Bland tromber och tornados

De senaste dagarna har sommarvärmen slagit till med full kraft och blommorna och träden, som knappt hunnit förstå att det blivit vår, har fullkomligt exploderat i ett hav av grönska och pollen. Solen strålar från en nästintill klarblå himmel och kvicksilvret letar sig upp mot närmare 25 grader. Maj månad när den är som allra bäst!

Men sommarsäsong och höga temperaturer innebär också att det finns allt mer tillgänglig energi i luften som rör sig ovanför oss. Det högtryck som täcker Skandinavien just nu dämpar effektivt alla försök till molnbildning, men lyfter man bara lite på locket kan det bli både regnskurar och åska. Och kanske en och annan tromb.

Den svenska tromben

Tromb

Tromb utanför Varberg, juni 2014. Foto: Peter Diding

En tromb är en luftvirvel som sträcker sig från underkanten av ett cumulonimbusmoln (kallade åskmoln i dagligt tal) ner till markytan. För att riktigt stora åskmoln ska kunna hålla sig vid liv krävs hela tiden att uppåtvindar pumpar in vattenånga eftersom regn och fallvindar från molnet konstant dränerar det. I gränszonen mellan uppvindarna och fallvindarna kan det hända spännande saker, och ju starkare vindskjuvningen är desto mer gynnsamma är förutsättningarna för att en tromb ska bildas.

Tromben ser oftast ut som ett rep som slingrar sig ner från molnet. Luftvirveln behöver dock inte alltid vara synlig, men eftersom lufttrycket i virvelns mitt är mycket lågt (100 hPa lägre än i omgivningen!) är det också betydligt kallare där vilket gör att molndroppar bildas snabbt. Denna molnslang kallas tuba och kan vara vit, grå, blå eller rödaktig beroende på vilket underlag tromben passerar över och hur solljuset faller in. Eftersom damm och vatten kan virvlas upp från jordytan så blir tubans nederdel oftast bredare än toppen.

Tromber dyker oftast upp i längs kusterna i södra Sverige men har även setts i fjällen. Man räknar med att det bildas ett tiotal tromber i Sverige varje år, men exakt hur många är svårt att veta eftersom fenomenet är så pass lokalt. Drar en tromb förbi över ett skogsområde blir spåren dock tydliga. Träden ligger kullkastade som plockepinn, till skillnad från om en storm passerar då alla träd lägger sig åt samma håll.

Det våras för tornadon

Som vanligt är allt mycket större i USA. De svenska tromberna kan nå upp till vindhastigheter på 75 m/s vilket motsvarar dubbel orkanstyrka, men det är ändå inte mycket att komma med jämfört med de amerikanska som kan nå 140 m/s. I Sverige är diametern på tromberna någonstans mellan 10-100 m, men i USA kan de bli upp till ett par kilometer breda. Dessutom har fenomenet ändrat namn när vi bytt kontinent: de kallas nu för tornado.

Högsäsongen för amerikanska tornados är just nu i maj när sommaren sätter fart på allvar. Varm fuktig luft strömmar upp från Mexikanska golfen och stöter på varm torr luft från präriemarkerna och kall och torr luft som drar ner med nordliga vindar från Kanada. Kollisionen av luftmassorna sker över delstaterna Texas, Oklahoma, Kansas och Nebraska: ett område som fått smeknamnet Tornado Alley. Här bildas ofta stora och mycket kraftfulla åskoväder och med så mycket energi i omlopp är det en given grogrund för tornados.

Tornado Alley. Bild från Dan Craggs (Wikipedia)

Till skillnad från tromber som kan snurra åt vilket håll som helst så roterar tornados nästan uteslutande cyklonalt (dvs medurs på norra halvklotet om man tittar uppifrån) trots att de är för små för att påverkas av Corioliseffekten (det krävs ett annat blogginlägg för att förklara det!). Ungefär 1% av alla tornados roterar dock åt andra hållet.

Även om man på förhand kan se att det finns potential för att tornados kan uppstå är det mycket svårt att förutsäga exakt var och när de kommer dyka upp. Dessutom kan de vara skymda av regn eller damm vilket gör det svårare för meteorologerna att upptäcka dem på radarbilderna även när de väl har bildats. I de områden som ofta utsätts för tornados har många byggnader utrustats med stormkällare där man får söka skydd när tornadon drar förbi. Tusentals liv har räddats i dessa underjordiska rum, men ibland hinner varningarna inte ut i tid. För sju år sedan, den 22 maj 2011 omkom 158 personer när en kraftig tornado slog till mot Joplin, Missouri. Trots att många tror att vissa platser är helt säkra från tornados så finns det inget som tyder på det. Tornados kan klättra över berg, ta sig över breda floder och dra in över storstäder.

Enhanced Fujita-skalan

Tornados klassificeras efter hur förödande de är enligt Enhanced Fujita-skalan, en vidareutveckling av Theodore Fujitas ursprungliga skala från 70-talet. Eftersom den orsakade skadan är starkt kopplad till vindhastigheten så har man kommit fram till följande indelning:

  • EF-0: 29-38 m/s
  • EF-1: 39-49 m/s
  • EF-2: 50-60 m/s
  • EF-3: 61-74 m/s
  • EF-4: 75-89 m/s
  • EF-5: mer än 89 m/s

Det är bara 0,1% av alla tornados som når EF-5. I USA förekommer i genomsnitt 1000 tornados varje år vilket alltså innebär att en av dessa kan vara av den allra värsta sorten. I Sverige är det ytterst sällsynt att en tromb når upp till mer än klass EF-2.

Fler tornados i ett varmare klimat?

Åsikterna går isär om tornados kommer att bli allt vanligare i ett framtida varmare klimat eller inte. Då havstemperaturen höjs ökar också fuktinnehållet i atmosfären vilket innebär mer bränsle till stora oväder och att förekomsten av tornados därför borde öka. Å andra sidan kan klimatförändringar också förskjuta jetströmmar och påverka andra storskaliga väderfenomen vilket skulle kunna motverka att sammanslagningen av luftmassorna sker i Tornado Alley. Mycket spekulationer än så länge alltså. Den som lever får se.

Både bilderna är tagna av Greg Johnson. Följ honom gärna på instagram: @tornadogreg. Publicerade med tillstånd.

Det här inlägget postades i Extremväder. Tagg: , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentointi poistettu