Kalla fakta om sommaren

Du ska inte tro det blir sommar, ifall inte nån sätter fart.

Ja, det börjar bli hög tid att den där ”någon” sätter fart. Sommaren 2017 har inte levt upp till mångas förväntningar, den där riktiga sommarvärmen har lyst med sin frånvaro. I alla fall här på hemmaplan. I södra Europa har det varit obarmhärtigt varmt och värmeböljan Lucifer har skördat dödsoffer i början av augusti. Att inte kunna fly undan värmen är fruktansvärt, då väljer jag hellre det svenska sommarvädret alla dagar i veckan. Men en gnutta värme skulle vi väl kunna få?

Har det verkligen varit så dåligt väder i sommar som alla säger? Det beror på hur man räknar, men här följer en uppräkning av kalla fakta från juli:

  • Varmast i landet i juli blev Rörastrand i Bohuslän den 20 juli. 27,2 grader nådde termometern. Letar vi i arkiven ser vi att det varit varmare än så någonstans i landet VARJE år sedan 1979.
  • Vi måste gå tillbaka till 2007 för att hitta ett år då maxtemperaturen för juli inte översteg 30 grader.
  • Delsbo har haft sin kallaste julimånad (medeltemperatur) på 20 år!
  • Kallast i landet hade Sveg natten till den 6:e juli. 2,6 minusgrader. Det är den lägsta julitemperaturen där sedan 1951.
  • Natten till den 7:e juli var det 1,8 minusgrader i Pajala vilket innebär nytt lägstarekord för Pajala i juli. Samtidigt hade Haparanda 1,7 plusgrader vilket är den kallaste julinatten där sedan 1863!

Hade vi haft en väderminister i det här landet hade det nog varit dags för en misstroendeförklaring efter ett sånt facit. Några dagar med rejäl högsommarvärme kan man väl ändå kräva! Men till försvar kan man också presentera följande alternativa (men helt sanna) fakta:

  • Medeltemperaturen för hela landet indikerar att det faktiskt inte varit så kyligt ändå. De sista dagarna i juli blev räddningen som gjorde att det blev ungefär likvärdigt med juli 2015. Man glömmer snabbt… (Hade däremot den sista veckan i juli fortsatt i samma stil som resten av månaden hade det blivit den kallaste julimånaden på flera årtionden!)

De närmaste dagarna nu i mitten av augusti ser värmen ut att tillfälligt komma på besök även på våra breddgrader. Den 8:e augusti registrerades högsommartemperaturer i både Göteborg och Helsingborg (25,7 respektive 25,2 grader). Återstår att se om årshögstanoteringen på 30,1 grader från Oskarshamn 28:e maj står sig året ut eller om vi lyckas spränga 30-gradersbarriären någon mer gång i sommar!

Den svenska sommaren 2017. Inte så tokigt ändå, eller hur?

Publicerat i Årstider | Tagg: , | Kommentera

Värmebölja i Europa

Det märks inte i Sverige, men Europa genomgår just nu den värsta värmeböljesommaren på många många år. Nu i början på augusti har vi och har haft över 40 grader i många länder runt Medelhavet och så sent som i mitten på juli hade vi ytterligare en extrem värmebölja med torka och bränder. Bilderna visar dygnets högsta temperatur den 13 juli och 4 augusti.

Värmeböljan har pågått hela veckan men myndigheter i många länder fortsätter att varna för värmen. Värst idag ser situationen ut att vara i flera länder i fd Jugoslavien med varningar på den högsta , röda , nivån i Serbien, Bosnien, Montenegro och Kroatien. Även i Bulgarien, Spanien, Frankrike, Grekland, Ungern, Italien, Moldavien, Makedonien, Malta, Portugal och Rumänien varnas det för höga temperaturer under söndag. Italienarna har gett öknamnet Lucifer till värmeböljan. Myndigheter uppmanar människor i områdena att ta hänsyn till värmen och försöka stanna inomhus den varmaste delen av dygnet. Flera människor har dött av värmen den senaste veckan, bl a i Rumänien och Polen och ett stort antal har fått besöka sjukhus på grund av solsting och andra värmerelaterade åkommor. Myndigheter i Italien rapporterar att torkan är den värsta på 60 år.

Värmeböljan har haft få positiva följder, men en av dem är att druvskörden i Italien kan startas extra tidigt, rapporterar tidningen La Stampa.

Publicerat i Okategoriserade | Kommentera

Tack och hej – men först lite om sommarvädret

Mitt sista blogginlägg

Vår ambition här på Foreca har varit att skriva ett blogginlägg varje vecka – det gäller alla medarbetare som på något sätt har hand om själva prognosproduktionen. Det inkluderar mig förstås. Alla skriver olika typer av inlägg, men de har förstås vädret som gemensam nämnare. Min huvudsakliga inriktning under den tid som jag jobbat här har varit att förklara olika typer av väderlägen, redogöra för hur vädret varit och i vissa fall även försöka ställa lite längre prognoser. Det sistnämnda är mycket svårt och går därför inte alltid särskilt bra, även om vissa delar kan stämma men andra inte.
När bloggschemat för sommaren skulle läggas bad jag specifikt om att få ha hand om blogginlägget vecka 29 – vilket är denna vecka. Det blir nämligen mitt sista, då jag från och med vecka 30 påbörjar en heltidsanställning på Sveriges Television (som tidigare delat arbetstid med Foreca). Jag tänkte att veckans inlägg får handla om just det jag specialiserat mig på – förklaringar av rådande väder och kanske en liten blick framåt också. Med viss försiktighet…

Ännu en sommar utan högtryck – än så länge

Egentligen borde den rubriken passa i september, då högsommaren allt som oftast är över. Den viktigaste perioden, semester- och sommarlovsperioden, ligger dock från midsommar till någon dryg vecka in i augusti för de allra flesta. Sommarlovet är ju förstås längre än semestrarna, så där skulle man nästan kunna beteckna nästan hela perioden juni-augusti som den viktigaste. Den sista tredjedelen av augusti är dock alla tillbaka i skolan. Även om alla inte gillar sol och värme är det nog vad de allra flesta önskar sig, trots allt.
De tre senaste somrarna, 2015, 2016 och nu även 2017, har präglats av ganska ostadigt väder. Under månaderna juni och juli dessa år har högtrycken i stort sett varit frånvarande, med få undantag (endast korta högtrycksperioder på ett fåtal dagar).

2015
Juni – kall och ostadig
Juli –  sval och ostadig (men med kort, mycket varm inledning)
Augusti – varm och torr, längre högtrycksperiod i mitten, ostadig avslutning

2016
Juni – ostadig och varm i söder, sval i norr. Varma inledande dagar.
Juli – varm och ganska ostadig
Augusti – något sval, ganska ostadig (men med tillfällig extremvärme i söder mot slutet). Högtryck i september.

2017
Juni – mest sval och ostadig (några varmare dagar i mitten)
Juli – svalt och ganska ostadigt (men torrt hittills i söder). Månaden ej avslutad.
Augusti – ett enda stort ?

Sommaren 2015 följde ett klassiskt mönster. Det finns flera exempel med somrar som varit ostadiga under stora delar av juni och juli men sedan blivit stabila och högtrycksbetonade i augusti. Speciellt från mitten av månaden. Förutom 2015 finns till exempel 1996 och 2004. Till viss del även 2007. För att kontra är 2016, tillsammans med 2012, 1998 och 1993 exempel då det inte blivit så.

Vad beror det ostadiga vädret på?

I mitt föregående inlägg från den 8 juni beskrev jag lite hur jetströmmens läge är helt avgörande för vilken vädertyp vi får. Det inlägget kan ni läsa här.

Hittills den här sommaren, liksom 2015 och 2016 har jetströmmen tagit en ganska sydlig bana. Sommaren 2016 vek den visserligen norrut vid ett flertal tillfällen, men i stora drag rådde en liknande situation även då. Jetströmmen drivs i sin tur av temperaturskillnader högt upp i atmosfären. I grundsteget är det alltså hur den varma tropikluften i söder och den kalla polarluften i norr trycker på varandra som skapar jetströmmens läge. Bilden nedan visar schematiskt hur det kan se ut i stora drag. På den ”vänstra” sidan om jetströmmen (i förhållande till värdriktningen) bildas lågtryck och på den ”högra” bildas högtryck. Den sydliga jetströmmen gör att högtrycket breder ut sig över Medelhavsområdet och att all värme koncentreras dit. Resultatet blir mycket hett och torrt väder där, med flera omfattande värmeböljor. Samtidigt övervägande svalt och ostadigt över norra Europa och ytterst begränsad tillgång på värme.
Södra delen av Storbrittanien, Benelux-länderna, norra Frankrike, norra Tyskland och Polen är bland de länder som befunnit sig i gränszonen mellan luftmassorna. Tillfällig hetta varvat med kraftiga åskskurar har blivit resultatet.

Finns det andra faktorer som kan bidra till jetströmmens sydliga läge?

Det behövs fortfarande mer forskning på området, men det finns ett par teorier kring bidragande orsaker som driver jetströmmen på en sydlig bana över Europa. En del vill koppla det till låg isutbredning i Arktis. I år har det, liksom 2012 och 2007 varit väldigt låg isutbredning. Som jag nämnde tidigare var 2012 och 2007 rätt ostadiga somrar, men 2007 hade ändå två längre värmeperioder. Åtminstone 2012 är också El-Niño år. I år är det osäkert, men möjligen står vi inför en svag El-Niño i vinter. El-Niño är ett återkommande fenomen där varmt havsvatten strömmar mot Sydamerikas västkust där vattnet vanligtvis är förhållandevis svalt. Att El-Niño påverkar vädret i Stilla havet och i USA finns det tydliga samband som visar, speciellt vintertid. Kopplingen till vädret i Europa är dock inte lika tydligt. Däremot finns det teorier om att havsvattenströmmar i övrigt, precis som El-Niño, påverkar jetströmmens rörelse. Ett av dessa kan vara kallvattensbubblan i Nordatlanten, söder om Grönland. Den skarpa temperaturskillnaden till varmvattnet längre söderut tros kunna förstärka och driva jetströmmen i en viss riktning. Med rådande förhållanden syns det tydligt att det borde bli rakt in över Centraleuropa. Kallbubblan har har tydligt funnits med de senaste tre somrarna. Kartan nedan visar avvikelse från normal havsvattentemperatur i slutet på juni i år (jämfört med åren 1981-2010).

Källa: NOAA

Precis som havsvattenströmmarna i Nordatlanten tros även strömmarna i norra Stilla Havet påverka vädret. Och som jag nämnde tidigare behövs verkligen mer forskning kring detta innan man kan dra några slutsatser, men jag finner det ändå intressant.

Inget högtryck i sikte – än så länge

Som avslutning tänkte jag skriva några rader om kommande period. Något högtryck är ännu inte i sikte under de närmsta tio dagarna. Istället är det fortfarande lågtrycken västerifrån som dominerar. Juli ser ut att avslutas ostadigt – med regn från syd och sydväst. Jag ska tillägga att detaljerna kring detta är osäkert. Vi har lite mer högtrycksbetonat väder som ser ut att etablera sig öster om Sverige. Skulle vi få en förstärkning av det österut är det landets östra delar som får ta del av det i första hand. I nästkommande vecka ser det ut som åtminstone Norrbotten får ta del av den värmen emellanåt. Tittar man längre fram så är det inga glädjebesked för solälskare. Prognoserna ser ostadiga ut för augusti, men man ska komma ihåg att osäkerheterna är stora. Jag tycker att månadsprognoserna inte verifierat särskilt bra den sista tiden och precis som det varit större delen av den här sommaren får man nog ta det lite som det kommer.
Ett ordentligt högtryck är alltså inte alls uteslutet (om det nu är högtryck och sol man vill ha), men ska det bli så får vi nog vänta till någon gång i augusti.

Och med detta så önskar jag alla som läser den här bloggen en fortsatt trevlig sommar och sätter nu punkt för min tid på Foreca (sista dag söndag 23/7). Jag har lärt mig massor under åren som jag jobbat här (2014-2017) och utvecklat mitt meteorologiska arbete på ett sätt som jag annars inte skulle ha kunnat. Jag riktar därmed ett stort tack till mina kollegor på företaget som varit med och bidragit den utvecklingen 🙂

Allt gott till er alla!

/Nitzan

Publicerat i Okategoriserade | Kommentera

Sommar, sommar och sol

Såhär i mitten av juli, halvvägs genom sommaren och sista arbetsdagen innan semester går jag och nynnar på den gamla dängan ”Sommar och sol” med Sven-Ingvars. Vad passar då bättre än att titta lite närmre på hur soligt det har varit hittills i sommar? Vilken del av landet leder solskensligan såhär i mitten av sommaren?

Solstrålningen mäts på 18 stationer runtom i landet. Tid på dygnet och året påverkar solinstrålningen till jordytan, men även hur mycket moln det finns på himlen och hur mycket partiklar och gaser som finns i luften och kan sprida eller absorbera solstrålningen innan den når jordytan. Det finns lite olika typer av mätinstrument man kan använda sig av för att mäta solstrålningen, men dessa instrument är olika känsliga för strålningen. För att kunna jämföra värden från olika instrument beslutade WMO, World Meteorological Organization, att solskenstid räknas först då den direkta solinstrålningen är större än 120 W/m2. Vad betyder det? Ja som jämförelse når solstrålningen upp i cirka 900 W/m2 en solig sommardag.  Solskenstiden brukar dock anges i timmar, och i medeltal når vi under sommaren upp i 7-10 solskenstimmar per dag, vintertid endast ett fåtal.

I diagrammet nedan visas antalet solskenstimmar hittills sommaren 2017. Tydligt är att kuststationerna leder solligan hittills den här sommaren med Luleå, Nordkoster, Karlskrona, Svenska Högarna och Hoburg i topp-fem-placering. Topplistan prickar dessutom in landets olika hörn med Luleå i norr, Karlskrona i söder, Nordkoster i väster och Svenska Högarna i öster.

Solskenstid från 1 juni till 14 juli 2017

Själv beger jag mig till Skåne under den annalkande semestern och hoppas ju såklart att Lund ska samla in ytterligare ett gäng soltimmar under resten av sommaren.

Publicerat i Årstider, Väderhändelser, Väderprognoserna | Tagg: , , , | Kommentera

Vad är normalt?

Vi meteorologer pratar ofta om att temperatur eller andra parametrar avviker si eller så mycket från det normala. Men vad är normalt? För att få fram ett så kallat normalvärde behövs statistik över en längre period. Och för att olika värden ska kunna jämföras är det viktigt att det görs på samma sätt. Därför har WMO, Världsmeteorologiska organisationen, bestämt att 30 år är en lagom period att räkna fram ett normalvärde för att kunna jämföra med. Den här 30-årsperioden ändras inte från år till år. För tillfället är den gällande normalperioden 1961-1990. Den börjar ha några år på nacken och vi närmar oss en ny. 2021 kommer en ny normalperiod att räknas ut och då baseras på data mellan åren 1991-2020. Den tidigare perioden var 1931-1960. Den nya normalperioden kommer med stor sannolikhet att vara varmare än den gamla till följd av klimatförändringarna.

Det kan vara lite lurigt ibland att jämföra med normalvärden. När vi till exempel tittar på juni månad i år visade statistiken att månaden som helhet var normal vad gällde temperaturen. Vilket kanske inte kändes helt logiskt. Jag tror många upplevde juni som en ganska kall månad. Vi hade en riktigt kylig period i början, men sen förekom också en del dagar med högsommartemperaturer, dvs temperaturer över 25 grader. Detta gör ju att medelvärdet slätas ut och månaden som helhet blev normal.

Däremot föll det mer regn än normalt i en stor del av landet, och det var nog det som bidrog till att många upplevde juni som en kylig månad med dåligt väder. I norra Norrland vad det dock torrare än normalt. Men just nu behövs faktiskt regn och det skulle behövas mer då grundvattennivåerna är väldigt låga i en stor del av landet.

Juli har inletts riktigt kyligt och den första veckan har varit mellan 1 och 2 grader kallare än normalt.

Publicerat i Okategoriserade | Kommentera

#ArizonaHeat

Delstaten Arizona i USA är normalt en mycket varm del av landet och på sommaren är det inte ovanligt med temperaturer över 100 °F vilket motsvarar ungefär 38 °C. Extremt varmt kan man tycka, men den senaste veckan har varit än extremare då temperaturerna har varit uppe nästan till 120 °F (ca 48 °C). På sociala medier delas under taggen #ArizonaHeat bilder av färg och plastföremål som smälter, hur man kan baka kakor i framrutan på bilen och steka ägg och kött i stekpannor genom att bara ställa dem på trottoaren.

Värmeböljan har också lett till mängder av inställda flygavgångar vilket kanske är förvånande, men det finns en vetenskaplig förklaring. En mindre delorsak är att värmen orsakar stress på vissa komponenter i flygplanen. Den största orsaken har med flygplanens aerodynamik att göra, det vill säga processerna som ger planet dess lyftkraft. Enligt allmänna gaslagen är en gas’ (luft är en blandning av gaser) volym proportionell mot temperaturen, så när temperaturen stiger ökar också volymen av en bestämd mängd gas om också trycket är konstant. Det innebär att gasens densitet (täthet) minskar, det får plats en mindre mängd gas inom samma volym helt enkelt.  En mindre tät luft minskar i sin tur vingens lyftkraft på grund av att tryckskillnaden som bildas över och under vingen när flygplanet rör sig framåt blir mindre. Vissa av de mindre planen nådde sin operativa gräns i och med värmeböljan och tvingades alltså att stanna kvar på marken. Av liknande orsaker blir dessutom flygplanens jetmotorer mindre effektiva.

Den här typen av störningar kan också bli vanligare i framtiden. Forskning visar att klimatförändringar kan leda till att extremt väder, så som värmeböljor, blir mer och mer vanligt. En ny studie som släpptes nyligen visar på att den ändring av planetens medeltemperatur som redan ägt rum kan ha haft en effekt på extremväder. Forskarna kom fram till att värmeböljor blivit vanligare och att extrema regn blivit värre i flera delar av världen om man jämför 20-årsperioderna 1960-1979 med 1991-2010. Enligt studien är förändringen större än vad som kan förklaras med naturliga variationer.

Studien: Nature Climate Change (2017)

Bild: @SAGUAROPICTURES.COM Licens: CC Attribution 3.0 Unported

Publicerat i Extremväder, Klimat, Väderhändelser | Kommentera

Det väntas klassiskt midsommarväder

Bortsett från väderprognosen inför jul och om den kommer att bli vit eller ej så har vi kommit till den tid på året som vi svenskar verkligen vill veta hur vädret ska bli: midsommarvädret! Media rapporterar för fullt och vill veta så fort det har blivit en ändring i prognosen och folk börjar planera för en midsommar inomhus eller utomhus, fastän många menar på att även fast det är kallt och regnar så ska man sitta ute under parasollet och en kofta. Det är ju faktiskt ändå svensk sommar.

 

Så hur blir då midsommarvädret? För att snabbt sammanfatta, det blir en klassisk midsommar. Med andra ord: blöt på många håll och och inte så varm. Till en början under midsommarafton väntas i stort sätt uppehåll i landet och klart väder på en del håll i de östra delarna av Götaland och Svealand, men i Norrland väntas molnen dominera under dygnet. Även i de västra delarna av Götaland och Svealand väntas molnigt väder då ett lågtryck närmar sig, och det är framåt lunchtid eller eftermiddagen som lågtrycket för in regn över de västra delarna av Götaland, Svealand och södra Norrland. Regnet drar österut och framåt kvällen berörs de östra delarna. I norr kan det även förekomma lokala skurar under dagen. Dagstemperaturerna väntas hamna på 15 till 20 grader i Götaland och Svealand, med varmast främst i de östra delarna innan moln drar in under eftermiddagen, och i Norrland mellan 10 och 15 grader.

 

Framåt midsommardagen fördjupas ett lågtryck över södra Norrland och det väntas regn och skurar på flesta håll i Norrland under dygnet, tidvis även kraftigt i främst Jämtland. I Götaland och Svealand ligger skurar kvar sedan midsommarafton, men de avtar alltmer under dagen samtidigt som det spricker upp vilket ger en mycket fin eftermiddag och kväll. Temperaturerna under midsommardagen kommer att vara väldigt lika midsommaraftons temperaturer.

 

Midsommarhelgen väntas bli i stora drag ostadig och inte så varm.

 

För att avsluta långhelgen så ligger lågtrycket kvar över Norrland under söndagen och ger skurar på många håll fram till kvällen då lågtrycket försvagas och drar österut. I Götaland och Svealand bildas moln alltmer under dagen vilket ger växlande molnighet och även där väntas skurar på en del håll. Därmed blir det tyvärr en mycket ostadig dag i landet. Det väntas även bli blåsigt i Götaland under dagen med måttliga till friska västliga till sydvästliga vindar. Under kvällen avtar vinden. Lågtrycket i norr för in lite svalare luft på söndag och dagstemperaturerna väntas hamna i söder på 14 till 18 grader, och i norr mellan 8 och 15 grader.

 

Det ser alltså ut att bli klassiskt midsommarväder i år med både regn på många håll och inte så höga temperaturer. De östra delarna av Götaland och Svealand ser därmed ut att få en rätt så ok inledning på midsommarafton med temperaturer upp mot 20 grader och tidvis sol, innan molnigheten ökar alltmer under eftermiddagen och även regnet som drar in under kvällen.

Publicerat i Okategoriserade | Kommentera

Hur mycket väger ett moln?

Ett moln består, som du säkert redan vet, av en blandning av vattendroppar och vattenånga. Sträcker sig molnen tillräckligt högt upp i atmosfären kan de även innehålla iskristaller. För att orka hålla alla tunga vattendroppar på plats i molnet krävs uppåtvindar. Är dropparna tyngre än vad vindarna klarar av lämnar de molnet och når oss som regn (eller avdunstar på vägen ner). Därför är det de största och tyngsta dropparna som faller först när det börjar regna. När de faller skapar de en luftström neråt vilket även drar med lite lättare droppar som annars kanske kunnat vara kvar i molnet.

Men hur mycket väger ett moln egentligen? Hur många kilogram är det som seglar runt där uppe ovanför våra huvuden?

Till att börja med är det viktigt att inse att all luft väger. Faktum är ju att du alltid bär en del av himlen på dina axlar. På varje kvadratmeter av jordytan står ungefär 10 000 kg luft. Inte konstigt att man känner sig nertryck i skoskaften ibland…

När det gäller moln brukar man prata om hur mycket vatteninnehåll det finns i flytande form (eller liquid water content som det heter på engelska). Ett åskmoln har ungefär 1 gram vatten i flytande form i varje kubikmeter av molnet. Om vi för enkelhetens skull tänker oss ett moln som sträcker sig 10 km upp i atmosfären och totalt sett har en volym på 100 km3 så väger vattnet i det molnet 100 000 000 kg. Ett hundra miljoner kilo alltså! Eller som om 30 000 elefanter svävat runt där uppe!

Om det regnar så mycket från molnet att det tömmer sig helt på vattendroppar skulle det ge en regnmängd på 10 mm/m² under hela molnet. Det motsvarar att man häller ut 10 liter vatten på varje kvadratmeter och det är det vi menar när vi säger att det kommit 10 mm regn.

10 mm regn är ingen nederbördsmängd en meteorolog höjer på ögonbrynen för. Den största dygnsnederbörd som registrerats av en svensk väderstation är 198 mm den 28 juli 1997. Du kan ju själv räkna ut hur många elefanter det motsvarar!

30 000 elefanter? Foto: Peter Hedren (@lysekilaren på Instagram)

 

Publicerat i Meteorologi och meteorologens arbete | Tagg: , , , , , , | Kommentera

Ostadig inledning av juni – men resten av sommaren är ett blankt papper

Hur var det nu igen?

”Borde det inte vara varmt nu? Det har ju varit en rätt kall vår till stor del är det inte dags för lite sommarvärme?” – Så brukar det ju låta många gånger. Fast i år är det många som ändå tyckt det är okej med en omgång med regn. Just såhär i början av juni kanske det råder en del meningar om det. Å ena sidan har det varit mycket torrt i skog och mark. Den senaste tiden har SMHI utfärdat varningar för skogsbrand och det är ovanligt tidigt. Å andra sidan är det skolavslutningar, studentfiranden, Sweden rock festival och annat då det ofta önskas uppehåll. Inte nödvändigtvis gassande sol och 25-30 grader, men när det väl regnar ihållande såhär i början av juni brukar det bli ganska kallt. Oftast över 10 grader, men i vissa fall under. Den som sprang Stockholm Maraton den 2 juni 2012 minns säkert med fasa hur kallt det var. Ynka 6 plusgrader och regn.

Hur vädret blir den här tiden på året varierar mycket från år till år, men de senaste åren har långvariga värmeböljor varit rätt frånvarande just i början av juni. Sedan år 2000 är det främst 2002, 2007, 2008 och 2011 som sticker ut med högtryck, sol och värme. Delvis även 2006, men första veckan var kylig. Sedan blev det både perioder med värme och perioder med svalare väder. Åren 2004, delvis 2009 samt 2012 och 2015 är skräckexempel på väldigt kalla junimånader.

Kan det bli en regnig och kylig sommar?

Ja det är klart att det kan, men hur vädret är i början av juni säger egentligen ingenting om hur vädret blir senare – precis som det alltid är! Självklart kan det bli en regnig och kylig sommar, men det kan mycket väl vända och det kan gå rätt fort. Man ska också komma ihåg att det inte är alla som önskar värmeböljor, men själv tillhör jag skaran som gärna har runt 25 grader eller strax över.

Bilden nedan visar en ungefärlig prognos för vädret rörelser under helgen 10-11 juni, med utgångspunkt 10 juni mitt på dagen. Lågtrycken rör sig från Atlanten in mot Skandinavien. Samtidigt har vi lite mer högtrycksbetonat väder i polarområdet, vilket bidragit till varmt väder i nordligaste Norrland de senaste dagarna. Värmen i norr har letat sig dit på omvägar, men det är inte ovanligt med rådande väderläge. Högtrycksbetonat väder i polarområdet bidrar annars till det för årstiden svala vädret, läs mer om det längre ner.

Jetströmmens läge säger allt

Med det här väderläget blir det bara enstaka dagar med ordentlig sommarvärme, främst för de som får ta del av lågtryckens ”varmsektor”.  Högtrycksbetonat väder kring polarområdet kan leda till denna typ av väderläge, beroende på att polarjetströmmen trycks en bit söderut. Det gäller speciellt när det är högre lufttryck kring Grönland och Island. På vintern händer det att jetströmmen går ännu längre söderut vilket i så fall ger oss kallt väder. Tidigare i våras hade vi också ett exempel på det (den kalla påsken, kylan i första halvan av maj), efter en annars mild vinter. Nedan visas en förenklad bild av hur det ser ut. (Kom ihåg att jetströmmen ligger på hög höjd, där gränsen mellan varm och kall luft är mer ”jämn”. Dessutom är den här bilden väldigt förenklad).

Bilden visar hur jetströmmen ungefär väntas ligga mellan den 10-15 juni (2017) och är en typisk placering för rådande väderläge. Atlantlågtrycken rör sig och utvecklas längs med jetströmmen och följer med den från väster till öster.

Mycket tyder på att högtrycksinflytandet i polarområdet som man ser i den första bilden kommer att försvagas och att det blir mer lågtrycksbetonat under den senare delen av vecka 24. Följden blir något mer lågtrycksbetonat kring Island och Grönland och jetströmmen kan därför börja gå en mer nordlig bana, likt bilden ovan. Det skulle i så fall leda till mer utrymme för varmluften söderifrån att leta sig norrut, åtminstone periodvis kan den komma in över södra Skandinavien. I norra Skandinavien är det däremot mer osäkert, eftersom lågtrycken troligen rör sig rör sig in där för att sedan röra sig åt sydost över östra Europa och västra Asien.

Mycket osäkert längre fram

Prognoserna längre fram i sommar är mycket osäkra och därför väljer jag att inte göra någon längre prognos den här gången. Man får helt enkelt avvakta och ta det som det kommer. Jag skulle tro att ett eventuellt omslag till bestående högtryck tidigast kan ske någon gång i slutet av månaden eller i början av juli. Med praktexempel som 1994 och 2014 är det inte helt förvånande om det skulle bli så, men mitt råd är att ändå inte ha för mycket förväntningar. Det kan också bli som 2012 med mest lågtryck och bara enstaka varma dagar. Personligen hoppas jag inte det förstås 🙂

Allt gott till er alla! /Nitzan

 

Publicerat i Specialprognos, Väderskola | 2 kommentar

Temperaturen i maj var svängig – hur vanligt är det?

Årets maj månad har onekligen bjudit på väldigt varierande väder. Köldrekord har följts av högsommarvärme, ibland med väldigt kort mellanrum.

Ett ovanligt kraftigt snöfall hann vi också med i slutet av månaden. Nya lokala värmerekord slogs i Ölands norra udde (+28,5° den 27/5), Norrköping, (+28,6° den 28/5) och Mora (tangering av rekordet, +28,0° den 27/5). Flera lokala köldrekord var också nära, men Hoburg, Ölands norra udde, Visby, Uppsala och Gävle nådde inte riktigt ända fram. Ölands norra udde hade alltså maj i år både nytt värmerekord för månaden och nära (1,4° ifrån) köldrekord för månaden.

Jämför man med åren på 2010-talet så ser man att det har varit ganska vanligt med stora skillnader mellan månadens högsta och lägsta temperatur.  Samtliga år utom ett har haft majhögsta över 28° och hälften har haft högsta över 30°, det som verkligen sticker ut är 2015 då vi bara kom upp i 21,4° som varmast. Se tabellen nedan.

 

Maj år Varmast Kallast
2017 30,1° Oskarhamn 28 maj -16,6° Tarfala 11 maj
2016 30,5° Varberg 31 maj -7,7° Mierkenis 19 maj
2015 21,4° Kristianstad 12 maj -13,7° Mierkenis 3 maj
2014 30,1° Gävle 24 maj -17,0° Naimakka 5 maj
2013 30,6° Eftra-Broen 18 maj -13,0° Tarfala 2 maj
2012 29,8° Arvika 25 maj -14,3° Kvikkjokk 13 maj
2011 29,3° Kvarn 31 maj -12,3° Tarfala 4 maj
2010 28,1° Haparanda 15 maj -17,0° Mierkenis 4 maj

 

Sverige-Rekord

27 och 28 maj 1892 32,5°, Kristianstad och Kalmar
3 maj 1981 -24,1° Fjällnäs

 

 

Publicerat i Årstider, Månadskrönika | Kommentera