Ny istid om 15 år! – Eller hur blir det nu..?

I veckan kunde man läsa i medierna om nya forskningsresultat som pekade på att vi går en ny mini-istid till mötes. Inte som den när inlandsisen täckte stora delar av norra Europa, utan en mindre istid som skulle påminna om den tidigare ”lilla istiden”. Denna istid skulle vi kunna känna av redan 2030, alltså om bara 15 år! Men hur blir det nu? Kommer vi frysa ihjäl om 15 år, eller blir det ingen större skillnad? Vi börjar med lite historik…

Lilla istiden

Lilla istiden var egentligen ingen riktig istid om man ser till definitionen, men begreppet har använts i vetenskaplig litteratur sedan 1939. Det finns ingen exakt period för lilla istiden eftersom den varade olika länge i olika regioner, men definieras ofta mellan 1350 och 1850. Under den lilla istiden var medeltemperaturen ett par grader lägre än idag och glaciärerna bredde ut sig på många håll. Vintrarna blev hårda och somrarna kalla, det ledde till missväxt och utbredd svält. Det ledde också till att flera av de stora floderna frös till på vintern, bland annat Themsen i London. Det medförde också att Karl X kunde tåga över Bält 1658 för att kriga mot Dansken.

The_Frozen_Thames_1677

The Frozen Thames – Målning av Abraham Hondius

Teorierna om varför det blev kallare under denna period är många, bland annat att det skulle bero på en minskad solaktivitet. 1645 till 1715 inträffade ett så kallat ”Maunders minimum” då energitillförseln från solen var ovanligt låg på grund av variationer i solfläckarna. Minskad energitillförsel från solen kunde då gjort att isarna och snön bredde ut sig, vilket får en återkopplande effekt då snö och is reflekterar mer solstrålning som annars skulle omvandlats till värme varpå det blev ännu kallare vid ytan. Det finns också tecken på att vulkanaktiviteten på Jorden skulle varit ovanligt hög under lilla istiden. När vulkaner spyr aska ur sig till atmosfären reflekteras mer solstrålning och det bidrar till att sänka temperaturen på jordytan. Så temperaturdippen under lilla istiden kan alltså ha varit resultatet av flera samverkande effekter.

Istid 2030

Under en astronomikonferens i Llandudno, Wales, presenterade Valentina Zharkova nyligen vad hon och hennes kollegor kommit fram till om solens aktivitet den kommande tiden (länk till artikeln). De har utvecklat en analytisk datamodell för solfläckar som visat sig ha en träffsäkerhet på 97 % för tiden 1976 till 2008. Oroväckande nog pekade denna modell på att solens aktivitet kommer minska inom en snar framtid och att vi får ett nytt ”Maunders minimum” runt 2030. Solens aktivitet kommer då minska med 60 % enligt Zharkova. Detta skulle då innebära att vi går en kallare period till mötes, liknande den som inträffade under förra Maunderminimumet.

Men är då världens alla klimatforskare eniga om detta? Nej, väldigt långt ifrån vad det verkar. Klimatforskaren Gavin Schmidt, chef för NASA Goddard Institute for Space Studies, skriver på Twitter att klimatpåverkan från koldioxid är tio gånger större än klimatpåverkan från dessa variationer i solstrålningen. Han menar också att den förutspådda minskningen i solaktivitet endast bidrar till att den globala uppvärmningen saktar ner tillfälligt. Det visade sig också att Zharkova menade att det var solens magnetiska aktivitet som skulle avta med 60 %, och det får då bara en liten effekt på solens värmestrålning. Forskarna Schurer, Tett och Hegerl (länk till nature) har tidigare visat på att solens klimatpåverkan de senaste 1000 åren har varit ganska liten, istället har vulkaner och växthusgaser haft en betydligt större effekt.

Så det är väl ingen idé att stressa upp sig över en kommande istid. Det verkar som om uppvärmningen fortsätter…

Det här inlägget postades i Klimat, Väder i kulturen, Väderhändelser. Tagg: , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentointi poistettu