klart inte svara för SMHI, men de har troligen alltid ett underlag i prognosmaterialet för sina varningar. Sen är det precis som du säger inte alltid som prognosen slår in och då får man lite vargen kommer-känsla. Tänker man efter så tror jag att det är något man får acceptera för att verkligen vara på tårna när worst case-scenariot verkligen slår in. När det gäller media så håller jag med om att de ibland har en tendens att överdriva eller betona lite fel saker i prognoserna, men de flesta är kommersiella och extremt väder drar läsare – garanterat. Media tar också ibland osäkra prognoser några dagar längre fram som helt säkra och gör en ”grej” av det – oavsett hur mycket vi meteorologer säger att prognosen är långt ifrån säker.

      Tack för att du följer bloggen!

      Ian, meteorolog