Vem döper vindarna?

Sedan jag började jobba som meteorolog 2013 har nio stormar passerat landet. Först ut var Simone i slutet av oktober 2013 följt av Hilde i november och Sven och Ivar i december samma år. Ingen storm passerade 2014 men 2015 rivstartade med stormen Svea redan den 2:a januari följt av Egon en dryg vecka senare. Senare på året kom även Gorm i november och både Helga och Staffan i december. 2016 blev precis som 2014 utan stormar och så här långt in på 2017 är det inte heller något lågtryck som gett tillräckligt blåsigt väder för att regelrätt kunna klassas som en storm.

Simone, Hilde, Sven, Ivar, Svea, Egon, Gorm, Helga och Staffan alltså. I mitt senaste blogginlägg förklarade jag den sofistikerade processen som används för att namnge orkanerna på Atlanten, men hur funkar det egentligen för våra svenska stormar? Här hemma har vi inte samma tradition att ge namn åt oväder så som man har utomlands, men under de senaste åren har det ändå gjorts ett försök att etablera någon slags standard för namngivning.

Förr gavs stormarna ofta namn som novemberstormen 1872, julstormen 1902 eller kanske ”den onda tisdagen”. Första gången mig veterligen som ett personnamn användes för att beteckna ett stormlågtryck var Emmastormen aka Ölandsstormen som drog fram 23 juli 1985. Den som har stenkoll på namnsdagsalmanackan hajar nog till här, 23 juli är nämligen Emmas namnsdag.

Men det var inte förrän just stormen Simone (för fyra år sedan alltså) som SMHI för första gången officiellt använde principen att dagens namnsdagsbarn skulle få ge namn åt stormen. Samma år hoppade även den danska vädertjänsten DMI på tåget med att namnge stormar medan det på exempelvis det norska meteorologiska institutet funnits rutiner för detta länge. Och det är just här problemet ligger.

De gånger som en storm passerar över Sverige har den de allra flesta gånger bildats över Atlanten och svept in över antingen Storbritannien, Norge eller Danmark först. När stormen når Sverige har den redan ett namn och för att undgå förvirring gör vi bäst i att inte döpa om stormen (oavsett vem som har namnsdag den dagen). Ett exempel på detta är stormen Gudrun som den norska vädertjänsten gav namn åt. Men i de speciella fall där ett namnlöst lågtryck fördjupas över Sverige och når stormstyrka får SMHI rycka in och se till att stormen får ett namn. Man utgår alltså från vem som har namnsdag och försöker dessutom få till att det varannan gång är ett kvinnonamn och varannan gång ett mansnamn.

Så samtidigt som jag enkelt kan säga vad den sjätte tropiska orkanen som bildas på Atlanten år 2022 kommer att heta (svar: Fiona) så har jag ingen aning om namnet på nästa storm som kommer att drabba oss i Sverige. Den som hänger med i väderprognoserna och nyhetsrapporteringen får se helt enkelt!

Det här inlägget postades i Extremväder, Meteorologi och meteorologens arbete. Tagg: , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *