Huvudet bland molnen

what_meteorologists_do

Klicka för att se bilden i större format

Jag misstänker att du, käre läsare av bloggen, har ett stort intresse för meteorologi och allt som rör väder och vind. Kanske har du till och med själv funderat på att bli meteorolog eller känner någon som redan är det?

Men vad sysslar egentligen en meteorolog med om dagarna? För att besvara den frågan ordentligt måste vi backa bandet. Och vi börjar i skolbänken på universitetet.

Meteorologiutbildningen är i grund och botten en fysikutbildning och de första åren på universitetet ägnas åt att samla in kunskaper i fysik och matematik innan man (äntligen) får börja tillämpa det man lärt sig på väder och klimat. Efter avlagd examen finns det två ganska olika banor att välja mellan.

Den som väljer att bli prognosmeteorolog och arbeta med det dagliga vädret får ställa in sig på att det är skiftjobb som gäller. Vädret sover inte på natten och därför behövs bemanning dygnet runt. Som prognosmeteorolog kan man antingen jobba statligt (hos SMHI) eller på ett av de privata bolagen (exempelvis Foreca). Man kan även arbeta som meteorolog i Försvarsmakten. Arbetsuppgifterna är många och lika skiftande som vädret. Det dagliga vädret har påverkan på bland annat flyg-, väg- och båttrafiken och alla dessa kundgrupper vill ha specialprognoser som är anpassade efter just deras behov. Även inom energisektorn finns ett intresse av träffsäkra prognoser, bland annat för att kunna räkna ut hur mycket el som kommer alstras av vindkraftverken. Prognosmeteorologer syns och hörs ofta i media och har en viktig roll i att förmedla vilka risker vädret kan innebära för allmänheten. Är man meteorolog i försvaret kan jobbet även innebära utlandsuppdrag och man får då lära sig så mycket som möjligt om vilka vädersituationer som kan uppstå i en helt annan del av världen.

Det andra alternativet, för den som inte blir prognosmeteorolog, är forskningen. Ofta inleder man då med doktorandstudier på universitet innan man kan bli anställd som forskare. Ett väldigt hett område just nu är klimatforskningen och man försöker hela tiden förbättra klimatmodellerna för att få allt noggrannare beräkningar på vilket framtida klimat den miljöpåverkan vi gör kommer att orsaka. Som forskare inom meteorologi kan man även fördjupa kunskapen om exempelvis molnfysik eller spridning av luftföroreningar eller arbeta med utveckling av teknik för framtidens radaranläggningar och vädersatelliter. För att bara nämna några tänkbara forskningsområden.

Meteorologsverige är en liten värld och det är nästan så att alla känner alla. För något år sedan räknade man till 300 meteorologer i landet och gissningsvis är siffran ungefär densamma idag. Så om du fortfarande känner dig manad att utbilda dig till meteorolog, tveka inte! Vi kan behöva bli fler!

 

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentointi poistettu