Hur varmt kan det bli?

Sommaren kom som ett brev på posten direkt när juni slog över till juli. Och vilken värmebölja det blev! Ett mäktigt högtryck växte till över kontinenten och den spanska matadorvärmen pressades upp till våra nordliga breddgrader (tips: läs Eriks inlägg om ”Den spanska plymen” för en meteorologisk förklaring till fenomenet).

Spanska plymen

I slutet av juni var det kylig luft över Skandinavien, men i början av juli spred sig Spanienvärmen över kontinenten.

Men det kan bli för mycket av det goda. I många länder gick väderinstituten ut med motsvarande klass 3-varningar (högsta varningsnivån) för riskerna med värmen. Vi minns med förskräckelse de ödesdigra konsekvenserna av värmeböljan i Frankrike 2003 med nära 15 000 dödsfall. Värme av det här slaget är inte att leka med. Kitzingen i Tyskland satte nytt nationsrekord under söndagen den 5:e med hela 40.3 grader och även i Frankrike, Polen och flera andra länder var temperaturerna uppe och nosade på 40-gradersstrecket. I Spanen var det ännu värre: den 6:e juli uppmättes 45 grader i Córdoba. Jag upprepar: 45 grader! Svettigt värre.

Här hemma i Sverige kom vi som tur var lindrigare undan, även om det varje dag från 2:a till 5:e juli lokalt var över 30 grader. Den allra varmaste luften fanns inledningsvis över södra Norrland. Forse i Ångermanland drämde till med årshögsta på 32.8 grader den 2:a och det är inte allt för osannolikt att den noteringen kommer att stå kvar på toppen när vi så småningom summerar det här året. Till den 5:e hade värmen flyttats söderut och i Malmö nådde kvicksilvret 32.4 grader i skuggan. Varmast där sedan 1994 (VM-sommaren, ni minns).

En fråga som vi meteorologer ständigt brottas med under sommaren är: hur varmt kan det egentligen bli? Vid värmeböljor som dessa ställs frågan på sin spets. Självklart vill vi kunna säga var någonstans det blir allra varmast och pricka maxtempen så bra som möjligt.

Till hjälp i vårt arbete har vi, som ni redan känner till, olika vädermodeller som med datorernas hjälp och fysikaliska formler räknar ut ett förslag på väderutvecklingen. Vädermodellerna är förvånansvärt bra, men det gäller att känna till deras svagheter. Maxtemperatur är en sådan. Lufttemperatur mäts i ungefär i axelhöjd och så pass nära marken är det många faktorer som påverkar. Blir det soligare än vad modellen ”tänkt” påverkas temperaturen avsevärt, men även vindriktning, luftfuktighet mm. påverkar.

En bit upp i atmosfären är modellerna dock betydligt mer träffsäkra och redan en vecka innan värmen kulminerade kunde vi se att det fanns potential för temperaturer över 30 grader, trots att modellerna då bara pekade på dygnshögsta på dryga 25 grader. Till vår hjälp använder vi luftens temperatur på ungefär 1.5 km höjd och en tumregel som anger hur mycket som ska adderas för att räkna ut temperaturen vid marknivå (se diagrammet nedan). Tillägget är säsongsberoende och som störst i juni och juli eftersom det är då man kan räkna med störst instrålningshjälp från solen. Om vi till exempel har 14 grader på 1.5 km höjd i början av juli kan vi nå 31 grader om det blir soligt väder.

Temperaturtillägg 850hPa

Tillägg till temperaturen på 1.5 km höjd för att beräkna dagens högsta temperatur.

Ju kortare prognoslängden blir, desto bättre blir modellerna på att träffa rätt, och ganska snart kunde man se att temperaturerna i modellerna lokalt började klättra upp över 30 grader. Men fortfarande kan vi meteorologer göra justeringar för att förbättra prognosen. Exakt var det blir varmast beror på många faktorer som till exempel molnighet, vindriktning och lokalklimat.

Ett intressant exempel på vindens påverkan är från Kuggören vid Hälsinglands kust som fick årets första tropiska natt (temperaturer över 20 grader natten igenom), natten till den 3:e juli. Under dagen sattes en sjöbriscirkulation igång och svala sydostvindar från Bottenhavet gav temperaturer på 15-20 grader. Under kvällen vred istället vinden till sydväst och det började blåsa från land. Den luft som nu fördes ut till Kuggören hade blivit rejält uppvärmd under dagen och temperaturen steg snabbt. På en timme från kl. 18 till kl. 19 ökade temperaturen från 20.5 till hela 30.2 grader och helt plötsligt väcktes tanken på att det kanske var dags för ett kvällsdopp ändå! Under natten sjönk temperaturen sakta, men aldrig lägre än till 22.3 grader, och den tropiska natten var ett faktum.

Kuggören tropisk natt

Under kvällen den 2:a juli steg temperaturen snabbt i Kuggören då vinden vred. Under natten sjönk temperaturen aldrig under 20 grader och natten blev därmed tropisk!

Mycket återstår ännu av sommaren och trots att det nu växlat över till kyligare och ostadigare väder lever hoppet om mer sol i sommar. Det skadar inte att fylla på förrådet med riktigt härliga sommardagar, såna där som man kan drömma sig tillbaka till under hösten. Förhoppningsvis då med lagom mycket värme.

Det här inlägget postades i Meteorologi och meteorologens arbete, Väderhändelser. Tagg: , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentointi poistettu