Mina topp 10 väderfenomen

Efter fem och ett halvt år och mer än femtio blogginlägg har det till slut blivit dags för mig att skriva mitt sista bidrag till Väderguiden. Jag har nu mina sista arbetsdagar här på Foreca innan jag nästa vecka påbörjar doktorandstudier i Uppsala. Och vad passar bättre att avsluta med än en gammal hederlig topplista! Här kommer mina topp 10 väderfenomen, håll till godo!



10 Punch hole clouds

Foto: Anne Thörnqvist @annethornqvist

Det här molnet, eller snarare avsaknaden av moln, är ett riktigt häftigt fenomen som är ganska sällsynt och med sin speciella form är det inte konstigt att det spär på ryktena om UFO:n. Jag har själv bara haft lyckan att se fenomenet någon enstaka gång. Hålet kan dyka upp i ett täcke av altocumulusmoln (böljemoln) där vattendropparna är underkylda, vilket betyder att de har en temperatur under nollan. Dropparna har dock inte lyckats frysa till is eftersom det saknas nukleationskärnor (t.ex. damm) som det kan bildas iskristaller kring. När det väl bildas några iskristaller sker en explosionsartad kedjereaktion: vattendropparna runt iskristallerna avdunstar till vattenånga och hålet i molnet bildas. Förutom benämningen punch hole cloud går det också bra att säga fallstreak hole, sky punch eller det mer meteorologiskt högtravande altocumulus cavum. Kärt barn har många namn.



9 Snökanoner

Foto: Meteosat/EUMETSAT

Du kanske har hört talas om snökanoner? Och nu talar vi inte om maskinerna som bidrar med snö till skidbackarna utan om de meteorologiska snökanonerna. När förutsättningarna är de rätta (riktigt kallt väder och konstant vindriktning) kan det bildas långsmala stråk med snöbyar över öppet hav eller över stora sjöar innan isen har lagt sig. Snökanonerna prickskjuter mot vissa platser där det kan falla stora snömängder samtidigt som det inte kommer en flinga någon mil bort. Och det fortsätter att snöa till dess att vindarna vridit vilket kan dröja ett par dagar. 1998 drabbades Gävle av ”århundradets värsta snöoväder”. Från den 4:e till den 7:e december steg snödjupet från 1 till 131 cm. Själv minns jag speciellt snökanonerna som drog in över Skelleftebukten 11:e till 12:e januari 2014 då det föll upp mot en meter nysnö. Förutom Gävle och Skelleftebukten är det framförallt norra Upplandskusten, Roslagskusten, Östgötakusten, Gotland och områdena sydväst om Vänern och Vättern som ligger i riskzonen för att drabbas av snökanonseffekten.

Här kan du läsa mer om snökanoner


8 Pärlemormoln

Foto: Satu Juvonen @satujuvonen

Det är något speciellt med de skimrande pärlemormolnen. Inte bara för att de är fantastiskt vackra såklart utan även på grund det faktum att de bildas högt upp i atmosfären (den del som kallas stratosfären) där det är så torrt att moln sällan bildas. Eftersom molnen ligger så högt upp betyder det också att de nås av solens strålar även efter att solen gått ner under horisonten vid marknivå, vilket gör att de kan få ett vackert magiskt skimmer både före gryningen och efter skymningen. Bäst chanser att få se pärlemormolnen har du om du befinner dig i polarregionerna under riktigt klara och kalla vinterdagar.

Här kan du läsa mer om pärlemormolnen



7 Kelvin-Helmholtzmoln

Foto: Amy Spencer @amyspencerphotography

Tänk dig moln som ser ut som stora surfvågor där topparna bryter (eller kika på bilden här intill om det är svårt att föreställa sig!) så har du utseendet för Kelvin-Helmholtzmolnen – en annan raritet i molnatlasen. Precis som det kan bildas vågor på vattnet kan det dyka upp vågor även i lufthavet. Kelvin-Helmholtzmolnen (eller fluctus som de också kallas) kan bildas när det blåser mer i ett lager med varm luft som ligger ovanpå kall luft. Skillnaden mellan vindarna orsakar en vågrörelse i gränsen mellan luftlagren och om det är tillräckligt fuktigt för att moln ska bildas precis där så blir vågen också synlig. Häftigt va?!

Här kan du läsa mer om Kelvin-Helmholtzmoln



6 Halofenomen

Foto: Magnus Edbäck @magnusedback

Om jag säger solhundar, circumzenitalbåge, solpelare, paradbåge och parheliska cirkeln – vad säger du då? Halofenomen såklart! När det är klart väder på vintern och luften är fylld av iskristaller kan spännande optiska brytningsfenomen uppstå när solljuset lyser genom kristallerna som fungerar som prismor. Ju fler olika former det är på iskristallerna desto bättre chanser att få se många av de olika fenomenen. I två stora regnbågsfärgade cirklar runt solen bildas en inre 22° halo och en yttre 46° halo. På den inre halon kan man på samma höjd som solen se två starkare ljuspunkter, solhundarna, som ligger på den parheliska cirkeln och i överkanten på halon finns både den övre tangenbågen och paradbågen. På den yttre halon finns högst upp en circumzenitalbåge som ser ut som en uppochnervänd regnbåge. Det är sällan man ser halofenomenen så tydligt som i den här bilden från Borlänge i december 2018 och vid det tillfället var det troligtvis så att snökanoner (maskinerna i skidbackarna alltså) gett fenomenet en extra skjuts genom att peppra luften helt full med iskristaller. PS! Även på våren, sommaren och hösten kan halofenomen dyka upp, oftast när slöjmoln (som består av iskristaller) täcker himlen.


5 Regnbågen

Foto: Ellen Marie Martinsen @ellen_marie_martinsen

Tro det eller ej, men regnbågen är faktiskt ett ovanligare fenomen än halon. Som du redan vet så uppträder regnbågen oftast på himlavalvet när det precis varit en kraftig regnskur men solen kikar fram igen. Det finns massor av vattendroppar kvar i luften och regnbågen bildas när solljuset bryts i vattendropparna. Solstrålen bryts upp i alla regnbågens färger när den träder in i regndroppen, reflekteras sedan i droppens baksida och bryts sedan igen när den lämnar droppen. Alla dropparna samverkar sedan till att spänna upp regnbågen med rött ytterst och violett innerst. Reflekteras solstrålen två gånger i dropparna bildas även en svagare yttre regnbåge vars färger har omvänd ordning.

Här kan du läsa mer om regnbågen


4 Mammatusmoln

Foto: @ibabs4

Det här måste nog ändå vara mitt favoritmoln! Eller om man ska vara helt strikt: min favorit bland komplementmolnen. Mammatus är nämligen en extra molnformation som kan dyka upp som ett tillbehör på vissa andra molntyper. De gånger jag har sett mammatusmoln har det varit i samband med riktigt kraftiga åskmoln. När åskan och skyfallet precis passerat och solen träder fram och lyser upp molnets undersida kan man om man har tur få se tydliga ”bulor” som hänger ner under molnet. Mammatus (från latinets mamma vilket betyder bröst) är just dessa bulor. Inne i molnet är det väldigt turbulent med luft som far både upp och ner och åt olika håll. På de platser där kallare luft sjunker ner bildas de nedhängande bulorna och där varm luft stiger upp blir det istället inbuktningar i molnet. Riktigt läckert är det!



3 Tornado

Foto: Greg Johnson @tornadogreg

På frågan vilka väderfenomen som ger mest domedagskänsla skulle jag nog placera tornadon som en av toppkandidaterna. I Sverige får vi (som tur är!) nöja oss med tornadons mindre släkting tromben. Tromben är en 10-100 meter bred luftvirvel som sträcker sig ner från ett åskmoln. Ett tiotal tromber bildas troligtvis i Sverige varje år, de flesta längs kusterna i södra Sverige, men eftersom det handlar om väldigt lokala fenomen kan det vara svårt att upptäcka alla. Tornados passerar däremot aldrig obemärkta. I USA, tornadons hemvist, bildas de vanligtvis över Texas, Oklahoma, Kansas och Nebraska a.k.a. The Tornado Alley. Där stöter varm fuktig luft från Mexikanska golfen på varm torr luft från präriemarkerna och kall torr luft som dragit ner från Kanada, en mix som är optimal för att skapa mycket kraftfulla åskoväder och även tornados. En tornado kan bli upp till ett par kilometer bred och kan nå extrema vindhastigheter. Cirka 1000 tornados bildas årligen i USA och de flesta uppträder under försommaren.

Här kan du läsa mer om tromber och tornados



2 Åska

Foto: Anders Green @agreez

Det är en vacker sommarmorgon. Himlen är klarblå och under den tidiga förmiddagen börjar det dyka upp några gulliga vita små stackmoln. Sedan går allt snabbt. Stackmolnen växer sig stora och under eftermiddagen ser det allt mer hotfullt ut på himlen och luften känns tung. Oj då, tänker du. Nu blir det åka av! Åska bildas i kraftiga bymoln, så kallade cumulonimbusmoln, där det skett en separation av elektriska laddningar så molntoppen blir positivt laddad och den nedre delen av molnet blir negativt laddad. När det blir tillräckligt stor spänningsskillnad mellan molnet och marken sker en urladdning i form av en blixt, men blixtar kan också dyka upp mellan moln eller uppåt på jonosfären (så kallade sprites). Där blixten far fram sker en snabb uppvärmning av luften (till cirka 30 000 °C) och uppvärmningen skapar tryckförändringar som vi i sin tur uppfattar som ljud – själva åskknallen. För att få reda på ungefär hur långt bort blixtnedslaget skedde är det bara att räkna sekunderna mellan blixten och åskans dån och sedan dela med tre. Tre sekunder mellan ljusblixten och smällen betyder att nedslaget var ungefär en kilometer bort. När det är riktigt åskoväder tycker jag att det allra bästa är att sitta i trygghet inomhus och spana ut genom ett fönster och njuta av skådespelet! Och som fun fact att berätta för de som sitter bredvid: visste du att energin i en kraftig blixturladdning skulle räcka till att hålla en gammaldags 40 W glödlampa lysande dygnet runt i nästan två och ett halvt år! Inte illa för en urladdning som varar mindre än en sekund!

Här kan du läsa mer om åska


1 Snöstjärnor

Foto: @physis14

Du har säkert hört uttrycket att varje snöflinga är unik och det stämmer faktiskt! När de små snöstjärnorna (som oftast är sexkantiga till formen) svävar runt i luften kolliderar de med varandra och bildar större sammansatta snöflingor som består av kanske 100 snöstjärnor. Men faktum är att även de små snöstjärnorna inte är helt identiska, i alla fall inte om man går ner på molekylnivå. Snöstjärnorna består i runda slängar av en miljard miljarder vattenmolekyler och eftersom det finns olika isotoper av väte och syre så kan vattenmolekylerna se lite olika ut. När det är väldigt lätt snöfall under vintern kan man försöka fånga upp några snöflingor på jackan och har man tur kan man få se enskilda snöstjärnor som inte är sammansatta till flingor. Det är väldigt häftigt hur dessa små intrikata och symmetriska former har kunnat skapas och jag kan stå länge och bara fascineras av naturens lilla underverk!

Här kan du läsa mer om snöstjärnor


Bubblare: Norrsken

Foto: Ville Paakkonen

Jag är ju bara tvungen att slänga in en rad om norrsken också även om det inte riktigt kvalar in som ett meteorologiskt fenomen. Norrsken uppstår när elektroner från rymden i hög hastighet kraschar in i de atomer och molekyler som finns i luften. Dessa atomer och molekyler blir då exciterade vilket innebär att de går in i ett mer energirikt tillstånd. När de sedan återgår till normaltillståndet frigörs energi i form av ljus som sänds ut. Är det syre som har blivit exciterat skickas gulgrönt eller rött ljus ut och är det kväve som har exciterats skickas violett eller blått ljus ut. Men när ljusgardinerna dansar över den mörka natthimlen kan man för en stund släppa den fysikaliska bakgrunden, storögt vända blicken uppåt och bara förstummas av den magiska föreställningen.

Här kan du läsa mer om norrsken


Alla bilder från instagram publicerade med tillstånd.

Det här inlägget postades i Meteorologi och meteorologens arbete. Tagg: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *