Turbulens vid flygningar

Förra veckan var det semester för min del och jag flög över Atlanten till Nordamerika. Oftast vid flygningar kan turbulens ske, och det kan ibland vara lite otäckt. Vissa gånger kommer man in i stora luftgropar, men ibland gungar planet långsamt och skönt så att man kan somna till rytmen. Men hur uppkommer turbulens, och vart inträffar den vanligast?

 

Turbulens uppkommer i gaser eller vätskor som ett kaotiskt och instabilt flöde. Den är oförutsägbar och uppstår där luften måste ändra sin rörelse plötsligt. Detta betyder dock inte att det är turbulent hela tiden, på väldigt kort tid återfår gasen eller vätskan en jämn strömning igen och turbulensen försvinner.  Precis som vågor som träffar en strand så bryts luftens jämna strömning av oregelbundna bildningar av virvlar i turbulens.

 

Det finns två olika slags turbulens, klarluftsturbulens (clear air turbulence), som kallas termisk turbulens på hög höjd. Den andra sortens turbulens är mekanisk turbulens, som bildas när luften tvingas ändra riktning, som till exempel bakom berg. Därmed är turbulens är oftast kopplad till när man flyger över bergskedjor, som till exempel Alperna eller Himalaya, eller även över en högre landyta som Grönland. Klarluftsturbulens kan däremot bildas utan att moln eller några vädersystem är i närheten. Denna slags turbulens uppkommer då olika slags luftmassor med olika hastigheter möts. Turbulens inträffar även i och runt moln där det finns en del vertikala vindar.

 

Exempel på hur turbulens skapas när luft strömmar över berg.

 

Klarluftsturbulens är svår att prognostisera då det sker kortvarigt och på en väldigt liten skala. Ett sätt att prognostisera denna turbulens är att mäta atmosfärens optiska egenskaper, men den mest utbredda metoden idag är att gå på observationer. Om ett flygplan råkar ut för turbulens rapporteras detta, och denna information skickas sedan ut till flygplan i närheten så att de kan undvika detta område.

 

Till sist kan även turbulens inträffa nära landningsbanan vid start och landning då luften värms upp vid marken och stiger. Beroende på olika slags ytor, t.ex. asfalt, byggnader, träd och sjöar, så stiger luften olika fort och därmed bildas det vågor i luften.

Det här inlägget postades i Specialprognos. Bokmärk permalänken.

Kommentointi poistettu