Kylig mars på gång?

För ungefär en månad sedan, i mitt föregående blogginlägg, hade mildvädret åter slagit igenom och januarikylan var som bortblåst. Sedan vintern 2012-2013, som var övervägande kall har vintrarna varit milda. För att inte säga mycket milda. I år kunde vi ändå ana ett litet trendbrott, i och med den kalla januarimånaden. Även om det varit ganska tvetydigt, har det funnits vissa tendenser att kallare väder kunde komma tillbaka även senare i februari. Riktigt så blev det inte, även om det under februaris andra hälft förekom kortare perioder med kallare väder, såväl i söder som i norr.

Figur 1: Månadsmedeltemperaturens avvikelse i februari 2016 jämfört med referensperioden 1961-1990. 

feb_avvikelseSom synes i kartan (klicka på den för att förstora) ovan blev februari en mild månad i hela landet. När vi nu nått mars månad kommer solen stå allt högre på himlen och på så sätt värma mer under dagtid. Plusgrader dagtid i södra Sverige blir mer normalt än att temperaturen ligger på minussidan under hela dygnet. Längre norrut är det förstås inte ovanligt. Under kommande dagar kommer en kallare luftmassa att befinna sig över oss vilket väntas ge minusgrader och endast enstaka plusgrader under dagtid i söder.

Då är det nog många som ställer sig frågan: ”Men vadå? Det kan ju faktiskt bli milt igen i nästa vecka. Det blev ju aldrig riktigt kallt i februari så varför ska det bli det i mars?”
– Svaret är att det förmodligen inte blir ”riktigt” kallt i mars, utan snarare att den första riktiga vårvärmen dröjer istället. Detta scenario är faktiskt inte helt osannolikt.

Storskalig påverkan
Vädret i Skandinavien påverkas mycket av storskalig cirkulation i atmosfären – och inte bara i troposfären där vi har allt väder, utan även högre upp – i stratosfären. Ett av dessa storskaliga väderfenomen är den arktiska oscillationen (AO), eller arctic oscillation index. AO är kopplad till hur pass stark eller svag den ”polära virveln” är. Ett positivt värde på AO visar på stark polär virvel och vise versa (negativ = svag). Den polära virveln utgörs av luftens rörelse runt nordpolen och syns tydligast i stratosfären. I troposfären kännetecknas (i korta drag) stark virvel av mer lågtrycksbetonat väder runt Arktis och svag virvel av högtrycksbetonat väder.  Åtminstone vintertid finns en tydlig koppling mellan svag polär virvel (negativ AO) och kallt väder över Skandinavien, respektive stark polär virvel (positiv AO) och milt väder.

Vår på paus?
Det finns flera aktörer som gör prognoser på AO/polära virveln och det mesta pekar nu på att vi går mot en period med negativt AO-index, alltså svag virvel. Det skulle alltså kunna innebära relativt kallare väder under en tid framöver. Den senaste tiden har det också skett en temperaturökning i stratosfären – så kallad ”Sudden stratospheric warming”, eller ”SSW”. Negativ AO är ofta en följd av just SSW. Även ECMWFs månadsprognos innehåller kallare tendenser. Kanske är det inte helt osannolikt att vårens utbredning tar paus efter att ha rivstartat längst i söder?

Kartorna (klicka på dem för att förstora) nedan visar vårens ankomst hittills i år (kartan till vänster) och hur långt våren normalt sett har kommit till och med den 1 april (kartan till höger). Normalt sett ska det hinna bli vår i hela Götaland och större delen av Svealand under mars månad, utom nordvästra Dalarna. Blir spännande att i se om vi ligger före, efter eller enligt tidtabell om en månad.

årstider20160301                  vårens-ankomst-1april

Till vänster: Vårens utbredning till och med 1 mars 2016.
Till höger: Vårens normala ankomst fram till den 1 april baserat på referensåren 1961-1990.

About Nitzan Cohen

Jag började läsa till meteorolog 2008 efter att jag strukit både pilot och flygledare från "vad jag vill bli när jag blir stor -lista". Jag har alltid tyckt att vädret varit intressant parallellt med mitt intresse för flyg - och nu njuter jag dubbelt upp varje gång jag sätter mig i ett flygplan. Att befinna sig "mitt i vädret" har blivit en riktig hit! Förutom att vara Foreca-meteorolog, jobbar jag även som TV-meteorolog på SVT med både vädersändningar och webb. Att kombinera de båda upplever jag som mycket lärorikt, då jag på Foreca jobbar mer djupgående meteorologiskt och på SVT mer journalistiskt. Det blir helt enkelt en mycket spännande kombination!
Det här inlägget postades i Specialprognos. Bokmärk permalänken.