Jetströmmen

jet stream weather channel

En vanlig syn på amerikansk tv. Jetströmmen används för att förklara väderläget. Källa: The Weather Channel

Ibland hör man att det talas om jetströmmar i väderprognoserna. Inte alltför ofta, men det händer. Om man tittar på vädret på amerikansk tv märker man att deras meteorologer mycket oftare talar om jetströmmar. Kanske läste du om British Airways flygplan som i januari i år flög sträckan New York till London en timme snabbare än vanligt på grund av just denna jetström? Men vad är då en jetström, och hur kan det påverka vädret hos oss eller för den delen flygtiden över Atlanten?

Jetströmmar (engelskans jet stream) är områden med mycket höga vindhastigheter högt upp i troposfären. De formerar sig i avlånga band som kan vara upp mot tusen kilometer långa och några hundra kilometer breda. I vertikalled kan de sträcka sig 2-5 km. Enligt definitionen måste vindhastigheterna överstiga 30 m/s för att det ska räknas som en jetström. Det finns två olika jetströmmar, polarjetströmmen och den subtropiska jetströmmen.

jet_streams mini

En normal sträckning för Jetströmmen över Atlanten. Källa: BBC Weather

För att förklara hur en jetström uppstår får vi börja med att förklara hur vind uppstår. Jorden värms upp olika mycket, mer vid ekvatorn och mindre vid polerna. Atmosfären vill utjämna dessa olikheter och luft strömmar därför från ekvatorn mot polerna. Men jordens rotation spelar också en roll här, nämligen den att luften på norra halvklotet böjer av till höger. Det gör att vinden på det norra halvklotet är dominerande västlig. Då varm tropisk luft strömmar norrut möter den betydligt kallare luft som strömmar söderut från nordpolen. Då uppstår områden med stora temperaturskillnader, vilket i sin tur ger upphov till stora tryckskillnader. I dessa områden brukar vi ofta få lågtryck och fronter, men högre upp i atmosfären, mellan 7 och 12 km upp, får man ett vindmaximum. Här kan vindhastigheterna normalt nå upp i hastigheter på 30-75 m/s, men hastigheter på 150 m/s har registrerats. Om vindhastigheten överstiger 30 m/s räknas det som en jetström. Vindriktningen är allt som oftast västlig, eller nära västlig, men ibland kan den bli rent nordlig eller sydlig.

Vi i Sverige berörs mest av polarjetströmmen. Den ligger normalt mellan 30°N och 60°N, men förskjuts sommartid något norrut. Som starkast är den vintertid då temperaturkontrasten mellan nordliga och sydliga breddgrader är som störst. Då ligger den något närmare ekvatorn. Under vintern kan vindhastigheten nå upp i runt 75 m/s, under sommaren 50. Normalt sett är vindriktningen i polarjetströmmen västlig eller nära västlig, men om mycket varm luft strömmar långt norrut, och motsvarande att mycket kall luft strömmar långt söderut, blir vindriktningen mer nordlig respektive sydlig (se bild nedan).

Jetström och luftmassor

Jetströmmen syns på den vänstra bilden. De kraftigaste vindarna är lilafärgade och når upp i hastigheter på ca 60 m/s. Till höger syns luftmassorna. Mycket varm luft har strömmar norrut och tagit sig upp mot Brittiska öarna. Samtidigt har mycket kall luft dragit ner över östra Europa. Jetströmmen har då en sydvästlig riktning på Atlanten, men nästan rakt nordlig över Centraleuropa.

Jetströmmen påverkar vädret mer över stora kontinenter, därav amerikanarnas stora intresse. Dess läge visar var gränsen mellan varm och kall luft går och styrkan visar hur snabbt lågtrycken vid marken rör sig. Jetströmmen tenderar att vara kraftigast över de östra delarna av kontinenterna och de västra delarna av oceanerna. Detta eftersom temperaturkontrasten är störst över östra delen av en kontinent. Över västra Atlanten bildas kraftiga lågtryck då både varm och kall luft strömmar ut över havet från den nordamerikanska kontinenten. Samtidigt tas stora mängder energi från havsytan som sedan avges till atmosfären. Detta förstärker jetströmmen över västra Atlanten. På resan österut försvagas dock jetströmmen, men kan ändå vara stark nog för att ha stor påverkan på vädret hos oss.

Avslutningsvis: Planet från New York till London klarade resan på 5 timmar och 16 minuter mot normalt runt 7 timmar. Det kom upp i hastigheter över 1200 km/h tack vare en västlig jetström som uppmätte hastigheter på 90 m/s.

 

Det här inlägget postades i Meteorologi och meteorologens arbete, Väderskola. Tagg: , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer på

  1. Ulf R säger:

    Som sydölänning ser man ca 300 passagerarplan passera över huvudet varje dag. Men i går kväll (16/7) kom ett plan i färdriktning rakt söder mot norr och lämnade kondensstrimma. inget ovanligt, MEN: Det intressanta var att det verkar ha gått mitt i och vinkelrätt mot jetströmmen ( vinden från sidan) så att ”molnet” UTAN AVBROTT eller TURBULENS förflyttade sig orört raskt österut. Inom 20 – 30 minuter hade strimman med stor sannolikhet passerat Gotlands södra udde. Som lekman uppskattar jag fenomenet som en stabil jetström på omkring minst 100 m/s. Normalt stt ligger strimmorna kvar – men denna förflyttade sig. (Nästa gång det händer, lovar ja ha både kamera och tidtagarur framme!)
    H. UR.

  2. Pingback: Inget skolavslutningshögtryck – men det kan mycket väl vända | Väderguiden