Medvind i Pyeongchang

Det har väl knappast undgått någon att vinter-OS i Pyeongchang pågår just nu? Vädret har varit ett hett samtalsämne så här långt och vissa grenar har fått skjutas upp på grund av det hårda vädret.

All utomhusidrott är såklart beroende av vädret, oavsett om det är varmt eller kallt, nederbörd eller uppehåll, blåsigt eller vindsvagt. Tar vi längdskidåkning som exempel kan man försöka dra nytta av vädret som ett taktiskt moment. Är det motvind har man stor fördel av att gå i rygg på någon för att få lite skydd från vinden och är det lätt snöfall kan det gå snabbare att åka på den plana ytan mellan spåren. För att inte tala om vallateamets uppgift att komma på hur man bäst preparerar skidorna i rådande väderförhållanden!

Hittills i OS är det framförallt vinden och extremkylan som har varit de riktigt stora snackisarna. Invigningen var en kylslagen historia och kraftiga vindar har gjort att man har fått skjuta upp flera av de alpina grenarna och även skidskyttet har blivit uppskjutet. Vindarna gör inte bara att det blir orättvisa förhållanden för åkarna, det kan också vara farligt. Slopestylefinalen på snowboard kördes trots kastvindarna och vissa åkare beskrev det som att man fick en ”knuff i ryggen” när man var i luften, och då är det såklart svårt att hålla balansen och sätta sina landningar. Vissa var livrädda före start och mest glada över att ha kommit i mål helskinnade.

Vindarna gör också att vädret upplevs som kallare än vad termometern visar. Det här kallar vi meteorologer för effektiv temperatur. Vindens kyleffekt gör till exempel att 5 minusgrader känns som -11 om det blåser 5 m/s. Bara fartvinden för störloppsåkare kan göra att 10 minusgrader upplevs som 35 minusgrader.

Det lågtryck som har gett det besvärliga vädret i Pyeongchang drar nu bort från Sydkorea och vindarna lugnar sig snabbt. Aktuell prognos hittar du här. Vi håller dock tummarna för fortsatt medvind för den svenska truppen!

Vindens kyleffekt

Publicerat i Idrottsväder | Tagg: , , , , | Kommentarer inaktiverade för Medvind i Pyeongchang

Vädret i historien

Det är många gånger som vädret påverkat historien. Ett klassiskt exempel på detta är när Karl X tågade över Lilla och Stora Bält den kalla vintern 1658. Idag den 6 februari är det exakt 360 år sedan de svenska styrkorna tog sig över Stora Bält, the rest is, som man säger, history.

Men låt oss titta lite tillbaka vad det var som hände den där kalla vintern. Sverige var inblandade i flera krig samtidigt. I Polen hade situationen blivit besvärlig och ryska trupper tryckte på österifrån. Danmark såg sin chans och en krigsförklaring nådde den svenske kungen sommaren 1657. Karl X marscherade upp genom Jylland och på hösten hade man nått Frederiksodde som föll i svenskarnas händer. Både den svenska och danska flottan hade dragit sig tillbaka för vintervila, men den svenska kungen tänkte inte vila. Han visste att hans position var utsatt och ville vidare. Men hur?

Då slog kylan till. Det blev kallare och kallare och från mitten av januari 1658 följde sträng kyla och isen bredde ut sig alltmer. Efter några dagars patrullerande och undersökningar av isen togs beslutet på morgonen den 30 januari att skicka den svenska armén över isen. Det är bara ca 500 m från Frederiksodde över till Fyn. Man valde dock att korsa Lilla Bält via Brandsö som ligger några mil längre söderut. Därifrån är det ca 4 km över till Fyn.

Marschen skedde på dagen och den danska armén på Fyn hade inga problem att se vad som var på gång och förbereda sig. Men trots ett hårt motstånd lyckades den svenska armen på bara några timmar få danskarna att kapitulera och kunde därefter inta ön. Den större delen av den svenska armén tog sig helskinnade över isen, men två skvadroner med kavalleri gick igenom isen med män, hästar och allt. Trots detta var de svenska förlusterna relativt små.

Nu stod Karl X med sin armé på Fyn och hade en ännu större uppgift framför sig. Att korsa Stora Bält var förenat med en större risk då sträckan var längre. Man undersökte noga både den kortare vägen från Nyborg till Korsör och den längre vi Lolland och Falster. Den 4 februari återkom rapporter om att den längre vägen över Lolland skulle hålla. Den kortare vägen ansågs mindre säker på grund av strömmarna genom sundet. Men morgonen den 5 februari vaknade man till töväder och det var inget lätt beslut att fatta. Vädret slog dock snart om till minusgrader igen och kungen fattade beslutet att låta trupperna gå över isen. 2000 man kavalleri och infanteri gav sig på kvällen ut på isen och den 13 km långa marschen över till Lolland. Mitt på dagen den 6 februari stod kungen och alla hans män säkert på land igen. Under dagarna som följde kunde ytterligare trupper följa efter och i mitten på februari kunde hela armén marschera mot Köpenhamn.

Karl X hade spelat högt men vunnit. Resultatet av hans vågspel blev att Danmark fick kapitulera och Freden i Roskilde undertecknades. Det innebar att bland annat Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Bornholm samt Trondheims län tillföll Sverige.

Den här tiden på 1600-talet refereras ofta till som Lilla istiden. Den är känd för sitt kalla klimat och väldigt kalla vintrar. Det är svårt att hitta bra källor för hur många gånger som Lilla och Stora Bält har frusit efter detta. SMHI har kartlagt isläget i Östersjön sedan mitten på 50-talet. Den svåraste isvintern under den perioden var vintern 86/87, då isen lade sig i sunden. Kanske hade Karl X klarat att gå över Lilla Bält den vintern, men troligen inte Stora Bält.

Källor:
www.alltomvetenskap.se/nyheter/fran-norr-tillsoder
www.popularhistoria.se/artiklar/taget-over-balt
Wikipedia
SMHI

Publicerat i Extremväder, Klimat, Okategoriserade | Kommentarer inaktiverade för Vädret i historien

Snöläge inför sportloven

åre_skistar

åre_skistar

Nu börjar det närma sig sportlovstider när man kan få tillfälle att vara ute och njuta av vintern. Vad gillar du att göra för vinteraktiviteter? Som snowboardåkare älskar jag att

vara i fjällen den här tiden på året. Vädret börjar bli bättre samtidigt som snön ofta är av bra kvalitet. Dagarna börjar blir längre och solen börjar värma mer och mer mot kinden.

Morgonen kan fortfarande vara kall och krispig och man kan höra hur det knarrar under fötterna när man går mot liften. I backen är det fortfarande helt randigt av pistmaskinens spår. Nysnön har packats ihop till ett lösare skikt på toppen, men under är det hårdare utan is. Greppet på kanten av snowboarden eller skidorna kommer hålla bra för carving svängarna.

Just nu ser det ut som det kan bli många sådana här vinterdagar. Det har hittills kommit mycket snö i Norrland och Dalarna, men längre söderut är det mindre snö än normalt, även om det varit flera snöfattiga vintrar i söder under de närmaste åren. I Norrland har det kommit mer snö än normalt på flera håll. Det gäller stora delar av norra Norrland, men i västra fjälltrakterna är det något mindre snö än det brukar vara. Allra mest har Kittelfjäll fått med 148 cm (den 31 januari). I södra Norrland är det främst de inre och östra delarna som fått stora snömängder. I Västernorrland är det närmare en meter på många håll.

Mycket av snön kom i slutet av december då det var mycket lågtryck och fronter som drog in. Tillsammans med mycket ostliga vindar har det blivit mycket snö även i de östra delarna av Norrland. I söder har det varit varmare och här har det mesta kommit som regn.

Idag och imorgon kommer ett nytt djupt lågtryck ge mycket stora mängder i Norrland. De största mängderna väntas i Västernorrland där det kan komma 3-6 dm snö, kan det bli nytt snörekord. I fjällen väntas också stora mängder. Senare mot helgen växer ett högtryck norrifrån och det finns chans för magiska skiddagar med mycket nysnö, bra före och sol som värmer mer och mer.

Det återstår att se hur vädret blir under sportlovsveckorna, men med en sådan här början med så mycket snö finns det bra förutsättningar i alla fall i Norrland.

Publicerat i Okategoriserade | Kommentarer inaktiverade för Snöläge inför sportloven

Meteorologisk vinter

Vi har haft några fantastiska vinterdagar även i södra Sverige den senaste veckan. Den meteorologiska vintern nådde ända ner till gränsen mot Skåne under måndagen. Det var bara Skåne och en strimma längs västkusten, Blekingekusten och Öland som vintern inte nådde fram till. Och det ser inte ut som att den kommer att göra det den närmaste tiden heller. Den kalla luften som gav minusgrader i hela landet har nu förskjutits österut och norrut igen och ordentligt mild luft har nu dragit upp över landets södra del. Den närmaste veckan väntas plusgrader i Götaland och södra Svealand och den nederbörd som drar in kommer här att falla som regn. Plusgrader kan det tillfälligt bli även i delar av södra Norrland, men snön lär inte hinna smälta innan temperaturen sjunker igen.

Meteorologisk vinter
Den meteorologiska vintern infinner sig när dygnsmedeltemperaturen hållit sig under 0 grader under minst 5 dygn. Det har man alltså inte haft än i större delen av Skåne. Däremot har man haft vintertemperaturer, dvs en dygnsmedeltemperatur under 0 grader, men inte tillräckligt länge för att den meteorologiska vintern ska infinna sig. Än är det inte för sent. Förra året kom vintern till Skåne först i februari.

Från norra Dalarna och norrut har det fallit mycket snö den här vintern. Så här vackert var det på Granberget i Leksand strax efter nyår. Det har fallit ännu mer snö sedan dess.

SparaSpara

SparaSpara

Publicerat i Okategoriserade | Kommentarer inaktiverade för Meteorologisk vinter

Se upp för laviner!

Vinter betyder snö och snö betyder skidåkning. I de svenska fjällen är snötäcket just nu bortåt en meter djupt och mer snö väntas i veckan. Goda förutsättningar för finfin åkning alltså! Men allt är inte guld och gröna skogar. Skidåkningen kan snabbt förvandlas till en mardröm när man inser att man står på en potentiell dödsfälla. Jag talar såklart om lavinrisken.

I Sverige omkommer i genomsnitt en person vartannat år till följd av laviner, men i takt med att offpiståkning växer i popularitet befarar man att siffrorna nu kommer att stiga. Trots att hjärnan kanske inser att faran är överhängande är lockelsen att få njuta av den orörda snön stark, och åkare kastar sig ut mot bättre vetande och hoppas på det bästa.

I grundläggande fjällvett ingår att man är uppdaterad med färska väderprognoser, såväl under sommaren som under vintern. Vintertid gäller det också att man har koll på lavinprognosen. Lavinfaran bedöms på en femgradig skala där 1 är liten risk och 5 är extremt stor risk.

Laviner delas in i de två huvudtyperna flaklaviner och lössnölaviner.

Flaklaviner är den typ av laviner som orsakar de flesta olyckorna. De kan uppstå när snötäcket är uppdelat i lager med olika egenskaper, till exempel om frost har blivit översnöad eller om det finns ett lager med kantigare snö där det är färre bindningar mellan snökristallerna och därför också sämre hållfasthet. Flaklaviner kan också förekomma i områden där vinden har drivit ihop snön till stora sjok eller i nysnö.

Lössnölaviner förekommer oftast i riktigt brant terräng och kan dyka upp inom något dygn efter ymnigt snöfall. De kan också bildas under vårvintern när solen börjar smälta snön och är därför vanligast på sydsluttningar.

Generellt innebär stora svängningar i vädret en ökad lavinrisk. Ju längre tid snön får ligga orörd desto mer stabil brukar den bli, men det finns ingen enkel regel som säger hur lång tid det ska gå sedan det senaste snöfallet innan det är säkert att åka. En lavin kommer sällan ensam. Ser du tecken på tidigare brottkanter bör du såklart iaktta extra försiktighet. För en säker nerfart måste ditt vägval vara baserat på snötäckets förutsättningar — och din okunskap om dem. I torr vintersnö kan laviner uppstå om backens lutning är mer än 25° vilket ungefär motsvarar lutningen i en svart pist.

åre_skistar

Foto: Skistar Åre (@skistar_are)

På Fjällsäkerhetsrådets hemsida kan du fördjupa din kunskap om laviner och om hur lavinprognoser görs: http://www.fjallsakerhetsradet.se/forberedelser/laviner/

Lavinprognoser för den svenska fjällvärlden hittar du på Naturvårdsverkets hemsida: https://www.lavinprognoser.se/

Lavinprognoser för Alperna och andra bergsmassiv i Europa finns här: http://www.avalanches.org/eaws/en/main.php

Publicerat i Övrigt | Tagg: , , , , , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Se upp för laviner!

Vinterhögtryck – med dimfrost och underkylt duggregn

Vi har nu haft några dagar med förhållandevis lugnt väder. Det beror på ett mäktigt högtryck som etablerat sig strax öster om oss. Under sommaren är högtryck oftast förknippade med soligt och vackert väder, men vintertid är det lite lurigare. Det kan bli både klart och soligt (i den mån solen lyser särskilt mycket) eller så kan det bli mulet och fuktigt. Vi har haft båda delarna i landet de senaste dagarna. Se bara på satellitbilderna nedan! Skillnaden mellan dessa dagar är att den 9/1 dominerade den kalla och torra luften vilket gav klart väder i stora delar av landet, men till den 12/1 har fuktig luft dragit in med sydostliga vindar och svept in stora delar av Sverige i ett tjockt täcke av dimmoln. De utbredda ljusgula molnen är alltså låga dimmoln, eller Stratusmoln som det egentligen heter, och i samband med dessa kan både väldigt vackra och småfarliga fenomen uppstå.

Källa: Foreca/ Eumetsat

Källa: Foreca/ Eumetsat

Från många håll i landet har vi de senaste dagarna fått rapporter om kraftig dimfrost som gett ett magiskt vackert vinterlandskap. Ett typiskt läge för att dimfrost ska uppstå är just att det först varit klart och kallt, och att sedan dimma dragit in med förhållandevis fuktig luft. Vattenångan i luften deponeras då på, till exempel, de kalla grenarna. Bilden nedan togs av Jytte Meilvang i Stockholm den 10:e januari. Här ser man tydligt hur frosten, som ser ut som taggar, täcker hela träd och annat i omgivningen. Den här dagen blev det extra vackert eftersom dimmolnen lösts upp och solen kom fram.

Foto: Jytte Meilvang. Källa: @jyttemeilvang på Instagram

När dimmolnen istället breder ut sig och ger sådär gråmulet väder kan det hända att det börjar falla lite lätt snö. För att det ska hända krävs det att stratusmolnen är tillräckligt tjocka och kalla, och att vintersolens svaga strålar lyser på molnens ovansida. Det är tillräckligt för att utlösa en nederbördsbildande process. Det singlar då ner lite snö till marken, men ger bara mycket små mängder. Det kan också hända att luften en bit upp är tillräckligt varm för att nederbörden ska falla som duggregn. Om regndroppens temperatur sjunker under noll grader då den faller genom den kalla luften närmare marken blir den underkyld. Underkylt duggregn kan, precis som underkylt regn, skapa en ishinna på marken och ge problem med en förrädisk ishalka.

Högtrycket väntas hålla i sig under helgen, för att till början på nästa vecka ge plats för lågtrycken västerifrån.

Publicerat i Årstider, Meteorologi och meteorologens arbete, Väderskola | Tagg: , , , , , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Vinterhögtryck – med dimfrost och underkylt duggregn

Snöläget

Vid nyår hade den meteorologiska vintern ännu inte infunnit sig i stora delar av Götaland, östra Svealand och till och med mindre delar av södra Norrland. I normala fall har så gott som hela landet vinter vid årsskiftet. För Gävle så är det fjärde senaste vintern sedan 1859. Kallare luft är på ingång så för Gävles del är vintern snart i antågande. Den sena vintern i söder har också fått effekter på snötäcket. Vid årsskiftet var det barmark i Mälardalen och stora delar av Götaland. För att hitta ett snötäcke djupare än 10 cm var man tvungen att ta sig upp till norra Värmland eller Dalarna. Normala år så är det från någonstans i Götaland man brukar hitta 10 cm snö eller mer så här års. Snötäcket är alltså ovanligt litet i södra Sverige. På många håll i norr är det tvärt om mer snö än normalt. Större delen av Norrland har faktiskt ett snötäcke på mer än en halvmeter. Hur står sig då snötäcket mot föregående år? Jämfört med förra året så var det mer snö på årets nyårsafton, inte bara i Norrland. Götaland var också betydligt snöfattigare på nyårsdagen 2017 jämfört med i år. Nedan visas bilder över de senaste årens snötäcke på nyårsdagen.

Snödjup 2018-01-01

 

 

Snödjup 2017-01-01

 

Snödjup 2016-01-01

Snödjup 2015-01-01

Publicerat i Årstider | Tagg: , , | Kommentarer inaktiverade för Snöläget

Förtrollande vacker julhimmel

Den som befann sig i nordligaste Svealand eller i Norrland under årets julhelg kunde skatta sig dubbelt lycklig! Inte nog med att snön lyste vit på julaftons morgon (och alla vill väl ha en vit jul, eller hur?!) så delade dessutom vädergudarna ut en julklapp i form av ett ganska ovanligt och mycket stiligt moln.

Vi har tidigare här på bloggen beskrivit de vackra pärlemormolnen och det var just denna typ av moln som nu på nytt kunde siktas och gav ett extra magiskt skimmer åt högtiden. Dagen före julafton började det dyka upp bilder på pärlemormoln från såväl Gävleborgs län och Dalarna som från Norrbottens län och nordvästra Finland.

Kärt barn har många namn. Pärlemormolnen är också kända under det engelska namnet polar stratospheric clouds (eller PSC), vilket ger några ledtrådar om vilken typ av moln det handlar om.

Vår atmosfär är indelad i olika nivåer med olika egenskaper. Det lägsta luftlagret kallas troposfären och där finns hela 75% av atmosfärens massa samlad. Det är också i troposfären som vädret utspelar sig och där molnen finns. Troposfären sträcker sig upp till en höjd av drygt 10 km höjd (lite olika beroende på om man är vid polerna eller ekvatorn) innan stratosfären tar vid upp till 50 km ovanför markytan. Stratosfären är väldigt torr vilket gör att det är svårt för moln att bildas här. Undantaget heter pärlemormoln.

Pärlemormolnen ligger på en höjd av ungefär 10-15 km, alltså i gränslandet mellan troposfären och stratosfären. De dyker vanligtvis upp under vinterhalvåret och i polarregionerna (ytterligare en ledtråd avslöjad!). Eftersom molnen befinner sig så högt upp kan de nås av solens strålar även efter det att solen gått ner under horisonten vid marknivå, vilket gör att de kan få ett vackert magiskt skimmer både före gryningen och efter skymningen.

PSCs delas in i två kategorier beroende på vilken kemisk sammansättning molnet har. Typ 1 kallas ibland för nattlysande moln medan typ 2 alltid är pärlemorskimrande.

Typ 1 består, förutom av vanlig is, även av salpetersyra och svavelsyra. Olika kemiska reaktioner där dessa ämnen ingår leder till att ozonskiktet tunnas ut och att ozonhål bildas. Så även om molnen kan vara vackra signalerar de alltså att allt inte är riktigt i sin ordning i atmosfären.

Typ 2 består av is helt utan föroreningar och är betydligt snällare. PSC typ 2 är vanligare vid Antarktis än vid Arktis eftersom de kräver så extremt låga temperaturer (minus 88 grader!). Under speciella förhållanden kan dock vindar över bergskedjor (t.ex. Skanderna) sätta troposfären i gungning och stratosfären kan då lokalt få exakt rätt förutsättningar för att pärlemormolnen ska uppstå. Troligtvis var det just detta som hände under julhelgen!

Pärlemormoln i finska Lappland, februari 2016. Foto: Satu Juvonen

Publicerat i Klimat, Meteorologi och meteorologens arbete, Väderskola | Tagg: , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Förtrollande vacker julhimmel

Jul- och nyårsvädret

Det är väl dags att följa upp mitt blogginlägg från början av december då jag spånade lite om en eventuellt vit jul. Det har fallit en del snö sedan dess, men fortfarande ligger den riktiga snögränsen över norra Värmland, Dalarna, och Gävleborg. Sen finns det också en del snö på Sydsvenska höglandet, och några enstaka cm i terrängen i norra Svealand.

Jag kan börja med att säga att prognoserna för juldagarna har varit en mardröm. Maken till osäkra och föränderliga prognoser var det länge sedan jag såg. Hopp blandades med förtvivlan. Vinner kalluften, eller kommer den där varma luften med regn och rusk att ta sig upp över oss?

Vädret på själva julafton blir ganska så odramatiskt, men vi har ett händelserikt dygn innan dess med väldigt mycket väder. Från natten mot den 23:e till förmiddagen passerar ett omfattande nederbördsområde österut över landet. I samband med det förs mycket mild luft in västerifrån. Nederbörden kan börja som snöfall, men övergår till regn i Götaland, Svealand och stora delar av södra Norrland. Det är därför mycket stor risk för besvärligt väglag i södra Norrland, men också risk i Svealand, och viss risk i Götaland. Nederbörden följs av uppklarnande väder på många håll, men längst i norr ligger snöfallet kvar även under dagen den 23:e. Samtidigt tilltar en nordvästlig vind över mellersta Norrland och en västlig vind över Götaland. I mellersta Norrland, främst i fjällen, blir det då riktigt blåsigt med mycket hårda vindar. Hårda vindar väntas tidvis även över Götaland. Här väntas det också mer regn under lördagskvällen. Noterbart är också att den mycket milda luften i Götaland kan ge temperaturer på dryga 10 grader, kanske så högst som 11-12 grader under lördag kväll! Då kan man hålla i minnet att decemberrekordet är 13,7 grader.

Julaftons morgon ser ut att bli vacker och kall i norr, men mulen och mild i söder. Under eftermiddagen drar ett nytt regnområde in över Götaland västerifrån, men i övriga landet väntas soligt väder och temperaturer mestadels på minussidan.

Nedan visas väderläget vid kl 04 den 23:e, kl 13, kl 07 den 24:e, och kl 16.

 

 

Angående vädret till nyår så är det fortfarande lite tidigt för detaljer, men jag kan inte låta bli att dela den här bilden från Severe Weather Europe. Det är modelldata från en amerikansk vädermodell och visar väderläget på tolvslaget på nyårsafton. Du kanske kan få se mer än raketer vid tolvslaget om du blickar västerut…

 

Publicerat i Årstider, Specialprognos | Tagg: , , , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Jul- och nyårsvädret

Klimatförändringar visar oss Jordens fina sida

Klimatförändringar är något som sker i skrivande stund, och som (nästan) alla vet så väntas klimatet bli sämre för livet på denna planet. Lite hemskt att säga men det finns faktiskt på ett sätt en fördel med klimatförändringarna: de kan göra så att vi får se en natur vi annars aldrig skulle ha kunnat uppleva.

 

I sydvästra Sydamerika ligger den mäktiga bergskedjan Anderna, med flera bergsmassiv som är minst 4000 meter höga över havet. I en del av peruanska Anderna finns en topp som är på 6384 meter och heter Ausangate, men som har på senare år fått namnet Rainbow Mountain. Hur kommer detta sig? Jo, till för bara några år sedan var berget täckt med snö, men när snön började försvinna p.g.a. ett varmare klimat fick man se marken som är helt spektakulär: flera färgkombinationer som kan liknas med en regnbåge eller ett konstverk där konstnären gått helt crazy med flera olika färgburkar. Hur kan då dessa fina färger ha bildats? Helt enkelt så har mineraler och bergarter eroderat under en väldigt lång tid, flera tusentals år. Berget är även så pass orört och vandringar dit är väldigt svåra i kombination med den höga höjden. (Ett tips för dem ska besöka Rainbow Mountain är att inkastaden Machu Picchu bara ligger några timmars vandring därifrån).

 

Efter att snön smält bort p.g.a. klimatförändringar så kan man beskåda det makalöst fina berget, Rainbow Mountain. Bildkälla: Pixabay.

 

Vi ska däremot inte glömma som sagt att klimatförändringarna är och kommer att bli ett stort problem, och det finns även redan flera spektakulära naturområden som är hotade av klimatförändringar, t.ex. Stora Barriärrevet utanför Australiens nordostkust. Så även om man skulle kunna få ett nytt fint naturfenomen genom klimatförändringar så förstörs säkerligen minst ett annat samtidigt.

Publicerat i Klimat, Okategoriserade, Väderhändelser | Kommentarer inaktiverade för Klimatförändringar visar oss Jordens fina sida