Snöfall och snödjup som begrepp

Snödjupet har varit ovanligt stort i stora delar av Dalarna och Norrland den här vintern. Därför tänkte jag i det här korta blogginlägget reda ut några olika begrepp som kan vara lätta att blanda ihop. Det handlar om snödjup, snöfall och nederbördsmängd.

Snödjup i cm (avrundat) mäts på backen. Det är alltså avståndet mellan marken och snötäckets topp. Traditionellt mäts djupet kl 07 normaltid och utförs manuellt med linjal, tumstock eller en fast pinne. Mätplatsen ska vara slät utan tendens till drivbildning. Helst ska snödjupet mätas på flera närliggande punkter mätas och sedan används medelvärdet. Tekniskt går det också att mäta snödjup med ultraljud eller laser, men dessa metoder används inte i officiella mätningar av SMHI.

Snödjupet kan sedan ändras utan att det faller ny snö. Snön kan exempelvis komprimeras och packas ihop genom att det töar eller genom sin egen tyngd.

Snöfall och nederbörd mäts 2 meter över marken. Snöfall brukar anges i cm och regn i mm. Dessa två är egentligen samma mätning, oavsett om nederbörden faller som snö eller regn så samlas nederbörden in och mäts upp i flytande form. Snön får alltså smälta innan man mäter hur mycket som fallit. Sedan räknas vattenmängden om till snöfall med hjälp av en fluffaktor som är en funktion av lufttemperaturen och fuktigheten i luften. Vid nollgradigt så kan man räkna om 1 mm i smält form till 1 cm snöfall som en tumregel. Ju kallare det blir, desto fluffigare blir snön, så om det är -11 grader och snöar så beräknas 1 mm i smält form innebära 3 cm snö vid 80% luftfuktighet och därmed kan också snödjupet öka med fler cm än vid samma nederbördsmängd och nollgradigt.

Jag hoppas att detta lilla inlägg är till nytta för dig som gillar att hålla reda på nederbördsmängder och snödjup under vintern där du bor!

Det här inlägget postades i Årstider, Väderskola. Bokmärk permalänken.

Kommentointi poistettu