Vädersatelliter

Satelliter är viktiga verktyg

Satelliter är till stor hjälp för oss meteorologer. De hjälper oss dels att ha koll på det aktuella väderläget, men också att få bättre prognoser. Med en satellitbild kan vi avgöra om det är moln eller klart väder över ett område. Det går också att få en uppfattning av på vilken höjd molnen befinner sig då man kan mäta temperaturen i molntopparna med hjälp av den infraröda strålningen. Ju högre upp molntoppen är desto kallare är det kan man säga generellt. Eftersom man kan mäta ljus (egentligen elektromagnetisk strålning) med olika frekvenser, ”kanaler”, kan satellitbilder användas även på natten och i dåliga ljusförhållanden. Man kan då helt eller delvis använda infraröda (IR) kanaler för att se. Satellitbilder är också oerhört viktiga för att avgöra väderläget på platser där det inte finns markobservationer, till exempel på öppet hav eller i mycket glesbefolkade områden. På sådana platser kan satellitdata vara de enda mätvärden vi har. Satelliter kan också vara till hjälp för att bestämma vindhastighet och temperaturen vid marken (om det är klart väder).

Indata till vädermodeller

Satellitdata hjälper oss inte bara att beskriva väderläget just nu eller historiskt, det är också mycket viktigt för att göra bättre prognoser för väderutvecklingen. Tillsammans med markobservationer är satellitdata de viktigaste källorna till den indata som behöver matas in i en väderprognosmodell för att få en bra prognos.

Omloppsbanan har betydelse

Det finns två typer av omloppsbana för satelliter, polär och geostationär. En polär satellit kretsar runt jorden så att den passerar båda polerna under sitt varv. Den passerar ekvatorn vid olika längdgrad (longitud) för varje omlopp. Ingen del av jorden kan synas kontinuerligt från en och samma polära satellit. En vanlig höjd över ytan för polära satelliter är 800 – 1000 km. Geostationära satelliter kretsar runt jorden på betydligt högre höjd, omkring 35 000 km. En sådan satellit följer med jordens rotation och ser då samma vy av jordklotet hela tiden. Fördelen är att samma område kan övervakas hela tiden, nackdelen är dels det större avståndet till ytan och dels den stora vinkel som uppstår till polarområdena. Det gör att bilderna blir sämre.

Läs mer om vädersatelliter och satellitbilder hos EUMETSAT och se bilder i realtid.

dust

Satellitbild från EUMETSAT 2017-03-10 kl 18 UTC. Ljusgula moln är låga, mörkgula medelhöga och rödbruna höga. Klara områden över land går i toner mellan grå-rosa (mildare) och orange(kallare).

Det här inlägget postades i Meteorologi och meteorologens arbete. Bokmärk permalänken.

Kommentointi poistettu