Högtryck på hösten och nytt septemberrekord i högtryck

Sommaren 2017 i Sverige gick inte till historien som någon högtryckssommar. Årets högsta temperatur uppmättes redan i maj och inte någon gång på hela juni, juli och augusti kom vi någonstans i landet över 30°. Hösten är nu på god väg söderut över landet och det är kallare luft som dominerar. För årstiden har det dock varit varmt, så man kan kalla det ett varmt hösthögtryck. Högtrycket som alla längtat efter under sommaren kom aldrig…förrän nu, i slutet av september, och det med besked. Norrlands högtrycksrekord för september slogs den 26/9 med 1042,5 hPa i Umeå, och idag när detta skrivs den 27/9 har vi bräckt Sverigerekordet för september 1042,9 hPa. 1043,6 hPa i Umeå och Järnäsklubb var högst fram till kl 13. I fjol hade vi också högtryck ungefär vid den här tiden på året. I början av oktober 2016 var vi uppe över 1050 hPa, även det ett månadsrekord! Läs blogginlägget om förra årets rekordhögtryck här!

Många associerar högtryck med sol, värme och svaga vindar, men så här på höstkanten är det inte alltid det stämmer med verkligheten. Anledningen är att hösten bjuder på andra förutsättningar än sommaren. På sommaren är det oftast varmare, och varm luft kan innehålla mer fukt än kall. Det gör att temperaturen oftast inte behöver sjunka lika mycket på hösten för att vattenångan i luften ska kondensera och bilda molndroppar. Den stora skillnaden gör dock solen med sin soluppvärmning.

I ett högtryck får vi oftast en så kallad inversion, vilket innebär att temperaturen ökar med höjden i ett skikt relativt nära marken. Inversionen fungerar som ett ”lock” vilket gör att fukt kan ansamlas istället för att blandas upp med torrare luft högre upp. Nu har vi haft ett läge med sydostvindar vilket har gjort att fuktig luft från havet i öster har ansamlats under inversionen. Så sker även sommartid vid samma trycksituation, skillnaden nu på hösten är att solen går upp senare och ner tidigare, så det blir en kortare tid med soluppvärmning varje dygn än under sommaren. Solens uppvärmning är det som krävs för att dimmor ska lätta och låga moln lösas upp förutsatt att inte luftmassa eller tryck förändras mycket. Dessutom står solen lägre på himlen nu, vilket gör att strålningens effekt per kvadratmeter minskar på grund av solvinkeln. Så kombinationen av temperaturinversion i högtrycket, vindriktningen (som också är kopplat till högtrycket) och solstrålningens svagare verkan är det som gjort att vi har haft så molnigt väder den senaste tiden, fiffigt va!

Dimbankar bildas ofta i högtryck vid markinversion. Foto: Emma Milerad

Det här inlägget postades i Årstider, Väderskola. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *