Fotbollsväder

Medan jag sitter och skriver det här drar Fotbolls-VM igång som bäst. Den första matchen mellan Ryssland och Saudiarabien rullar i bakgrunden. Jag är inget inbitet fotbollsfan, men nog blir jag biten när hela Sverige vaknar upp och de blågula känslorna svallar. Och jag inser att mitt fotbollsintresse faktiskt har växt exponentiellt under de senaste åren. Jag följer speciellt pojkar 08 med stor iver. Ja, det är min son som spelar och har dragit in mig i sitt intresse. Värsta fotbollsmorsan har jag blivit och då spiller det över även på ”riktig” fotboll. I helgen väntar fotbollscup och självklart har arrangörerna ordnat med storbilds-TV där man samtidigt kan följa VM. Bra jobbat. Vädret ser ut att bli ok också.

Vädret ser fint ut under veckoslutet i Ryssland. Dock varmt i söder med upp mot 30 grader i Sotji och drygt 30 grader i Rostov-na-Donu där det också spelas matcher. I Moskva blir det nog behagligare att spela med drygt 20 grader och växlande molnighet.

Jag tittar lite bakåt i tiden, på tidigare VM. 1994 sken solen på Sverige i dubbel bemärkelse när vi spelade semifinal mot Rumänien.

VM 2014 spelades i Brasilien. Belgien skulle ladda inför VM-starten med en match mot Tunisien, och halvvägs in i första halvlek fick matchen avbrytas på grund av en kraftig hagelstorm. Hagel stora som golfbollar regnade ner över planen. Efter 40 minuter kunde man återuppta matchen och Belgien vann med 1-0.

Ja fotboll spelas utomhus i hela världen. Ibland skiner solen, ibland regnar det, ibland snöar det, men man spelar ändå.

Nu håller vi tummarna för att det går bra för Sverige i VM. Heja heja. Själv ska jag heja på KIKs pojkar 08 hela helgen.

Publicerat i Okategoriserade | Kommentarer inaktiverade för Fotbollsväder

En första blick fram emot midsommarhelgen

Nu med cirka två veckor kvar till midsommar kan vi få en första aning hur midsommarhelgen kommer att bli vädermässigt. Jag skriver aning, för mer än så är det svårt att få så här långt i förväg. Väder är som bekant kaotiskt och mycket kan hända med prognosen på två veckor. Så till saken:

Tendensen fram till midsommar är att vi får lite mer varierat väder än vad vi vant oss vid under maj och inledningen av juni i stora delar av landet. Det innebär på de flesta håll i landet att det tidvis är risk för skurar men också att det blir perioder med soligt väder. Något långvarigt högtryck som det vi hade i maj är troligen inte att räkna med. Midsommarveckan ser nu i långtidsprognosen att inte bli extrem nederbördsmässigt om man ser till helheten, varken extremt torrt eller extremt regnigt. Det lutar också åt i stort normala temperaturer eller möjligen lite varmare och lite mer sol än normalt. Det betyder inte att man kan räkna med solsken och värme hela tiden då vi är inne i en period på året då skurar är vanliga. Det kan också skilja mycket från dag till dag under veckan och perioder med svalare luft är inte ovanliga så här års.

Detaljprognoserna för just midsommarafton och midsommardagen är än så länge mycket osäkra, men det tenderar alltså att chanserna är goda för ”klassiskt” midsommarväder i år.

 

Publicerat i Aktuellt väder, Specialprognos | Tagg: , | Kommentarer inaktiverade för En första blick fram emot midsommarhelgen

Maj 2018: en extrem månad!

Medeltemperaturens avvikelse

 

Ojojoj, vilken majmånad vi har haft! Av alla de månader som jag har jobbat med att göra väderprognoser (och det har ändå hunnit bli 58 stycken) kan jag inte påminna mig om någon månad som stuckit ut lita mycket. Javisst, det har varit månader när det har stormat, det har varit månader med översvämningar på grund av kraftfulla åskskurar. Värmeböljor har kommit och gått, köldknäppar likaså. Gamla rekord har slagits. Men maj 2018 går ändå till historien. Aldrig tidigare har jag upplevt ett så stabilt väderläge under så lång tid. Och rekorden har fallit som käglor.

Vad är det då som har hänt? I korta drag kan man säga att ett högtryck har parkerat över Skandinavien och att varm luft har pressats upp från kontinenten. Det var bara de tre första dagarna i maj som temperaturen låg under det normala och några större regnområden passerade. Sedan dess har det varit värme för hela slanten och (med bara några enstaka undantag) uppehållsväder.

Vi meteorologer brukar vara försiktiga med att använda ordet extrem. Oftast är temperaturvariationerna eller nederbördsmängderna inom den normala variationen, ibland är det något över eller under det normala. Ibland kan vi sträcka oss till att en månad har varit ovanligt varm eller kall, ovanligt blöt eller torr. I de flesta fall är det då en dryg vecka någonstans i månaden som sett till att vågskålen väger över åt det ena eller andra hållet. Men i årets majmånad har 26 av de 31 dagarna haft en dygnsmedeltemperatur långt över det normala i större delen av landet. Om man inte tar till ordet extrem då vet jag inte när man ska göra det.

För att inte bli allt för långrandig nöjer jag mig med ett axplock ur månadens vädernyheter för att bevisa min poäng:

  • Vårflod, pollenexplosion och brandrisk Den som ser tillbaka på mars minns nog att våren var kraftigt försenad på många håll i Götaland och Svealand. I början och mitten av april kom varmluften och våren tog ett jättesteg upp hela vägen till norra Norrlands inland. Sedan dröjde det inte länge innan sommaren kom och i Haparandas del blev det rekordtidig sommarpermiär! De stora snömängderna som låg kvar efter vintern smälte snabbt vilket ledde till en kraftig vårflod och SMHI klass 3-varnade i delar av Norrland. När det helt plötsligt blev högsommartemperaturer vaknade naturen till liv och alla växter satte högsta fart. Det blev en rejäl pollenchock när allt blommade samtidigt! Det torra vädret har nu också gjort att spridningsrisken för bränder är väldigt hög i nästan hela landet. Från att det handlat om översvämningar är det snarare bevattningsförbud man diskuterar nu.

 

  • Maxtemperatur Allra varmast i maj blev Göteborg med 31,1° den 30 maj. Det är den högsta majtemperaturen som uppmätts i Sverige på över 100 år! Väldigt många stationer har lyckats slå sina gamla rekord för maxtemperatur, se ett urval i tabellen här intill! Halmstad lyckades inte slå sitt rekord (0,2 grader ifrån) men upplevde ändå fyra av de fem varmaste majdagarna sedan de officiella mätningarna inleddes där i mitten av 1800-talet.
  Nytt rekord (dag) Gammalt rekord (år)
Helsingborg 29,0 (30 maj) 28,1 (2012)
Göteborg 31,1 (30 maj) 29,8 (1977)
Arvika 30,2 (30 maj) 29,8 (2012)
Uppsala 29,7 (29 maj) 29,2 (2014)
Hudiksvall 30,3 (29 maj) 29,6 (1993)
Östersund/Frösön 26,6 (31 maj) 26,5 (1919)
Arjeplog 26,9 (28 maj) 25,7 (2013)
  • Medeltemperatur Eftersom praktiskt taget hela månaden varit mycket varmare än normalt ryker såklart även en hel del rekord för den genomsnittliga temperaturen för maj all världens väg. Är man rekordjägare är man såklart nöjd med att den utsträcka värmeperioden koncentrerade sig till en kalendermånad, hade värmen istället fördelat sig över exempelvis andra halvan av maj och första halvan av juni hade rekorden kanske stått sig. Här ett urval:
  Nytt rekord Gammalt rekord (år)
Helsingborg 16,2 14,4 (1993)
Göteborg 17,6 15,8 (1889)
Visby 14,4 13,2 (1993)
Stockholm 15,8 13,9 (1993)
Uppsala 16,0 14,0 (2013)
Karlstad 15,5 14,0 (1889)
Hudiksvall 13,2 11,8 (1992)
Luleå 10,2 10,1 (1984)

 

  • Värmebölja Enligt definitionen är en värmebölja maxtemperaturer på 25 grader eller varmare minst fem dagar i rad. I Uppsala var det värmebölja 11-16 maj: rekordtidigt!

 

  • Soltimmar När det gäller solskenstimmarna så kommer de nya rekorden att bli svårslagna. Det har ju knappt varit ett moln på himlen i flera veckor, och de flesta av de stationer som mäter soltiden har fått nya toppnoteringar. Allra soligast blev Svenska Högarna med 437 timmar solsken (tidigare rekord 357 timmar). Det teoretiska maxvärdet (solsken varje dag hela månaden) är för Svenska Högarna 496 timmar, vilket alltså innebär att mätstationen nådde upp till 88% av vad som överhuvudtaget är möjligt. Imponerande!
  Nytt rekord (timmar) Gammalt rekord (från år)
Karlskrona 389 363 (2016)
Visby 433 392 (1989)
Göteborg 360 352 (2008)
Norrköping 404 352 (1992)
Stockholm 425 391 (1941)
Karlstad 401 343 (1994)
Borlänge 395 327 (1988)
Storlien 354 320 (1974)
Umeå 405 361 (2013)
Luleå 391 387 (1978)
  • Nederbördsmängder Högtrycket som styrt majvädret i Skandinavien har gett torrt väder, men rekordtorrt har det inte varit. Rekorden är dock extremt svårslagna, det ska sägas. Ölands norra udde fick ynka 0,2 mm regn totalt sett under maj, men lyckades ändå inte bräcka sitt rekord. Däremot blev det den torraste majmånaden där sedan 1947. Den enda plats som indikerar nytt rekord är Visby där det föll 1,7 mm under hela månaden. Det tidigare majrekordet för Visby (2,8 mm) var över 150 år gammalt, nämligen från maj 1866.

Nu ser vi fram mot juni, som ju enligt kalendern är den första sommarmånaden. Hur ska detta sluta?

Foto: William Jöneros

Rapsfält i Skåne, maj 2018. Foto: William Jöneros

Publicerat i Årstider, Extremväder, Månadskrönika | Tagg: , , , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Maj 2018: en extrem månad!

Sydlig jetström ger sommarvärme

Vi närmar oss slutet på maj och kan konstatera att maj 2018 kommer att bli varm och torr med temperaturer högt över och nederbördsmängder långt under det normala. Vi börjar väl närma oss ett läge nu när det faktiskt behövs lite regn, även om man i södra Götaland fått en del nu under helgen. Men vad beror detta på?

Högt upp i atmosfären, på ca 10 km höjd, strömmar vindarna runt jorden i höga hastigheter. Dessa kallas för jetströmmar och de påverkar vädret. Här ligger vindhastigheten mellan 50 och 100 km/h, eller ibland ännu mer. De uppstår på grund av stora temperaturskillnader mellan polerna och ekvatorn samt jordens rotation, och strömmar från väster till öster både på södra och norra halvklotet.

Jetströmmen böljar som en våg och ändrar läge och den bildar ofta en gräns mellan den kallare luften över Arktis och den varmare luften längre söderut. Just nu har jetströmmen ett nordligt läge med en våg som börjar söder och Grönland och drar upp över nordligaste Skandinavien. Det gör att varm luft från kontinenten får fritt spelrum att dra upp ända till våra breddgrader. Den här luftmassan är också torr och stabil med högtryck som ger oss mycket sol och lite nederbörd. Den skickar lågtryck som bildas ute på Atlanten och normalt brukar dra in över oss som på pärlband upp i samma nordliga bana. Detta kan jämföras med sommaren 2017 då jetströmmen hade ett mycket sydligare läge och i stället blockerade för varmluft söderifrån. Sommaren 2017 bjöd på blygsamma temperaturer, mycket få dagar med högsommarvärme och ostadigt väder med mycket stackmoln och skurar. Vi kan också titta på den mycket kalla vintern vi hade under februari, mars och april och se att i jetströmmen då låg sydligare och släppte ner den kalla luften från norr.

Jetströmmen söndag 27 maj 2018 på eftermiddagen

Publicerat i Okategoriserade | 1 kommentar

Åska och omslag i vädret

I början av veckan var det mycket varmt för årstiden med flera dagar med högsommarvärme. Den 16:e maj var det bland annat hela 29,3 grader i Uppsala, vilket var rekordvarmt. Från en lång vinter och kall vår fullständigt exploderade växtligheten och vips så var sommaren här. Helt plötsligt är parkerna fulla med folk som solar grillar och ett bad ligger inte långt borta.

Den 17:e maj slog vädret drastiskt om och vi fick kalla nordvindar. Helt plötsligt var det 10 grader kallare. Vad var det som hände? Shortsen var inte ens att tänka på längre och var är jackan? De kalla polarvindarna hade fullständigt dränerat ut den varma sköna sommarluften.

Detta omslag orsakade också mycket åska i södra Götaland den 17:e maj. På eftermiddagen bildades snabbt åskmoln över Halland, Kronoberg och över Skåne. Dessa majestätiska moln reste sig uppåt och påminde om hur liten man egentligen är. Fram till kvällen hade det varit runt 2000 blixtnedslag. Det blev problem med översvämningar på en del håll och lokalt friskade vinden i ordentligt. Vi vet fortfarande inte hur mycket regn som kom men lokalt kan det ha kommit upp mot 40-50 mm.

Åska och blixtar kan ju vara mycket mäktigt och samtidigt skrämmande. När man sitter där inomhus i en klibbig t-shirt och hör åskan braka loss som det nästan vore jordbävning är man inte så kaxig längre, i alla fall inte jag.

Det var inte någon tillfällighet att det blev så mycket åska och blixtar i samband med väderomslaget. Det är faktiskt vanligt på sommaren. Varm och fuktig luft stöter på den kallare luften, vilket skapar kraftiga vertikala vindar. På vissa ställen blir det uppåtvindar och på andra blir det nedåtvindar. Detta gör att det blir en laddningsförskjutning. Molnets topp blir positivt laddat och molnets undersida blir negativt laddat. Man kan tänka sig som när man gnuggar en ballong mot håret, fast i detta fall är det de olika vertikala vindarna som ”gnuggar” igång åskan. De olika laddningarna i molnet påverkar också laddningarna vid marken. Till slut blir laddningsfördelningen för stor och ”PANG” åskan är igång.

Nu ser det ut att bli varmt med högsommarvärme i stora delar av landet mot slutet av helgen och i början på nästa vecka. När den värmen sedan drar bort får vi vara beredd på blixtar och dunder, fast för min del får det gärna vänta, vill gärna njuta av riktigt sommarväder innan. Passa på och njut ni me!

Foto på de mörka åskmolnen över Skåne. Fotat av @tsomitradgard (instagram)

Publicerat i Årstider, Väderhändelser, Väderskola | Kommentarer inaktiverade för Åska och omslag i vädret

Bland tromber och tornados

De senaste dagarna har sommarvärmen slagit till med full kraft och blommorna och träden, som knappt hunnit förstå att det blivit vår, har fullkomligt exploderat i ett hav av grönska och pollen. Solen strålar från en nästintill klarblå himmel och kvicksilvret letar sig upp mot närmare 25 grader. Maj månad när den är som allra bäst!

Men sommarsäsong och höga temperaturer innebär också att det finns allt mer tillgänglig energi i luften som rör sig ovanför oss. Det högtryck som täcker Skandinavien just nu dämpar effektivt alla försök till molnbildning, men lyfter man bara lite på locket kan det bli både regnskurar och åska. Och kanske en och annan tromb.

Den svenska tromben

Tromb

Tromb utanför Varberg, juni 2014. Foto: Peter Diding

En tromb är en luftvirvel som sträcker sig från underkanten av ett cumulonimbusmoln (kallade åskmoln i dagligt tal) ner till markytan. För att riktigt stora åskmoln ska kunna hålla sig vid liv krävs hela tiden att uppåtvindar pumpar in vattenånga eftersom regn och fallvindar från molnet konstant dränerar det. I gränszonen mellan uppvindarna och fallvindarna kan det hända spännande saker, och ju starkare vindskjuvningen är desto mer gynnsamma är förutsättningarna för att en tromb ska bildas.

Tromben ser oftast ut som ett rep som slingrar sig ner från molnet. Luftvirveln behöver dock inte alltid vara synlig, men eftersom lufttrycket i virvelns mitt är mycket lågt (100 hPa lägre än i omgivningen!) är det också betydligt kallare där vilket gör att molndroppar bildas snabbt. Denna molnslang kallas tuba och kan vara vit, grå, blå eller rödaktig beroende på vilket underlag tromben passerar över och hur solljuset faller in. Eftersom damm och vatten kan virvlas upp från jordytan så blir tubans nederdel oftast bredare än toppen.

Tromber dyker oftast upp i längs kusterna i södra Sverige men har även setts i fjällen. Man räknar med att det bildas ett tiotal tromber i Sverige varje år, men exakt hur många är svårt att veta eftersom fenomenet är så pass lokalt. Drar en tromb förbi över ett skogsområde blir spåren dock tydliga. Träden ligger kullkastade som plockepinn, till skillnad från om en storm passerar då alla träd lägger sig åt samma håll.

Det våras för tornadon

Som vanligt är allt mycket större i USA. De svenska tromberna kan nå upp till vindhastigheter på 75 m/s vilket motsvarar dubbel orkanstyrka, men det är ändå inte mycket att komma med jämfört med de amerikanska som kan nå 140 m/s. I Sverige är diametern på tromberna någonstans mellan 10-100 m, men i USA kan de bli upp till ett par kilometer breda. Dessutom har fenomenet ändrat namn när vi bytt kontinent: de kallas nu för tornado.

Högsäsongen för amerikanska tornados är just nu i maj när sommaren sätter fart på allvar. Varm fuktig luft strömmar upp från Mexikanska golfen och stöter på varm torr luft från präriemarkerna och kall och torr luft som drar ner med nordliga vindar från Kanada. Kollisionen av luftmassorna sker över delstaterna Texas, Oklahoma, Kansas och Nebraska: ett område som fått smeknamnet Tornado Alley. Här bildas ofta stora och mycket kraftfulla åskoväder och med så mycket energi i omlopp är det en given grogrund för tornados.

Tornado Alley. Bild från Dan Craggs (Wikipedia)

Till skillnad från tromber som kan snurra åt vilket håll som helst så roterar tornados nästan uteslutande cyklonalt (dvs medurs på norra halvklotet om man tittar uppifrån) trots att de är för små för att påverkas av Corioliseffekten (det krävs ett annat blogginlägg för att förklara det!). Ungefär 1% av alla tornados roterar dock åt andra hållet.

Även om man på förhand kan se att det finns potential för att tornados kan uppstå är det mycket svårt att förutsäga exakt var och när de kommer dyka upp. Dessutom kan de vara skymda av regn eller damm vilket gör det svårare för meteorologerna att upptäcka dem på radarbilderna även när de väl har bildats. I de områden som ofta utsätts för tornados har många byggnader utrustats med stormkällare där man får söka skydd när tornadon drar förbi. Tusentals liv har räddats i dessa underjordiska rum, men ibland hinner varningarna inte ut i tid. För sju år sedan, den 22 maj 2011 omkom 158 personer när en kraftig tornado slog till mot Joplin, Missouri. Trots att många tror att vissa platser är helt säkra från tornados så finns det inget som tyder på det. Tornados kan klättra över berg, ta sig över breda floder och dra in över storstäder.

Enhanced Fujita-skalan

Tornados klassificeras efter hur förödande de är enligt Enhanced Fujita-skalan, en vidareutveckling av Theodore Fujitas ursprungliga skala från 70-talet. Eftersom den orsakade skadan är starkt kopplad till vindhastigheten så har man kommit fram till följande indelning:

  • EF-0: 29-38 m/s
  • EF-1: 39-49 m/s
  • EF-2: 50-60 m/s
  • EF-3: 61-74 m/s
  • EF-4: 75-89 m/s
  • EF-5: mer än 89 m/s

Det är bara 0,1% av alla tornados som når EF-5. I USA förekommer i genomsnitt 1000 tornados varje år vilket alltså innebär att en av dessa kan vara av den allra värsta sorten. I Sverige är det ytterst sällsynt att en tromb når upp till mer än klass EF-2.

Fler tornados i ett varmare klimat?

Åsikterna går isär om tornados kommer att bli allt vanligare i ett framtida varmare klimat eller inte. Då havstemperaturen höjs ökar också fuktinnehållet i atmosfären vilket innebär mer bränsle till stora oväder och att förekomsten av tornados därför borde öka. Å andra sidan kan klimatförändringar också förskjuta jetströmmar och påverka andra storskaliga väderfenomen vilket skulle kunna motverka att sammanslagningen av luftmassorna sker i Tornado Alley. Mycket spekulationer än så länge alltså. Den som lever får se.

Både bilderna är tagna av Greg Johnson. Följ honom gärna på instagram: @tornadogreg. Publicerade med tillstånd.

Publicerat i Extremväder | Tagg: , , , , | Kommentarer inaktiverade för Bland tromber och tornados

Sommar på ingång

Medeltemperatur 5 dygn från 4/5

16-18 april tog sommaren sina första kliv för 2018 men sedan dess har det varit trögt. Nu är det dock varmare luft på ingång och chanserna är goda att sommaren tar ytterligare steg upp över landet. Medeltemperaturen för de närmaste 5 dygnen överskrider +10 °C i Götaland och stora delar av Svealand samt sydligaste Norrland, se bild. Den meteorologiska definitionen av sommar kräver dock att 5 dygn i rad har medeltemperatur över +10 °C för att sommaren ska ha inträtt. Det ser onekligen lovande ut.

Så här ser prognosen ut för de närmaste dagarna:

Som synes mycket sol och chans till drygt 20 grader på många håll.

Publicerat i Aktuellt väder, Årstider | Kommentarer inaktiverade för Sommar på ingång

Ett busfrö i klass 5b

”Ett lågtryck drar in västerifrån med kraftigt regn och tilltagande vindar …”

”Regnskurar tar sig in över västkusten och sprider sig i eftermiddag vidare österut över Götaland …”

”Under kvällen tätnar molnen västerifrån och inatt väntas snöbyar i de västra fjällen …”

Så brukar det allt som oftast heta i väderprognoserna när regn och rusk står för dörren. Sverige ligger i västvindsbältet vilket innebär att den dominerande vindriktningen är västlig och att vädersystemen byggs upp ute på Atlanten för att sedan dra in över oss. Västvindsbälten finns både på norra och södra halvklotet, mellan 35:e och 75:e breddgraden, i den zon där den varma tropikluften från ekvatorn stöter på den kalla polarluften.

Även om det är vanligast att regnväder sveper in över Sverige västerifrån behöver det inte alltid vara så. Lågtryck kan attackera från alla håll. En som intresserade sig för detta och hur regnområden rör sig över Europa var den tyska meteorologen Wilhelm Jacob van Bebber (1841-1909). Han gick systematiskt till väga och försökte kategorisera varje lågtryck som drog in över Europa efter vilken bana det tog. Efter några år hade han kommit fram till följande (se illustration längre ner):

Kategori 1: Lågtryck från Norska havet som rör sig österut över norra Skandinavien

Kategori 2: Lågtryck från Norska havet som rör sig österut över mellersta Skandinavien

Kategori 3: Lågtryck från Norska havet som rör sig åt sydost över södra Skandinavien

Kategori 4: Lågtryck från Atlanten som rör sig åt nordost över södra Skandinavien

Kategori 5: Lågtryck som från Medelhavet som rör sig österut eller åt nordost över kontinenten

Nuförtiden har van Bebbers klassificering nästan helt fallit i glömska och är inget som används längre. Med ett undantag! Lågtryck som tar vägen från de norra delarna av Adriatiska havet till Östersjön kallas fortfarande för 5b. Dessa lågtryck brukar nämligen vara extra besvärliga att handskas med!

Vid Medelhavet har 5b-lågtrycket samlat på sig en stor mängd fukt och när det stöter på den kallare luften i Nordeuropa kan lågtrycket snabbt fördjupas och intensifieras. Mer än en gång har det lett till stora problem med översvämningar av floderna Donau och Oder som inte kunnat hantera skyfallen.

Trots att det kanske inte är helt i linje med van Bebbers system så har vi i Sverige även börjat kalla alla de lågtryck som drar upp från Polen och Litauen och in över Östersjön för 5b. När vädermodellerna indikerar att ett sådant lågtryck är på gång stiger spänningen bland de svenska meteorologerna. Exakt vilken bana lågrycket kommer att ta brukar vara osäkert in i det sista och en liten förflyttning i sidled kan göra stor skillnad för vilket väder vi får.

Sverige är som bekant långsmalt på ena ledden och när lågrycken drar in västerifrån som de oftast gör spelar en positionsändring inte så stor roll: pekade väderprognosen på regn så blir det regn, men kanske lite tidigare eller senare än förväntat. När lågtrycken kommer från sydost (5b-lågtrycken alltså) kan ett hopp österut betyda att det mesta av nederbörden drar upp över Baltikum och Finland och att Sverige då får uppehållsväder. En liten förskjutning västerut innebär istället att kraftig nederbörd och blåsigt väder förs in över Sydsverige.

Som tur är går utvecklingen av vädermodellerna ständigt framåt och vi meteorologer får allt bättre verktyg för att kunna göra träffsäkra prognoser. Snart kanske också de lynniga 5b-lågtrycken är ett minne blott!

Lågtryckens banor

Lågtryckens banor över Europa enligt van Bebbers klassificering

Publicerat i Meteorologi och meteorologens arbete | Tagg: , , , | Kommentarer inaktiverade för Ett busfrö i klass 5b

Sen vår, extremt tidig sommar, och vårflod – allt i ett

Det svänger snabbt i väderleken. Nyss klagade vi på att våren aldrig behaga komma med vårvärme och tussilago. Sen sa det svisch, och plötsligt var våren slut och den meteorologiska sommaren (se definitioner för de meteorologiska årstiderna längst ner) gjorde entré. Nu ska vi väl tillägga att naturen ger blanka tusan i vad vi meteorologer har för stolpiga definitioner för årstid, det kommer fortfarande bli vitsippor, syrener och allt annat härligt (pollen?) som hör våren till! Men det är ändå lite intressant att notera att den meteorologiska våren kom till Stockholm den 2:a april, och sommaren den 17:e. Huvudstaden upplevde alltså bara 15 dagar vår!

Att sommaren kommer till Stockholm så tidig som den 17/4 är extremt! Bara en gång, 1803 när sommaren kom den 14/4, har det registrerats en tidigare sommar än i år. 1996 och 1964 tangerade dock den 17/4. För rättvisans skull kan vi också redovisa att sommaren kom till Horn, Gladhammar, Kalmar, och Oskarshamn den 17:e, och till Lund och Malmö dagen innan.

Efter en lång vinter med mycket snö känns det ändå skönt att det nu börjar bli vår (för det är väl ändå vår ute, även om termometern sagt sommar). Men det innebär också att snön som fortfarande ligger djup på många håll i Norrland och nordligaste Svealand smälter snabbt. Det kan ge upphov till en kraftig vårflod med översvämningar som resultat. Det har faktiskt redan börjat. I skrivande stund har hydrologerna på SMHI utfärdat klass-2 varningar för delar av Dalarna och Gävleborg, samt klass-1 för Värmland, Örebro län, Västmanland, och Västernorrland. Typiska faktorer för en kraftig vårflod innefattar: mycket snö, hög dygnsmedeltemperatur (är det kallt på nätterna återfryser mycket av smältvattnet), och riklig nederbörd. I morgon måndag kommer man kunna få 5-10 mm regn i Svealand och Norrland…

Vårflod i Jämtland

Vårflod i Jämtland. Foto: Siwert Jonasson, Instagram

Så ut och fröjdas i det naturen har att bjuda på i vårväg, och njut av sommartemperaturerna! Som den obotlige optimist jag är vill jag bara påminna om att man aldrig vet hur länge det håller i sig. Vi bor ju trots allt i Sverige. Förra årets högsta temperatur blev 30,1 grader (i Oskarshamn) och noterades redan den 28/5. Summerar man sommarmånaderna juni till augusti så blev den högsta temperaturen 28,0 grader (Oskarshamn och Kalmar). Så frågan är ju om de 27,2 grader som uppmättes i Oskarshamn den 20/4 i år blir högst när vi summerar året, eller om vi får en varmare sommar? Frågan är ju också om man borde flytta till Oskarshamn…

En matta av vitsippor i skogen

En matta av vitsippor i skogen. Foto: Per Ola Wiberg, Wikimedia Commons

Definitioner för meteorologiska årstider:

  • Vår: Dygnsmedeltemperatur mellan 0 och 10 grader 7 dagar i följd
  • Sommar: Dygnsmedeltemperatur över 10 grader 5 dagar i följd
  • Höst: Dygnsmedeltemperatur mellan 0 och 10 grader 5 dagar i följd
  • Vinter: Dygnsmedeltemperatur under 0 grader 5 dagar i följd

Publicerat i Årstider, Extremväder, Klimat | Tagg: , , , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Sen vår, extremt tidig sommar, och vårflod – allt i ett

våren – kontrasternas årstid

Våren är en årstid av kontraster. Februari till april är den torraste (minst nederbördsrika) tiden på året, ändå kan vi få problem med vatten. Risken för gräsbränder är som störst under våren. Enligt myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, bekämpas mellan 2 000 och 3 000 gräsbränder varje år, flest i april och maj. Det är innan det nya gräset grönskar som risken är som störst att det tar fyr i get gamla, torra fjolårsgräset. SMHI varnar just nu för brandrisk i Götaland och Svealand, särskilt i delarna norr om Småland och Sjuhärad samt söder om Dalarna. Samtidigt varslas det för att vårfloden kommer igång ordentligt nästa vecka. Delvis samma områden berörs:

Under andra hälften av vecka 16 förväntas flödena framför allt i små vattendrag i delar av Värmlands län, Örebro län, Västmanlands län, Uppsala län, Dalarnas län och Gävleborgs län nå upp i klass 1-flöden. Lokalt kan klass 2-flöden förekomma. Enligt prognosen för helgen vecka 16 så ser flödena ut att nå upp i klass 1-flöden även för små vattendrag i delar av Jämtlands län, Västernorrlands län samt delar av kusten i Västerbottens och Norrbottens län.

smhi.se, hämtat 2018-04-14

Våren betyder också stora kontraster temperaturmässigt, både mellan syd och nord i landet men också mellan dag och natt på samma plats, särskilt i högtryckslägen med klart väder som vi har haft de senaste dagarna. Temperaturvariationer på 15-20 grader eller mer under ett dygn på samma plats är inget ovanligt så här års. Jag skulle tro att det är fler än jag som tycker att det är svårt att klä sig när man ska gå till jobbet och vara ute både den kalla och varma delen av dygnet. Här är till exempel temperaturen för den senaste veckan i Uppsala enligt Uppsala universitets mätningar:

http://celsius.met.uu.se

Källa: Uppsala universitet. 2018-04-14

Uppsala var en av de varmaste platserna i landet idag, varmast var Halmstad med över +21 °C. Jämför man olika delar av landet får man liknande temperaturkonstraster. Här är ett exempel från i måndags med dygnets högsta temperaturer i Götaland respektive norra Norrland. Över +20 °C i Götaland på många håll men minusgrader även mitt under dagen på många ställen i norra Norrland. Jämför man högsta dagstemperatur med lägsta nattemperatur blir kontrasterna givetvis ännu större!

Finns det då några tricks för att gissa var det blir som varmast under soliga dagar? Ofta är vinden en bra ledtråd. Beroende på vindriktning så får vi oftast varmast på olika ställen. Om den huvudsakliga strömningen på vinden är från ost så blir det vanligtvis varmast i väster, till exempel i Göteborgsområdet. Har vi sydvästlig vind är det ofta varmt i Östergötland eller Uppland. Orsaken är att luften då hunnit värmas upp av solen över under en så lång sträcka som möjligt utan avkylning från kallt hav eller kalla sjöar. Det kan också vara en effekt av uppvärmning där luften sjunker ner från lite mer höglänta områden, till exempel sydsvenska höglandet. På en lite mindre skala så kan också sjöbrisen spela in. Sjöbrisen orsakas av att land värms upp snabbare än närliggande havsområden när solen går upp och det skapar en vind från havet in över land vilket i sin tur gör att det blir lite kallare i de delar som ligger närmast kusten.

Publicerat i Årstider | Tagg: , , , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för våren – kontrasternas årstid