Ta det försiktigt på isen

Efter några veckor av extrem kyla och temperaturer som i slutet av februari låg långt under det normala i hela landet bjuder stora delar av landet på fantastiska möjligheter att ge sig ut på våra frusna sjöar. Kylan kom lagom till sportloven och många har nog varit ute och roat sig med att åka skridskor där isarna plogats. Bottenviken är nu istäckt och även delar av Norra Kvarken, norra Bottenhavet och längs ostkusten ända ner till Blekinge. Nu börjar temperaturen sakta närma sig för årstiden mer normala temperaturer och en bra bit in i mars går vi tveklöst mot vår. Vårvintern är en fantastisk tid att vara ute i naturen.

Men när man ger sig ut på naturisar är det viktigt att tänka på säkerheten. Att aldrig räkna med att en is är helt säker och ständigt kontrollera isens egenskaper och hållbarhet när man förflyttar sig. Även en tjock is kan ha svagheter och den kan ändras snabbt. Här kommer några viktiga saker att tänka på.

  • Ta med en kompis, ge dig aldrig ut själv, och håll avstånd till varandra ifall någon skulle gå igenom. Då hinner de andra stanna och undsätta.
  • Ge dig aldrig ut på isen utan isdubbar. Isen är hal och det finns inget att greppa. Tänk på att sätta dem högt upp runt halsen så att du kommer åt dem lätt.
  • En ispik hjälper dig att kontrollera isens tjocklek och bärighet. Kontrollera ofta, isen ändras.
  • Någon form av flythjälp är bra. En ryggsäck till exempel kan innehålla mycket luft och hjälpa dig att inte sjunka. Kläder och skor blir tunga när de blir blöta. I ryggsäcken bör man även ta med sig ombyte i vattentäta påsar och något varmt att dricka.
  • Räddningslina som sitter lätt åtkomligt. Både för att undsätta andra men även för att själv kunna kasta upp om du ramlat i.
  • Lägg din mobiltelefon i en vattentät påse så att den fungerar om du behöver ringa på hjälp.

Isens svagheter

Var särskilt försiktig och undvik platser där isen ofta är svagare. Det kan gälla områden som är påverkade av ström, som tillflöden, sund, uddar, utsläpp och grund. Vid broar, bryggor, vass, branta klippor, råkar och båtrännor är isen svagare. Tänk också på att isen kan vara ojämn på grund av vind och att områden fryser olika snabbt. Och under snön kan du inte se den.

På våren när solen börjar stå högre och värma igen kan isen snabbt. Det är förrädiskt då kalla nätter gör att isen fryser till igen, för att fram på dagen när solen legat på ett tag försvagas. Försämringen kan gå snabbt och även ske på djupet där det inte syns.

Ta det försiktigt där ute. Vattnet är kallt, det kan jag intyga.

Ta det försiktigt på isen, vattnet är kallt

Mildare luft har kommit in över södra Sverige. Våren är på väg men än finns mycket vinteraktiviteter att ägna sig åt. Men tänk på att isarna blir svagare och mer osäkra när temperaturen stiger. Förhållanden kan ändra snabbt i både tid och rum på våren. Ta det försiktigt om ni ger er ut, säkerheten kommer först. Vattnet är kallt, det kan jag intyga. http://blogg.foreca.se/2018/03/ta-det-forsiktigt-pa-isen/

Julkaissut Foreca Sverige 9. maaliskuuta 2018

Publicerat i Okategoriserade | Kommentarer inaktiverade för Ta det försiktigt på isen

Rysskylan är här!

Det hann nätt och jämnt bli vår längs Skånes kust innan årets vinter slog till på riktigt. Och vilket vinterväder vi har fått nu när rysskylan dundrar in!

Snöfall foto Tobias Åberg

Foto: Tobias Åberg (@aberg_photography)

I meteorologkretsar snackas det om att det skulle kunna bli en nationell isvecka, det vill säga att temperaturen håller sig under nollan på alla mätstationer i hela landet en hel vecka i sträck. Enstaka nationella isdygn är inte så ovanligt och brukar kunna dyka upp varje säsong. Vissa år blir det å andra sidan inte ett enda. Under vintrarna på 2010-talet har vi haft allt från noll till fem nationella isdygn, undantaget säsongen 10/11 då det blev närmare 20 stycken totalt. Att det nu skulle kunna bli sju dygn i följd med iskyla är verkligen remarkabelt!

Den här stränga kylan hör ihop med ett mäktigt högtryck som växt in över Skandinavien norrifrån. Kring högtrycket roterar vindarna medsols vilket alltså gör att vi får nordostliga eller ostliga vindar som dominerande vindriktning. Öster om Sverige ligger som bekant Sibirien som ju är ökänt för sina låga temperaturer under vintern. Det är alltså den här luften som nu blåser in mot Sverige, och resten av Europa också för den delen. Man måste ta sig hela vägen ner till Iberiska halvön för att få uppleva ordentlig vårvärme i Europa, där har temperaturerna de senaste dagarna sträckt sig upp mot 20 grader. I Sibirien är det samtidigt många mätstationer som rapporterat temperaturer under 40 minusgrader. Sverige är inte långt efter med Gielas som hade -39.8 natten till den 26:e februari. Stockholm har noterat temperaturer på 11.6 minusgrader. Bitande kallt det med.

De nordostliga vindarna har förutom att föra in kalluften även triggat snökanoner att bildas över Östersjön och Bottenhavet och det har varit ymniga snöbyar i framförallt östra Svealand och de östra delarna av Götaland. Den som vill veta mer om snökanoner och vad det innebär rekommenderas att läsa vidare här.

Vindarna gör dessutom att kylan upplevs som ännu strängare än vad termometern indikerar. I mitt förra blogginlägg  visade jag en tabell där man kan räkna ut vindens kyleffekt. Låt oss ta ett exempel: Göteborg väntas få 8 minusgrader imorgon mitt på dagen (27/2). Men tar man hänsyn till att det blåser 8 m/s gör det att det känns som 16 minusgrader. Lager på lager är det som gäller för att klara de isande vindarna.

Och så till sist. Apropå högtrycket. Rekordet för lufttryck i februari är 1058,0 hPa och för mars 1055,7 hPa. Troligtvis når högtrycket sitt maximala värde tisdagen den 27:e februari med strax över 1055 hPa vilket alltså skulle innebära att bägge rekorden står sig. Lite synd, tycker en rekordjagare som jag.

 

Rysskyla

Kalluften från Sibirien täcker en stor del av Europa. Kartan visar läget natten till den 27 februari.

Publicerat i Årstider | Tagg: , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Rysskylan är här!

Snöfall och snödjup som begrepp

Snödjupet har varit ovanligt stort i stora delar av Dalarna och Norrland den här vintern. Därför tänkte jag i det här korta blogginlägget reda ut några olika begrepp som kan vara lätta att blanda ihop. Det handlar om snödjup, snöfall och nederbördsmängd.

Snödjup i cm (avrundat) mäts på backen. Det är alltså avståndet mellan marken och snötäckets topp. Traditionellt mäts djupet kl 07 normaltid och utförs manuellt med linjal, tumstock eller en fast pinne. Mätplatsen ska vara slät utan tendens till drivbildning. Helst ska snödjupet mätas på flera närliggande punkter mätas och sedan används medelvärdet. Tekniskt går det också att mäta snödjup med ultraljud eller laser, men dessa metoder används inte i officiella mätningar av SMHI.

Snödjupet kan sedan ändras utan att det faller ny snö. Snön kan exempelvis komprimeras och packas ihop genom att det töar eller genom sin egen tyngd.

Snöfall och nederbörd mäts 2 meter över marken. Snöfall brukar anges i cm och regn i mm. Dessa två är egentligen samma mätning, oavsett om nederbörden faller som snö eller regn så samlas nederbörden in och mäts upp i flytande form. Snön får alltså smälta innan man mäter hur mycket som fallit. Sedan räknas vattenmängden om till snöfall med hjälp av en fluffaktor som är en funktion av lufttemperaturen och fuktigheten i luften. Vid nollgradigt så kan man räkna om 1 mm i smält form till 1 cm snöfall som en tumregel. Ju kallare det blir, desto fluffigare blir snön, så om det är -11 grader och snöar så beräknas 1 mm i smält form innebära 3 cm snö vid 80% luftfuktighet och därmed kan också snödjupet öka med fler cm än vid samma nederbördsmängd och nollgradigt.

Jag hoppas att detta lilla inlägg är till nytta för dig som gillar att hålla reda på nederbördsmängder och snödjup under vintern där du bor!

Publicerat i Årstider, Väderskola | Kommentarer inaktiverade för Snöfall och snödjup som begrepp

Medvind i Pyeongchang

Det har väl knappast undgått någon att vinter-OS i Pyeongchang pågår just nu? Vädret har varit ett hett samtalsämne så här långt och vissa grenar har fått skjutas upp på grund av det hårda vädret.

All utomhusidrott är såklart beroende av vädret, oavsett om det är varmt eller kallt, nederbörd eller uppehåll, blåsigt eller vindsvagt. Tar vi längdskidåkning som exempel kan man försöka dra nytta av vädret som ett taktiskt moment. Är det motvind har man stor fördel av att gå i rygg på någon för att få lite skydd från vinden och är det lätt snöfall kan det gå snabbare att åka på den plana ytan mellan spåren. För att inte tala om vallateamets uppgift att komma på hur man bäst preparerar skidorna i rådande väderförhållanden!

Hittills i OS är det framförallt vinden och extremkylan som har varit de riktigt stora snackisarna. Invigningen var en kylslagen historia och kraftiga vindar har gjort att man har fått skjuta upp flera av de alpina grenarna och även skidskyttet har blivit uppskjutet. Vindarna gör inte bara att det blir orättvisa förhållanden för åkarna, det kan också vara farligt. Slopestylefinalen på snowboard kördes trots kastvindarna och vissa åkare beskrev det som att man fick en ”knuff i ryggen” när man var i luften, och då är det såklart svårt att hålla balansen och sätta sina landningar. Vissa var livrädda före start och mest glada över att ha kommit i mål helskinnade.

Vindarna gör också att vädret upplevs som kallare än vad termometern visar. Det här kallar vi meteorologer för effektiv temperatur. Vindens kyleffekt gör till exempel att 5 minusgrader känns som -11 om det blåser 5 m/s. Bara fartvinden för störloppsåkare kan göra att 10 minusgrader upplevs som 35 minusgrader.

Det lågtryck som har gett det besvärliga vädret i Pyeongchang drar nu bort från Sydkorea och vindarna lugnar sig snabbt. Aktuell prognos hittar du här. Vi håller dock tummarna för fortsatt medvind för den svenska truppen!

Vindens kyleffekt

Publicerat i Idrottsväder | Tagg: , , , , | Kommentarer inaktiverade för Medvind i Pyeongchang

Vädret i historien

Det är många gånger som vädret påverkat historien. Ett klassiskt exempel på detta är när Karl X tågade över Lilla och Stora Bält den kalla vintern 1658. Idag den 6 februari är det exakt 360 år sedan de svenska styrkorna tog sig över Stora Bält, the rest is, som man säger, history.

Men låt oss titta lite tillbaka vad det var som hände den där kalla vintern. Sverige var inblandade i flera krig samtidigt. I Polen hade situationen blivit besvärlig och ryska trupper tryckte på österifrån. Danmark såg sin chans och en krigsförklaring nådde den svenske kungen sommaren 1657. Karl X marscherade upp genom Jylland och på hösten hade man nått Frederiksodde som föll i svenskarnas händer. Både den svenska och danska flottan hade dragit sig tillbaka för vintervila, men den svenska kungen tänkte inte vila. Han visste att hans position var utsatt och ville vidare. Men hur?

Då slog kylan till. Det blev kallare och kallare och från mitten av januari 1658 följde sträng kyla och isen bredde ut sig alltmer. Efter några dagars patrullerande och undersökningar av isen togs beslutet på morgonen den 30 januari att skicka den svenska armén över isen. Det är bara ca 500 m från Frederiksodde över till Fyn. Man valde dock att korsa Lilla Bält via Brandsö som ligger några mil längre söderut. Därifrån är det ca 4 km över till Fyn.

Marschen skedde på dagen och den danska armén på Fyn hade inga problem att se vad som var på gång och förbereda sig. Men trots ett hårt motstånd lyckades den svenska armen på bara några timmar få danskarna att kapitulera och kunde därefter inta ön. Den större delen av den svenska armén tog sig helskinnade över isen, men två skvadroner med kavalleri gick igenom isen med män, hästar och allt. Trots detta var de svenska förlusterna relativt små.

Nu stod Karl X med sin armé på Fyn och hade en ännu större uppgift framför sig. Att korsa Stora Bält var förenat med en större risk då sträckan var längre. Man undersökte noga både den kortare vägen från Nyborg till Korsör och den längre vi Lolland och Falster. Den 4 februari återkom rapporter om att den längre vägen över Lolland skulle hålla. Den kortare vägen ansågs mindre säker på grund av strömmarna genom sundet. Men morgonen den 5 februari vaknade man till töväder och det var inget lätt beslut att fatta. Vädret slog dock snart om till minusgrader igen och kungen fattade beslutet att låta trupperna gå över isen. 2000 man kavalleri och infanteri gav sig på kvällen ut på isen och den 13 km långa marschen över till Lolland. Mitt på dagen den 6 februari stod kungen och alla hans män säkert på land igen. Under dagarna som följde kunde ytterligare trupper följa efter och i mitten på februari kunde hela armén marschera mot Köpenhamn.

Karl X hade spelat högt men vunnit. Resultatet av hans vågspel blev att Danmark fick kapitulera och Freden i Roskilde undertecknades. Det innebar att bland annat Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Bornholm samt Trondheims län tillföll Sverige.

Den här tiden på 1600-talet refereras ofta till som Lilla istiden. Den är känd för sitt kalla klimat och väldigt kalla vintrar. Det är svårt att hitta bra källor för hur många gånger som Lilla och Stora Bält har frusit efter detta. SMHI har kartlagt isläget i Östersjön sedan mitten på 50-talet. Den svåraste isvintern under den perioden var vintern 86/87, då isen lade sig i sunden. Kanske hade Karl X klarat att gå över Lilla Bält den vintern, men troligen inte Stora Bält.

Källor:
www.alltomvetenskap.se/nyheter/fran-norr-tillsoder
www.popularhistoria.se/artiklar/taget-over-balt
Wikipedia
SMHI

Publicerat i Extremväder, Klimat, Okategoriserade | Kommentarer inaktiverade för Vädret i historien

Snöläge inför sportloven

åre_skistar

åre_skistar

Nu börjar det närma sig sportlovstider när man kan få tillfälle att vara ute och njuta av vintern. Vad gillar du att göra för vinteraktiviteter? Som snowboardåkare älskar jag att

vara i fjällen den här tiden på året. Vädret börjar bli bättre samtidigt som snön ofta är av bra kvalitet. Dagarna börjar blir längre och solen börjar värma mer och mer mot kinden.

Morgonen kan fortfarande vara kall och krispig och man kan höra hur det knarrar under fötterna när man går mot liften. I backen är det fortfarande helt randigt av pistmaskinens spår. Nysnön har packats ihop till ett lösare skikt på toppen, men under är det hårdare utan is. Greppet på kanten av snowboarden eller skidorna kommer hålla bra för carving svängarna.

Just nu ser det ut som det kan bli många sådana här vinterdagar. Det har hittills kommit mycket snö i Norrland och Dalarna, men längre söderut är det mindre snö än normalt, även om det varit flera snöfattiga vintrar i söder under de närmaste åren. I Norrland har det kommit mer snö än normalt på flera håll. Det gäller stora delar av norra Norrland, men i västra fjälltrakterna är det något mindre snö än det brukar vara. Allra mest har Kittelfjäll fått med 148 cm (den 31 januari). I södra Norrland är det främst de inre och östra delarna som fått stora snömängder. I Västernorrland är det närmare en meter på många håll.

Mycket av snön kom i slutet av december då det var mycket lågtryck och fronter som drog in. Tillsammans med mycket ostliga vindar har det blivit mycket snö även i de östra delarna av Norrland. I söder har det varit varmare och här har det mesta kommit som regn.

Idag och imorgon kommer ett nytt djupt lågtryck ge mycket stora mängder i Norrland. De största mängderna väntas i Västernorrland där det kan komma 3-6 dm snö, kan det bli nytt snörekord. I fjällen väntas också stora mängder. Senare mot helgen växer ett högtryck norrifrån och det finns chans för magiska skiddagar med mycket nysnö, bra före och sol som värmer mer och mer.

Det återstår att se hur vädret blir under sportlovsveckorna, men med en sådan här början med så mycket snö finns det bra förutsättningar i alla fall i Norrland.

Publicerat i Okategoriserade | Kommentarer inaktiverade för Snöläge inför sportloven

Meteorologisk vinter

Vi har haft några fantastiska vinterdagar även i södra Sverige den senaste veckan. Den meteorologiska vintern nådde ända ner till gränsen mot Skåne under måndagen. Det var bara Skåne och en strimma längs västkusten, Blekingekusten och Öland som vintern inte nådde fram till. Och det ser inte ut som att den kommer att göra det den närmaste tiden heller. Den kalla luften som gav minusgrader i hela landet har nu förskjutits österut och norrut igen och ordentligt mild luft har nu dragit upp över landets södra del. Den närmaste veckan väntas plusgrader i Götaland och södra Svealand och den nederbörd som drar in kommer här att falla som regn. Plusgrader kan det tillfälligt bli även i delar av södra Norrland, men snön lär inte hinna smälta innan temperaturen sjunker igen.

Meteorologisk vinter
Den meteorologiska vintern infinner sig när dygnsmedeltemperaturen hållit sig under 0 grader under minst 5 dygn. Det har man alltså inte haft än i större delen av Skåne. Däremot har man haft vintertemperaturer, dvs en dygnsmedeltemperatur under 0 grader, men inte tillräckligt länge för att den meteorologiska vintern ska infinna sig. Än är det inte för sent. Förra året kom vintern till Skåne först i februari.

Från norra Dalarna och norrut har det fallit mycket snö den här vintern. Så här vackert var det på Granberget i Leksand strax efter nyår. Det har fallit ännu mer snö sedan dess.

SparaSpara

SparaSpara

Publicerat i Okategoriserade | Kommentarer inaktiverade för Meteorologisk vinter

Se upp för laviner!

Vinter betyder snö och snö betyder skidåkning. I de svenska fjällen är snötäcket just nu bortåt en meter djupt och mer snö väntas i veckan. Goda förutsättningar för finfin åkning alltså! Men allt är inte guld och gröna skogar. Skidåkningen kan snabbt förvandlas till en mardröm när man inser att man står på en potentiell dödsfälla. Jag talar såklart om lavinrisken.

I Sverige omkommer i genomsnitt en person vartannat år till följd av laviner, men i takt med att offpiståkning växer i popularitet befarar man att siffrorna nu kommer att stiga. Trots att hjärnan kanske inser att faran är överhängande är lockelsen att få njuta av den orörda snön stark, och åkare kastar sig ut mot bättre vetande och hoppas på det bästa.

I grundläggande fjällvett ingår att man är uppdaterad med färska väderprognoser, såväl under sommaren som under vintern. Vintertid gäller det också att man har koll på lavinprognosen. Lavinfaran bedöms på en femgradig skala där 1 är liten risk och 5 är extremt stor risk.

Laviner delas in i de två huvudtyperna flaklaviner och lössnölaviner.

Flaklaviner är den typ av laviner som orsakar de flesta olyckorna. De kan uppstå när snötäcket är uppdelat i lager med olika egenskaper, till exempel om frost har blivit översnöad eller om det finns ett lager med kantigare snö där det är färre bindningar mellan snökristallerna och därför också sämre hållfasthet. Flaklaviner kan också förekomma i områden där vinden har drivit ihop snön till stora sjok eller i nysnö.

Lössnölaviner förekommer oftast i riktigt brant terräng och kan dyka upp inom något dygn efter ymnigt snöfall. De kan också bildas under vårvintern när solen börjar smälta snön och är därför vanligast på sydsluttningar.

Generellt innebär stora svängningar i vädret en ökad lavinrisk. Ju längre tid snön får ligga orörd desto mer stabil brukar den bli, men det finns ingen enkel regel som säger hur lång tid det ska gå sedan det senaste snöfallet innan det är säkert att åka. En lavin kommer sällan ensam. Ser du tecken på tidigare brottkanter bör du såklart iaktta extra försiktighet. För en säker nerfart måste ditt vägval vara baserat på snötäckets förutsättningar — och din okunskap om dem. I torr vintersnö kan laviner uppstå om backens lutning är mer än 25° vilket ungefär motsvarar lutningen i en svart pist.

åre_skistar

Foto: Skistar Åre (@skistar_are)

På Fjällsäkerhetsrådets hemsida kan du fördjupa din kunskap om laviner och om hur lavinprognoser görs: http://www.fjallsakerhetsradet.se/forberedelser/laviner/

Lavinprognoser för den svenska fjällvärlden hittar du på Naturvårdsverkets hemsida: https://www.lavinprognoser.se/

Lavinprognoser för Alperna och andra bergsmassiv i Europa finns här: http://www.avalanches.org/eaws/en/main.php

Publicerat i Övrigt | Tagg: , , , , , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Se upp för laviner!

Vinterhögtryck – med dimfrost och underkylt duggregn

Vi har nu haft några dagar med förhållandevis lugnt väder. Det beror på ett mäktigt högtryck som etablerat sig strax öster om oss. Under sommaren är högtryck oftast förknippade med soligt och vackert väder, men vintertid är det lite lurigare. Det kan bli både klart och soligt (i den mån solen lyser särskilt mycket) eller så kan det bli mulet och fuktigt. Vi har haft båda delarna i landet de senaste dagarna. Se bara på satellitbilderna nedan! Skillnaden mellan dessa dagar är att den 9/1 dominerade den kalla och torra luften vilket gav klart väder i stora delar av landet, men till den 12/1 har fuktig luft dragit in med sydostliga vindar och svept in stora delar av Sverige i ett tjockt täcke av dimmoln. De utbredda ljusgula molnen är alltså låga dimmoln, eller Stratusmoln som det egentligen heter, och i samband med dessa kan både väldigt vackra och småfarliga fenomen uppstå.

Källa: Foreca/ Eumetsat

Källa: Foreca/ Eumetsat

Från många håll i landet har vi de senaste dagarna fått rapporter om kraftig dimfrost som gett ett magiskt vackert vinterlandskap. Ett typiskt läge för att dimfrost ska uppstå är just att det först varit klart och kallt, och att sedan dimma dragit in med förhållandevis fuktig luft. Vattenångan i luften deponeras då på, till exempel, de kalla grenarna. Bilden nedan togs av Jytte Meilvang i Stockholm den 10:e januari. Här ser man tydligt hur frosten, som ser ut som taggar, täcker hela träd och annat i omgivningen. Den här dagen blev det extra vackert eftersom dimmolnen lösts upp och solen kom fram.

Foto: Jytte Meilvang. Källa: @jyttemeilvang på Instagram

När dimmolnen istället breder ut sig och ger sådär gråmulet väder kan det hända att det börjar falla lite lätt snö. För att det ska hända krävs det att stratusmolnen är tillräckligt tjocka och kalla, och att vintersolens svaga strålar lyser på molnens ovansida. Det är tillräckligt för att utlösa en nederbördsbildande process. Det singlar då ner lite snö till marken, men ger bara mycket små mängder. Det kan också hända att luften en bit upp är tillräckligt varm för att nederbörden ska falla som duggregn. Om regndroppens temperatur sjunker under noll grader då den faller genom den kalla luften närmare marken blir den underkyld. Underkylt duggregn kan, precis som underkylt regn, skapa en ishinna på marken och ge problem med en förrädisk ishalka.

Högtrycket väntas hålla i sig under helgen, för att till början på nästa vecka ge plats för lågtrycken västerifrån.

Publicerat i Årstider, Meteorologi och meteorologens arbete, Väderskola | Tagg: , , , , , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Vinterhögtryck – med dimfrost och underkylt duggregn

Snöläget

Vid nyår hade den meteorologiska vintern ännu inte infunnit sig i stora delar av Götaland, östra Svealand och till och med mindre delar av södra Norrland. I normala fall har så gott som hela landet vinter vid årsskiftet. För Gävle så är det fjärde senaste vintern sedan 1859. Kallare luft är på ingång så för Gävles del är vintern snart i antågande. Den sena vintern i söder har också fått effekter på snötäcket. Vid årsskiftet var det barmark i Mälardalen och stora delar av Götaland. För att hitta ett snötäcke djupare än 10 cm var man tvungen att ta sig upp till norra Värmland eller Dalarna. Normala år så är det från någonstans i Götaland man brukar hitta 10 cm snö eller mer så här års. Snötäcket är alltså ovanligt litet i södra Sverige. På många håll i norr är det tvärt om mer snö än normalt. Större delen av Norrland har faktiskt ett snötäcke på mer än en halvmeter. Hur står sig då snötäcket mot föregående år? Jämfört med förra året så var det mer snö på årets nyårsafton, inte bara i Norrland. Götaland var också betydligt snöfattigare på nyårsdagen 2017 jämfört med i år. Nedan visas bilder över de senaste årens snötäcke på nyårsdagen.

Snödjup 2018-01-01

 

 

Snödjup 2017-01-01

 

Snödjup 2016-01-01

Snödjup 2015-01-01

Publicerat i Årstider | Tagg: , , | Kommentarer inaktiverade för Snöläget