Klimatpanik?

klim·­at [‑a´t] substantiv ~et; pl. ~

genom­snittligt väderlekstillstånd, väderleks­förhållanden; i sammansättn. ofta med tanke på (för hela jorden) hot­fulla klimat­förändringar

pan·­ik [‑i´k] substantiv ~en

plötslig, besinnings­lös skräck som drabbar en­staka person el. (ofta) hel folk­massa och med­för impulsiva reaktioner

 

Definitionerna ovan kommer från Svenska Akademins Ordlista och Svensk Ordbok. Det relativt nya begreppet klimatpanik skulle således innebära att en person eller en folkmassa drabbas av en skräck för de hotfulla klimatförändringar som hela jorden står inför. Någon som känner igen sig?

Det är känt sedan länge att vi lever över våra tillgångar. Earth Overshoot Day – den dag på året när mänskligheten förbrukat mer naturresurser än vad jorden kan stå till tjänst med under ett år – inträffade redan 1 augusti. Vi får gå tillbaka till 60-talet för att hitta ett år när jordens befolkning och planeten var i balans med varandra globalt. För att täcka upp för den levnadsstandard vi har i Sverige krävs motsvarande 4.2 jordklot och om hela mänskligheten förbrukade lika mycket som vi skulle Earth Overshoot Day infalla redan under våren.

1998 publicerade de tre forskarna Michael Mann, Raymon Bradley och Malcom Hughes en artikel i tidskriften Nature. I artikeln fanns en graf över hur temperaturen varierat på det norra halvklotet under de senaste 1000 åren, en graf som blivit känd under benämningen ”Hockeyklubban” efter sitt utseende. Grafen visar nämligen att det bara har skett mindre temperaturvariationer fram till någon gång på 1900-talet då kurvan plötsligt sticker iväg brant uppåt. Med lite god vilja ser grafen ut som en liggande hockeyklubba med ett långt rakt skaft och ett kraftigt vinklat blad.

hockeystick

”Hockeyklubban”. En återgivning av det diagram som Mann, Bradley och Hughes publicerade i Nature 1998. Den svarta linjen markerar ett löpande 50-årsmedelvärde och används för att enklare kunna urskilja tendenserna.

Regelbundna mätningar med termometrar har bara gjorts under 1900-talet, så hur vet man egentligen hur temperaturen varierat innan dess? För att ta reda på det finns ett flertal olika metoder. Studerar man årsringarna på ett träd kan man räkna ut hur snabbt trädet växt under olika perioder och utifrån det kan man också beräkna hur varmt det varit. Ju äldre träd man lyckas hitta, desto bättre! Genom att borra djupa hål i Grönlandsisen eller på Antarktis och analysera iskärnan kan man också ta sig flera hundra år tillbaka i tiden. Dessutom kan litteraturen bidra med några pusselbitar. Under medeltiden var klimatet relativt varmt för att sedan följas av vad som kallas ”den lilla istiden”. Samtida författare har gett inblickar i hur det var att leva vid denna tid och beskrivit hur möjligheterna att odla olika grödor försämrats.

Med hjälp av olika modeller beräknade de tre forskarna temperatursvängningarna under millenniet och kom fram till den berömda grafen. Hockeyklubban har dock fått utstå en hel del kritik och beräkningarna har reviderats i flera omgångar. De senaste rapporterna från IPCC (den internationella panelen för klimatförändringar) talar dock samma språk: temperaturen har stigit kraftigt de senaste årtiondena och det är vi människor som ligger bakom.

Det är naturligt att temperaturen på jorden varierar och det hade den gjort även utan människans inblandning. Solstrålningens effekt varierar till exempel med en cykel på drygt elva år och kraftiga vulkanutbrott kan skicka upp svaveldioxid i stratosfären vilket blockerar inkommande solstrålning och gör att temperaturen sänks över hela planeten. Det går dock inte att komma ifrån att den observerade uppvärmningen under perioden 1950-2010 stämmer väldigt bra överens med beräkningarna av den uppvärmande effekten från mänsklighetens utsläpp av växthusgaser och andra så kallade antropogena (dvs mänskliga) faktorer.

ipcc

Hur stora är de olika bidragen till den globala uppvärmningen? Summan av de mänskliga faktorerna (orange stapel) korrelerar väl med den observerade uppvärmningen (svart stapel).  Från IPCC AR 5 (2014).

En av de tydligaste graferna som visar hur mängden koldioxid –  en av de viktigaste växthusgaserna – har ökat kommer från observationsplatsen Mauna Loa på Hawaii. 1958 inleddes mätningarna av koldioxid där och sedan dess har koncentrationen av växthusgasen stigit stadigt varje år. När mätningarna påbörjades var koncentrationen cirka 320 ppm och för några år sedan passerades gränsen 400 ppm.

mauna loa co2

Koldioxidhalten i atmosfären, observationer från Mauna Loa, Hawaii. Grafen inkluderar de senaste mätningarna från oktober 2018. Den röda linjen visar den årliga variationen medan den svara är medelvärdet för varje år.

Det läskigaste med klimatförändringarna är tröskeleffekterna. När man passerat en tröskel finns ingen återvändo. Klimatförändringarna kan bli självförstärkande återkopplingar och slå ut hela ekosystem. Isen på Arktis reflekterar till exempel en hel del solstrålning till skillnad från det omgivande öppna havet som istället absorberar strålningen och värms upp. När temperaturen stiger smälter isen och det blir mer öppet hav, vilket i sin tur gör att uppvärmningen kan ske i allt snabbare takt och man hamnar i en negativ spiral som är svår att bryta.

Vi får nu inte drabbas av panik och bli handlingsförlamade inför den stora och komplexa klimatfrågan. Forskning och framtida teknik kan lösa mycket, men vi måste hjälpa till och agera redan nu. För oss själva. För våra medmänniskor runt om på den här planeten. Och för framtida generationer.

Vill du testa hur stort ditt eget klimatavtryck är rekommenderar jag Klimatkalkylatorn framtagen av Världsnaturfonden och Stockholms miljöinstitut. Kanske kan just du dra ner på köttätandet, göra färre flygresor eller handla mer miljömedvetet?

Klimatpanik någon?

Det här inlägget postades i Klimat. Tagg: , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar på

  1. Karel Miskovsky säger:

    I er artikel saknas förklaringar till varma perioder för 4 000 år sedan och till lilla istiden på 1700 talet.
    Nästa problem är att SMHI:s daggsprognoser har kritiserats och har dålig trovärdighet men 50 år framåt går det bra.CO2-halten har stigit från 0,38% från 60-talet till 0,4% tills nu d.v.s. 2ppm. Jorden har egna buffertsystem för CO2 (havet, biosfären) men det har forskarna inte tid med. Gränsen för mig går vid ”klimatsmarta hamburgare”.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *