Växlande molnighet och risk för skurar – den gamla klyschan!

Det är segt nu. Jag har precis börjat jobba efter en lång pappaledighet. Första dagen tillbaka på jobbet kändes det tomt i huvudet. Det var lite svårt att komma in i rutinerna igen. Vad var ens koden för att komma in på kontoret? Vardagen har bytts ut från blöjbyte och gungande till att studera radarbilder och fundera på stackmolnsutbredning. Skönt då att man kommer tillbaka under en period med ostadigt väder, där det går att slänga sig med den gamla meteorologiska klyschan ”växlande molnighet och risk för skurar” och komma undan med det.

Men är den klyschan något som vi meteorologer tar till när vi inte har någon egentlig koll på vädret? Efter att ha pratat med gemene man genom åren så inser jag att det är vad, i alla fall många, verkar tro. Men att det är något som vi skulle ta till om vi, mot all förmodan, inte skulle ha stenkoll på väderläget är fel! Det är snarare så att det är en väldigt målande beskrivning av klassisk svenskt sommarväder. Ta bilden nedan till exempel. Den visar satellit, radar, och blixtregistreringar från kl. 14 den 5:e juli. Man ser då att här finns det gott om stackmoln, men också gott om områden mellan stackmolnen där solen lyser, massor av regnskurar, och en och annan åskskur (blixtregistreringarna visas som blå ringar och röda kryss).

skurar_160705_12z

Satellit- och radarbild från den 5/7 kl. 14. Satellitbilden kommer från Eumetsat.

skurar_160705_15z

Satellit- och radarbild från den 5/7 kl. 17. Satellitbilden kommer från Eumetsat.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tittar man på bilden över samma område, men tre timmar senare, alltså kl. 17 den 5:e juli så ser man att det är ungefär samma visa. Men om man jämför bilderna ser man att detaljerna skiftat. Skurarna har flyttats, det är soligt på andra håll än tidigare osv. Ska man beskriva det här vädret för ett område så är det i princip omöjligt att få med alla skeenden. Därför använder vi gärna ”växlande molnighet och risk för skurar”. Att man säger ”risk för skurar” beror på svårigheten att helt korrekt prognostisera var exakt skurarna hamnar. Man kan ofta se att skurar kommer att växa till i ett område, men att exakt säga var de kommer falla är mer eller mindre omöjligt då skurar är ett så väldigt lokalt fenomen. (Läs om skillnaden mellan skurar och ihållande regn i det här blogginlägget som min kollega Maria skrev.)

Men hur praktiskt det än är med ”växlande molnighet” så hoppas jag att det kommer ett riktigt somrigt högtryck och ger oss massor av sol och värme snart!

Det här inlägget postades i Meteorologi och meteorologens arbete, Väder i kulturen, Väderprognoserna, Väderskola. Tagg: , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentointi poistettu