Ett busfrö i klass 5b

”Ett lågtryck drar in västerifrån med kraftigt regn och tilltagande vindar …”

”Regnskurar tar sig in över västkusten och sprider sig i eftermiddag vidare österut över Götaland …”

”Under kvällen tätnar molnen västerifrån och inatt väntas snöbyar i de västra fjällen …”

Så brukar det allt som oftast heta i väderprognoserna när regn och rusk står för dörren. Sverige ligger i västvindsbältet vilket innebär att den dominerande vindriktningen är västlig och att vädersystemen byggs upp ute på Atlanten för att sedan dra in över oss. Västvindsbälten finns både på norra och södra halvklotet, mellan 35:e och 75:e breddgraden, i den zon där den varma tropikluften från ekvatorn stöter på den kalla polarluften.

Även om det är vanligast att regnväder sveper in över Sverige västerifrån behöver det inte alltid vara så. Lågtryck kan attackera från alla håll. En som intresserade sig för detta och hur regnområden rör sig över Europa var den tyska meteorologen Wilhelm Jacob van Bebber (1841-1909). Han gick systematiskt till väga och försökte kategorisera varje lågtryck som drog in över Europa efter vilken bana det tog. Efter några år hade han kommit fram till följande (se illustration längre ner):

Kategori 1: Lågtryck från Norska havet som rör sig österut över norra Skandinavien

Kategori 2: Lågtryck från Norska havet som rör sig österut över mellersta Skandinavien

Kategori 3: Lågtryck från Norska havet som rör sig åt sydost över södra Skandinavien

Kategori 4: Lågtryck från Atlanten som rör sig åt nordost över södra Skandinavien

Kategori 5: Lågtryck som från Medelhavet som rör sig österut eller åt nordost över kontinenten

Nuförtiden har van Bebbers klassificering nästan helt fallit i glömska och är inget som används längre. Med ett undantag! Lågtryck som tar vägen från de norra delarna av Adriatiska havet till Östersjön kallas fortfarande för 5b. Dessa lågtryck brukar nämligen vara extra besvärliga att handskas med!

Vid Medelhavet har 5b-lågtrycket samlat på sig en stor mängd fukt och när det stöter på den kallare luften i Nordeuropa kan lågtrycket snabbt fördjupas och intensifieras. Mer än en gång har det lett till stora problem med översvämningar av floderna Donau och Oder som inte kunnat hantera skyfallen.

Trots att det kanske inte är helt i linje med van Bebbers system så har vi i Sverige även börjat kalla alla de lågtryck som drar upp från Polen och Litauen och in över Östersjön för 5b. När vädermodellerna indikerar att ett sådant lågtryck är på gång stiger spänningen bland de svenska meteorologerna. Exakt vilken bana lågrycket kommer att ta brukar vara osäkert in i det sista och en liten förflyttning i sidled kan göra stor skillnad för vilket väder vi får.

Sverige är som bekant långsmalt på ena ledden och när lågrycken drar in västerifrån som de oftast gör spelar en positionsändring inte så stor roll: pekade väderprognosen på regn så blir det regn, men kanske lite tidigare eller senare än förväntat. När lågtrycken kommer från sydost (5b-lågtrycken alltså) kan ett hopp österut betyda att det mesta av nederbörden drar upp över Baltikum och Finland och att Sverige då får uppehållsväder. En liten förskjutning västerut innebär istället att kraftig nederbörd och blåsigt väder förs in över Sydsverige.

Som tur är går utvecklingen av vädermodellerna ständigt framåt och vi meteorologer får allt bättre verktyg för att kunna göra träffsäkra prognoser. Snart kanske också de lynniga 5b-lågtrycken är ett minne blott!

Lågtryckens banor

Lågtryckens banor över Europa enligt van Bebbers klassificering

Det här inlägget postades i Meteorologi och meteorologens arbete. Tagg: , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentointi poistettu