Arktiskt klimatpussel, del 2

Nu ska vi fördjupa oss lite grann i den största osäkerheten för väderprognoser nämligen moln och denna gång framförallt arktiska moln. De faktorerna som är viktiga för att kunna modellera ett moln så likt verkligen som möjligt är kopplat till temperatur, tryck, vatteninnehåll och vindar samt förändringar av dess faktorer i vertikala och horisontella led. Det finns ytterligare en faktor som endast är möjlig att kartlägga till betydligt mycket mindre grad och det är vilka partiklar som finns i luften. Moln bildas inte bara för att det finns tillräckligt mycket vattenånga i luften, det beror även på partiklarna i luften. Vissa partiklar kan bidrar till att molndroppar bildas i förhållanden med relativt låg luftfuktighet medan andra inte göra någon skillnad alls. Men när molndroppar har skapats växer de till sig till regndroppar eller iskristaller med hjälp av vertikala vindar.


I korta drag sträcker sig alltså de faktorer som påverkar molnighet från mikrometerskala till kilometerskala. Det är framförallt det som ger en stor osäkerhet i klimat- och vädermodeller.  Men varför är det då svårare med molnigheten i Arktis än i Sverige? Jo, i Europa till exempel finns det många mätstationer som gör observationer av alla faktorer som påverkar molnigheten, Medan det i Arktis endast finns ett fåtal mätstationer på b.l.a Svalbard och Grönland och det är bara i samband med arktiska expeditioner som man kan samla in data från nordligare breddgrader. Därmed finns det betydlig mycket mindre data att använda för förbättra och verifiera modelldata av moln i Arktis jämfört med Europa.


Foto: Maria Andersson


Tyvärr är det till stor grad okänt vilka luftpartiklar som finns i arktiska moln. När man spåra luftmassor från sydligare breddgrader som innehåller till exempel sand eller kol når de ytterst sällan hela vägen till Arktis. (Sand- och kolpartiklar är exempel på partiklar som är fördelaktiga för molnbildning.) Samtidigt har man sett på observationer från tidigare arktiska expeditioner att molnen i arktisk har egenskaper som betyder att luften innehåller partiklar som är fördelaktiga för molnbildning, annars hade det funnits färre låga moln än observerat. Forskarna tror att dessa är mikro-biologiska partiklar från haven och smältvattnet runt havsisen. Om det är hela sanningen vet vi inte än men förhoppningsvis kanske vi får ett svar på det när data från den senaste expeditionen har analyserats.


Om forskarna har rätt kan issmältningen i Arktis innebära att mer mikro-biologiska partiklarna når atmosfären vilket skulle ge mer molnigt väder i Arktis. I förlängningen skulle det innebära en avkylande effekt under framförallt sommaren på Arktis och kanske skulle det kunna dämpa issmältningen eller till och med öka utbredningen av havsisen.

Vill du läsa mer om forskning kring Arktis och arktiska moln så klicka in på länken nedan:

https://polarforskningsportalen.se/arktis/expeditioner/arctic-ocean-2018

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Tagg: , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *