Vinterhalka

Hösten har kommit till hela landet och i delar av fjällvärlden har det även blivit vinter. I landets norra delar har det varit en del halka redan tidigare i höst, men nu i veckan fick vi säsongens första halka i delar av Götaland och Svealand. När vi pratar om halka delar vi ofta upp den i tre olika typer; frosthalka, ishalka och snöhalka.

varningsskylt_halka

Frosthalka

Frosthalkan kommer ofta som en överraskning på hösten i samband med klara och kalla nätter och morgnar och uppstår då vattenångan i luften övergår direkt till iskristaller på en kall väg. På hösten har vi ofta ganska fuktig luft och därmed också mycket vattenånga i luften som kan övergå i iskristaller på vägarna. På hösten finns dock oftast värme lagrad i marken och temperaturen i vägbanan kan hålla sig på plusgrader även om det skulle bli nollgradigt i luften. Däremot sjunker vägytans temperatur fort när det är klart väder nattetid. I samband med klart väder förlorar marken värme genom utstrålning och temperaturen sjunker.  Därför är frosthalka vanligast just under natten eller morgonen och vid klart väder. Ju mer fukt det finns i luften och ju kallare vägbanan är, desto kraftigare blir frostutfällningen. Under tidiga hösten är det vanligt att frosthalkan uppträder lokalt över extra känsliga vägavsnitt, till exempel är broar extra utsatta eftersom de kyls av både uppifrån och underifrån. Även vägar som ligger nära vattendrag är extra utsatta för frosthalka eftersom det där finns extra mycket fukt i luften som kan bilda iskristaller på vägen. Frosthalkan blir extra lurig eftersom vattenångan inte syns i luften utan den märks först då den har övergått i iskristaller på vägen och det har blivit halt.

Ishalka

Ishalka får vi i två olika lägen, antingen när det finns vatten på vägen som fryser på grund av att vägytans temperatur sjunker eller genom att det faller regn på en väg som redan är kall. Vatten på vägen får vi genom till exempel regn, snö som smälter eller kondens som gör vägen blöt. Den vanligaste orsaken till att vägytans temperatur sjunker är att molntäcket luckras upp så att det blir klart väder med snabbt sjunkande temperaturer. Uppklaringen går olika fort i olika väderlägen och ibland kan det hinna torka upp på vägen innan temperaturen sjunker under nollan. Regn som faller på kalla vägar inträffar ofta då vi under en längre tid har haft kallt väder så att yttemperaturen ligger på minusgrader när ett regnområde drar in och när regnet träffar den kalla vägbanan fryser det direkt. Ishalka kan också bildas av underkylt regn, som består av regndroppar som är har en temperatur under noll grader som när de träffar marken fryser direkt. Både frosthalka och ishalka kan vara luriga då varken iskristaller eller is syns särskilt bra på en svart vägbana. Det är också lurigt eftersom vägytans temperatur kan vara kall med minusgrader trots att det i luften är plusgrader.

Snöhalka

Snöhalka är precis vad det låter som – snö på vägarna som ger halt väglag.  I samband med snöfall försämras även sikten rätt rejält så det gäller att anpassa körstilen efter vädret.

 

 

Det här inlägget postades i Årstider, Väderskola. Tagg: , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentointi poistettu