Solens upp och nedgång

Vi befinner oss i slutet på november. En månad känd för sitt mörker och sina gråa nyanser. Just i år inleddes november med en hel del grått väder. Soltimmarna var få i en stor del av landet. Efterhand etablerades dock ett högtryck som gjorde att solen fick chansen att kika ner på oss. Men samtidigt blir också dagarna kortare och kortare. Om några veckor går solen inte alls upp längre i Kiruna, polarnatten är här.

Att räkna ut solens upp och nergång rent astronomiskt går att göra väldigt precist, och för lång tid framåt. Det kluriga är att definiera när solen är uppe respektive nere. Då solen upptar ungefär 0,5 graders vinkel på himlen så tar det en stund för den att passera horisonten. Det logiska skulle ju vara att säga att solen gått ner när hela solen passerat under horisonten. Men detta är inte alltid fallet, ibland används solens mittpunkt.

Vad är då horisonten? Det finns inget enkelt svar på den frågan. Horisonten varierar stort beroende på var observatören befinner sig. Tänk skillnaden mellan att stå i en dalgång och se solen gå ner bakom ett berg, jämfört med att stå på bergstoppen och se solen gå ner. Det enklaste är så klart om man befinner sig till havs, och på land kan en artificiell horisont användas i stället.

Nästa klurighet dyker upp när solens strålar ska nå marken. Solstrålarna måste passera genom atmosfären och då bryts strålarna och går inte raka vägen. Det kallas refraktion. Refraktionen gör att solen ”lyfts” och ser alltså ut att stå högre än den egentligen gör. Alltså ser vi solen trots att den egentligen sjunkit under horisonten. Refraktionen varierar också med temperaturen och lufttrycket.

När solen går ner försvinner inte allt ljus direkt heller. Vi får skymning på kvällen och gryning på morgonen. Skymning och gryning varierar vart på jorden du befinner dig. Nära ekvatorn faller mörkret snabb och skymningen är kort. Långt norrut och söderut har vi lång skymning. Och trots att polarnatt råder norr om polcirkeln när solen befinner sig under horisonten kan det ändå förekomma en del solljus i form av skymning/gryning.

Man kan dela upp skymningen efter mängden ljus och hur mycket man kan uppfatta. Vid Borgerlig skymning befinner sig solen 0-6 grader under horisonten och det går fortfarande att läsa en text. Vid Nautisk skymning ligger solen 6-12 grader under horisonten och det går fortfarande att till havs se densamma. Vid Astronomisk skymning, 12-18 grader under horisonten är den synliga delen av atmosfären fortfarande upplyst. Först efter denna gräns kan man se de ljussvagaste stjärnorna med blotta ögat.

Bildresultat för sunset

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *