Sommar och saltstänkta vindar

Är det någon sjöbris idag måntro? Foto: @berguddensfyr (via instagram)

Som liten gladdes jag varje år åt ett par sommarveckor i segelbåt i Stockholms skärgård och det var troligtvis där och då som mitt intresse för meteorologi föddes. Det är en häftig känsla att få spjärna emot med rodret och känna hur vindbyarna tar tag i båten. Morgon, middag och kväll satt hela familjen med örat mot radion för att lyssna på sjörapporten och få reda på hur vindarna skulle blåsa framöver. Oftast var vindarna måttliga till friska men ibland blåste det hårda vindar, eller kuling som båtfolket kallar det. Jag minns dagar när vi legat inblåsta för att det inte kändes säkert att lämna den skyddade viken och jag minns nätter när vi vaknat av att vinden oväntat vridit. Bara att lämna kojen och klä på sig snabbt för att i månens sken lägga om förtöjningar eller flytta till en bättre ankringsplats!

Dagens blogginlägg ska handla om en speciell sommarvind, nämligen sjöbrisen! Sjöbrisen är en relativt lokal vind som kan dyka upp i kustnära områden under soliga och varma dagar. Landytan värms upp snabbare än vattnet och uppvärmningen påverkar även luften över land. Varm luft stiger som bekant (tänk på en varmluftsballong!) och man kan då föreställa sig att det bildas ett tomrum, ett område med lägre tryck, i det område som varmluften har lämnat. Detta tomrum måste fyllas och det börjar därför strömma in luft från havet. Men då blir det ju tomt på luft över havet! Oroa dig inte. Den varma luften som steg upp tidigare har vid det här laget blåst ut över havet, kylts av och sjunker tillbaka ner till lägre nivåer. Sjöbriscirkulationen är född!

 

Som namnet antyder är sjöbrisen en bris, vilket enligt definitionen kan vara allt från 0,3-13,8 m/s. Oftast är sjöbrisen som kraftigast under eftermiddagen, när temperaturkontrasterna mellan hav och land är som störst. Vindstyrkan är då vanligen 5-7 m/s men i särskilt gynnsamma vädersituationer kan det blåsa över 10 m/s. Det krävs då att sjöbrisen får hjälp av den storskaliga vinden, den vind som styrs av hur lågtryck och högtryck är placerade över Europa. Oftast är det dock bäst förutsättningar för sjöbris om det knappt är någon annan vind alls, eftersom sjöbriseffekten då lätt blir utkonkurrerad.

När sjöbrisen försiktigt sätter igång under förmiddagen blåser den vinkelrätt från havet in mot kusten. Under eftermiddagen vrider sjöbrisen medsols så att det till kvällen blåser parallellt med kusten, från söder längs ostkusten och från norr längs västkusten. Den varma luften som stiger över land bildar små molntussar under dagen men i takt med att sjöbrisen skickar in svalare luft från havet trycks gränsen för var luften börjar stiga allt längre inåt land och då bildas molnen där istället. På satellitbilder kan man följa hur den här sjöbrisfronten rör sig inåt land och är luften tillräckligt fuktig och instabil kan det bli både regnskurar och åska flera mil inåt land. Precis vid kusten har temperaturen sjunkit ett par grader, men i gengäld får man njuta av sol från en klarblå himmel. Och även om man kanske ser åskmolnen torna upp sig inåt land behöver man sällan vara orolig: sjöbrisen håller dem på plats där.

PS. Visste du att även monsunen i Sydostasien är en sjöbris, om än på en mycket större skala? Mer om det kan du läsa i det här inlägget!

Stackmolnen som ligger som ett stråk längs västkusten indikerar sjöbrisfrontens läge. Satellitbild från mitt på dagen den 3:e juli 2018.

 

Det här inlägget postades i Väderskola. Tagg: , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentointi poistettu