Sen vår, extremt tidig sommar, och vårflod – allt i ett

Det svänger snabbt i väderleken. Nyss klagade vi på att våren aldrig behaga komma med vårvärme och tussilago. Sen sa det svisch, och plötsligt var våren slut och den meteorologiska sommaren (se definitioner för de meteorologiska årstiderna längst ner) gjorde entré. Nu ska vi väl tillägga att naturen ger blanka tusan i vad vi meteorologer har för stolpiga definitioner för årstid, det kommer fortfarande bli vitsippor, syrener och allt annat härligt (pollen?) som hör våren till! Men det är ändå lite intressant att notera att den meteorologiska våren kom till Stockholm den 2:a april, och sommaren den 17:e. Huvudstaden upplevde alltså bara 15 dagar vår!

Att sommaren kommer till Stockholm så tidig som den 17/4 är extremt! Bara en gång, 1803 när sommaren kom den 14/4, har det registrerats en tidigare sommar än i år. 1996 och 1964 tangerade dock den 17/4. För rättvisans skull kan vi också redovisa att sommaren kom till Horn, Gladhammar, Kalmar, och Oskarshamn den 17:e, och till Lund och Malmö dagen innan.

Efter en lång vinter med mycket snö känns det ändå skönt att det nu börjar bli vår (för det är väl ändå vår ute, även om termometern sagt sommar). Men det innebär också att snön som fortfarande ligger djup på många håll i Norrland och nordligaste Svealand smälter snabbt. Det kan ge upphov till en kraftig vårflod med översvämningar som resultat. Det har faktiskt redan börjat. I skrivande stund har hydrologerna på SMHI utfärdat klass-2 varningar för delar av Dalarna och Gävleborg, samt klass-1 för Värmland, Örebro län, Västmanland, och Västernorrland. Typiska faktorer för en kraftig vårflod innefattar: mycket snö, hög dygnsmedeltemperatur (är det kallt på nätterna återfryser mycket av smältvattnet), och riklig nederbörd. I morgon måndag kommer man kunna få 5-10 mm regn i Svealand och Norrland…

Vårflod i Jämtland

Vårflod i Jämtland. Foto: Siwert Jonasson, Instagram

Så ut och fröjdas i det naturen har att bjuda på i vårväg, och njut av sommartemperaturerna! Som den obotlige optimist jag är vill jag bara påminna om att man aldrig vet hur länge det håller i sig. Vi bor ju trots allt i Sverige. Förra årets högsta temperatur blev 30,1 grader (i Oskarshamn) och noterades redan den 28/5. Summerar man sommarmånaderna juni till augusti så blev den högsta temperaturen 28,0 grader (Oskarshamn och Kalmar). Så frågan är ju om de 27,2 grader som uppmättes i Oskarshamn den 20/4 i år blir högst när vi summerar året, eller om vi får en varmare sommar? Frågan är ju också om man borde flytta till Oskarshamn…

En matta av vitsippor i skogen

En matta av vitsippor i skogen. Foto: Per Ola Wiberg, Wikimedia Commons

Definitioner för meteorologiska årstider:

  • Vår: Dygnsmedeltemperatur mellan 0 och 10 grader 7 dagar i följd
  • Sommar: Dygnsmedeltemperatur över 10 grader 5 dagar i följd
  • Höst: Dygnsmedeltemperatur mellan 0 och 10 grader 5 dagar i följd
  • Vinter: Dygnsmedeltemperatur under 0 grader 5 dagar i följd

Publicerat i Årstider, Extremväder, Klimat | Tagg: , , , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Sen vår, extremt tidig sommar, och vårflod – allt i ett

våren – kontrasternas årstid

Våren är en årstid av kontraster. Februari till april är den torraste (minst nederbördsrika) tiden på året, ändå kan vi få problem med vatten. Risken för gräsbränder är som störst under våren. Enligt myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, bekämpas mellan 2 000 och 3 000 gräsbränder varje år, flest i april och maj. Det är innan det nya gräset grönskar som risken är som störst att det tar fyr i get gamla, torra fjolårsgräset. SMHI varnar just nu för brandrisk i Götaland och Svealand, särskilt i delarna norr om Småland och Sjuhärad samt söder om Dalarna. Samtidigt varslas det för att vårfloden kommer igång ordentligt nästa vecka. Delvis samma områden berörs:

Under andra hälften av vecka 16 förväntas flödena framför allt i små vattendrag i delar av Värmlands län, Örebro län, Västmanlands län, Uppsala län, Dalarnas län och Gävleborgs län nå upp i klass 1-flöden. Lokalt kan klass 2-flöden förekomma. Enligt prognosen för helgen vecka 16 så ser flödena ut att nå upp i klass 1-flöden även för små vattendrag i delar av Jämtlands län, Västernorrlands län samt delar av kusten i Västerbottens och Norrbottens län.

smhi.se, hämtat 2018-04-14

Våren betyder också stora kontraster temperaturmässigt, både mellan syd och nord i landet men också mellan dag och natt på samma plats, särskilt i högtryckslägen med klart väder som vi har haft de senaste dagarna. Temperaturvariationer på 15-20 grader eller mer under ett dygn på samma plats är inget ovanligt så här års. Jag skulle tro att det är fler än jag som tycker att det är svårt att klä sig när man ska gå till jobbet och vara ute både den kalla och varma delen av dygnet. Här är till exempel temperaturen för den senaste veckan i Uppsala enligt Uppsala universitets mätningar:

http://celsius.met.uu.se

Källa: Uppsala universitet. 2018-04-14

Uppsala var en av de varmaste platserna i landet idag, varmast var Halmstad med över +21 °C. Jämför man olika delar av landet får man liknande temperaturkonstraster. Här är ett exempel från i måndags med dygnets högsta temperaturer i Götaland respektive norra Norrland. Över +20 °C i Götaland på många håll men minusgrader även mitt under dagen på många ställen i norra Norrland. Jämför man högsta dagstemperatur med lägsta nattemperatur blir kontrasterna givetvis ännu större!

Finns det då några tricks för att gissa var det blir som varmast under soliga dagar? Ofta är vinden en bra ledtråd. Beroende på vindriktning så får vi oftast varmast på olika ställen. Om den huvudsakliga strömningen på vinden är från ost så blir det vanligtvis varmast i väster, till exempel i Göteborgsområdet. Har vi sydvästlig vind är det ofta varmt i Östergötland eller Uppland. Orsaken är att luften då hunnit värmas upp av solen över under en så lång sträcka som möjligt utan avkylning från kallt hav eller kalla sjöar. Det kan också vara en effekt av uppvärmning där luften sjunker ner från lite mer höglänta områden, till exempel sydsvenska höglandet. På en lite mindre skala så kan också sjöbrisen spela in. Sjöbrisen orsakas av att land värms upp snabbare än närliggande havsområden när solen går upp och det skapar en vind från havet in över land vilket i sin tur gör att det blir lite kallare i de delar som ligger närmast kusten.

Publicerat i Årstider | Tagg: , , , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för våren – kontrasternas årstid

Luftens hjältar

Det finns några ingredienser som är helt avgörande för att liv har kunnat bli till på den här planeten. En av förutsättningarna är att det finns tillgång till vatten, syre och kol som har kunnat bygga upp livskraftiga organismer. En annan är ett perfekt avstånd till planetsystemets stjärna, Solen.

Väder handlar till största del om hur solenergin får vatten att röra sig runt i atmosfären, forma moln och ge ifrån sig nederbörd. Som ni kanske redan känner till består luft till allra största del av kväve (78%) och vattenånga utgör bara 0-4% av luftens volym. Fascinerande att en så liten beståndsdel kan ha ett så stort inflytande på oss och styra om vi väljer att plocka fram paraplyet eller inte!

Förutom kväve består luften också av en hel del syre (21%) och det är just syre vi ska fokusera på i detta blogginlägg. När vi fyller lungorna med luft är det syret vi vill åt. Syrgas består av två syremolekyler som sitter ihop och betecknas O2. Men syremolekylerna kan också sitta ihop i grupper om tre, O3, och kallas då för ozon. Ozon utgör omkring 0.000004% av luftens volym och även om det inte styr våra liv lika mycket som vattenånga är det en väldigt viktig beståndsdel. Beroende på vilken höjd i atmosfären vi hittar ozonet är det antingen en hjälte eller en fiende.

Den största mängden ozon finns i de nedre skikten av stratosfären i det så kallade ozonlagret, 15-30 km ovanför markytan. Här fyller ozonet en viktigt funktion eftersom det skyddar oss mot den farliga UV-strålningen. Utsätts man för denna strålning ökar risken för hudcancer och grå starr och immunförsvaret kan försämras.

Det finns en naturlig variation av hur tjockt ozonlagret är vid olika tidpunkter under året. Ju tjockare ozonlager desto bättre är det på att försvara oss. För vår del i Sverige är ozonskiktet ovanför våra huvuden som mäktigast nu under våren, för att sen minska successivt under sommaren. Trots det gäller det att sola med måtta i den härliga vårsolen och under försommaren. Huden har ännu inte hunnit bygga upp ett eget ordentligt skydd mot UV-strålningen och det är risk att man bränner sig om man inte ser upp.

ozonhål 2006

Ozonhålet över Antarktis 2006. Bild från NASA.

Att ozonlagret når sitt maximum under våren i Skandinavien beror på att vindarna i stratosfären pumpar ozonet från ekvatorialområdena (där det bildas) mot det halvklot som har vinter. Under andra halvan av 1900-talet observerade man hur ozonskiktet tunnades ut allt mer och man började prata om ozonhål. Den största orsaken till detta är mänskliga utsläpp av olika gaser, framförallt freoner (även kallade CFC). Freonerna bidrar till växthuseffekten om de befinner sig i troposfären och tar de sig hela vägen upp till stratosfären är de aktiva i nedbrytningen av ozon.

Det största ozonhål man har observerat var över Antarktis 2006, ett hål lika stort som hela Nordamerika. Att det dök upp vid Antarktis beror på en rad olika förhållanden, bland annat att starka vindar skapar en stabil polär virvel och att polarstratosfäriska moln kan bildas i de extremt låga temperaturerna. Tack vare snabbt agerande skrev många nationer under Monrealprotokollet redan 1987, en överenskommelse om att fasa ut användningen av ozonförstörande gaser. Freonerna är dock seglivade och det var alltså så sent som 2006 som det rekordstora ozonhålet inträffade. Ozonlagret har varit nere för räkning men rest sig på nio och börjat återtåget mot mer normala nivåer. Glädjande nyheter är att ozonhålen 2012 och 2017 var de minsta på många, många år.

Samtidigt som ozonet är en riktig hjälte på hög nivå i atmosfären är det en antihjälte när det befinner sig i vår direkta närhet. Marknära ozon irriterar slemhinnorna och skadar även grödor och vissa material som till exempel gummi. Marknära ozon bildas då kväveoxider och flyktiga organiska ämnen som finns i luften utsätts för solljus. Kväveoxiderna kommer främst från utsläpp från fordon och industrier och de flyktiga organiska ämnena kommer dels från växter men även från lösningsmedel, spolarvätska och eldning. Ozonet är seglivat och när det blåser sydliga vindar kan ozon transporteras upp till Sverige från kontinenten. Vid ostlig vindriktning kan ozon ta sig hit hela vägen från Asien. Lite oväntat är kanske att ozonhalterna ofta kan vara lägre i storstäder än i landsbygden. Det beror ironiskt nog på att bilavgaser även deltar i nedbrytningen av ozon.

Publicerat i Klimat | Tagg: , , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Luftens hjältar

Dags för vårflod – se upp för översvämningar!

Vi närmar oss nu april med stormsteg, men den meteorologiska våren har hamnat på efterkälken. Normalt så här års är att våren kommit en bra bit upp över Svealand och södra Norrlandskusten, men i år är det ännu bara delar av Skåne och enstaka stationer längs västkusten och på Öland och Gotland som fått meteorologisk vår, det vill säga att dygnsmedeltemperaturen har varit över 0 grader 7 dygn i sträck. Rejält sen vår på många håll alltså. Det har också varit en ovanligt snörik vinter på många håll, särskilt i Norrland och Dalarna. I skrivande stund så här i slutet av mars är snödjupet fortfarande över en halvmeter i stora delar av Norrland. Barmark har vi bara i mindre delar av Svealand och Götaland. Till och med Skåne har ett snötäcke efter den senaste tidens snöväder.

När vi nu går in i april så går vi mot varmare tider, även om den närmsta veckan ser ut att bli kallare än normalt på många håll. Solen står också allt högre på himlen. Vi har också en period med klart väder på många håll. Man kan då tro att snösmältningen kommer att sätta fart ordentligt och vi får en monstervårflod med all snö som ska bort. Som tur är så är det flera faktorer som spelar in för snösmältningen. Snö som inte är förorenad är vit vilket gör att mycket av den inkommande solstrålningen reflekteras ut igen. Soligt väder innebär också att det är klart på natten vilket ger minusgrader, smältningen avstannar och smältvattnet fryser. När solen sedan går upp och det blir plusgrader igen måste smältprocessen börja om.
En annan faktor är vinden. Högtryck som vi nu haft ger ofta vindsvagt väder. Det innebär att snön kan kyla ner det närmsta luftlagret vilket blir som ett skydd mot den lite varmare luften ovanför. Blåser det mer så blandas luftlagren om och varmare luft kommer i kontakt med snön och ger mer smältning. Regn kan också snabba på snösmältning.

Det som verkligen ger effekt på snösmältningen är om det blir plusgrader dygnet runt, gärna många och gärna i kombination med ovan nämnda effekter. Hur kraftig vårfloden blir och hur stor översvämningsrisken är beror också på hur mycket tjäle det är i backen och om snösmältningen följs av kraftiga regn. Risken är så klart också platsspecifik, lågt liggande platser med närhet till vattendrag som får ta emot mycket smältvatten är så klart extra känsliga.

Vad kan man då göra för att förhindra eller förebygga skador från vårflod? Det första är naturligtvis att vara beredd på att den kommer. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) följer i samarbete med SMHI läget i våra vattendrag och de har än så länge inte varslat om några större bekymmer. MSB:s lägesrapport för vårfloden kan du följa på den här länken. Här följer en lista på tips som kan vara bra för den som äger en fastighet som riskerar att drabbas av översvämning vid vårflod (källa Trygg Hansa):

  • Kontrollera att avloppsbrunnar är snö- och isfria.
  • Rensa takrännor från is, löv, grenar och skräp.
  • Skotta rent kring husväggarna för att förhindra att vatten tränger in.
  • Flytta upp lösöre (prylar, Forecas anm.) som du förvarar i källaren till övervåningen.
  • Palla upp möbler med brädlappar eller liknande för att undvika att de står i vatten.
  • Om vatten runnit in i huset, kontakta räddningstjänsten och ditt försäkringsbolag.
  • Kontrollera att både eventuell båt och brygga är ordentligt förtöjda.

Bloggen tar nu en liten paus över påsk, men väderprognoserna hittar du som vanligt på www.foreca.se. Glad påsk!!

Foto: Laila Johansson

Foto: Laila Johansson, @lailabojo på Instagram, med tillstånd

Publicerat i Årstider, Extremväder | Tagg: , , | Kommentarer inaktiverade för Dags för vårflod – se upp för översvämningar!

Meteorologiska vårtecken

Nu har vi haft en riktigt lång period med kallt väder i hela landet. Det har bara varit korta instick med mildare väder. När ska det egentligen bli vår med tillräckligt varmt väder så man kan ta en kaffe i solen? Vi är ju snart inne i april och det finns fortfarande snö ute.

Många vårtecken är kopplade till just vårvärmen, som att man kan sitta ute på en lunch, eller att det börjar komma upp blommor ur marken, eller kanske att vatten börjar forsa i älvarna. Det finns också andra vårtecken som inte är direkt förknippat med om det är varmt eller kallt. En sak som är säker är att solen blir starkare och starkare samtidigt som dagarna blir längre. Detta påverkar också vädret och jag tänkte ta upp några exempel på där just solinstrålningen påverkar vädret.

I mars månad börjar stackmoln synas allt mer, ni vet de där vita, fluffiga och isolerade molnen. När solen blir starkare och så absorberas solenergin av markytan och skogen, som då värms upp. Eftersom denna luft kommer vara varmare än omgivande luft kommer den att stiga. Den stiger ofta på ställen där luften värmts upp lite extra. Luften stiger på grund av att varm luft är lättare än kall luft, likt en luftballong. Den stigande luften kommer kylas av och då börjar det bildas moln om det är tillräckligt fuktigt. För att kunna se detta typiska vårtecken behöver det vara klart väder under förmiddagen så marken värms upp ordentligt.

Vårtecknen i Stockholm

I många fall blir det just ”tussar” av molnen som även kallas för cumulus på meteorologspråk. Fast ibland kan molnen växa vidare uppåt och då blir det ofta snöbyar. Dessa moln finns också på vintern men då är det inte solen som får molnen att bildas. Snöbyarna på vintern orsakas också av att luft stiger, men de stiger av andra anledningar. Vintersnöbyar bildas ofta i fjällen eller i kustnära områden (även kallad snökanoner).

Snöbyarna på våren bildas oftast i inlandet där det finns mark som kan fånga upp värmen från solen. Dessa snöbyar bildas alltså på ställen där de inte brukar bildas under vintern. Vädret kan växla mycket, det kan komma en snöby, sedan klarnar det upp och blir soligt innan nästa snöby kommer in och så håller det på så där tills solen inte har så mycket kraft kvar. Känner ni igen fenomenet? Det brukar kallas för ”aprilväder”. Detta väder bildas alltså på grund av att solen blir starkare.

Nu ser det åter ut att bli kallt i veckan i hela landet och våren kommer vara kraftigt försenad på många håll, men kom ihåg att solen blir starkare för varje dag och det kommer ändå kunna kännas som vår med dessa förtjusande stackmoln.

Publicerat i Årstider, Okategoriserade, Väderskola | Kommentarer inaktiverade för Meteorologiska vårtecken

Sköna vår välkommen – men kom någon gång då!

På tisdag den 20 mars klockan 17:15 inträffar vårdagjämningen. Populärt brukar man säga att dag och natt är lika långa under vårdagjämningen, men det är en liten förenkling eftersom vårdagjämningen inte är en hel dag utan en tidpunkt. Men den markerar ändå brytpunkten då dagarna blir längre än nätterna, och det är ju ett säkert vårtecken! Personligen har jag tröttnat på vintern nu och ser fram emot våren och allt vad den för med sig.

Vårdagjämningen

Vårdagjämningen (1 i bilden) inträffar då solens centrum passerar himmelsekvatorn. Källa: Illustrerad Vetenskap

Ser man rent meteorologiskt så räknar man det som vår då dygnsmedeltemperaturen överstiger 0 grader under en sjudagarsperiod. Då kan man i efterhand konstatera att våren ankom den första av dessa sju dagar. I skrivande stund är det enbart några kustnära stationer i Skåne, samt sydtipparna på Öland och Gotland som fått meteorologisk vår, och detta är lite senare än normalt som man kan se i bilden nedan. Nästa vecka för med sig lite mildare luft, i alla fall så att dagstemperaturen stiger upp i plusgrader i söder, men någon riktig vårvärme med tvåsiffriga temperaturnoteringar ser jag inte den kommande veckan.

Datum för Vårens normala ankomst. Källa: SMHI

Ett annat fenomen som åtminstone vi meteorologer förknippar med vår är att stackmolnen börjar uppträda på himlen igen. Alltså de där bulliga vita molnen. De bildas till följd av solens uppvärmning av marken.

Nu har vi ju väldigt mycket snö på många håll i landet, men även om det känns hopplöst, misströsta icke för våren är i antågande!

Publicerat i Okategoriserade | Kommentarer inaktiverade för Sköna vår välkommen – men kom någon gång då!

Ta det försiktigt på isen

Efter några veckor av extrem kyla och temperaturer som i slutet av februari låg långt under det normala i hela landet bjuder stora delar av landet på fantastiska möjligheter att ge sig ut på våra frusna sjöar. Kylan kom lagom till sportloven och många har nog varit ute och roat sig med att åka skridskor där isarna plogats. Bottenviken är nu istäckt och även delar av Norra Kvarken, norra Bottenhavet och längs ostkusten ända ner till Blekinge. Nu börjar temperaturen sakta närma sig för årstiden mer normala temperaturer och en bra bit in i mars går vi tveklöst mot vår. Vårvintern är en fantastisk tid att vara ute i naturen.

Men när man ger sig ut på naturisar är det viktigt att tänka på säkerheten. Att aldrig räkna med att en is är helt säker och ständigt kontrollera isens egenskaper och hållbarhet när man förflyttar sig. Även en tjock is kan ha svagheter och den kan ändras snabbt. Här kommer några viktiga saker att tänka på.

  • Ta med en kompis, ge dig aldrig ut själv, och håll avstånd till varandra ifall någon skulle gå igenom. Då hinner de andra stanna och undsätta.
  • Ge dig aldrig ut på isen utan isdubbar. Isen är hal och det finns inget att greppa. Tänk på att sätta dem högt upp runt halsen så att du kommer åt dem lätt.
  • En ispik hjälper dig att kontrollera isens tjocklek och bärighet. Kontrollera ofta, isen ändras.
  • Någon form av flythjälp är bra. En ryggsäck till exempel kan innehålla mycket luft och hjälpa dig att inte sjunka. Kläder och skor blir tunga när de blir blöta. I ryggsäcken bör man även ta med sig ombyte i vattentäta påsar och något varmt att dricka.
  • Räddningslina som sitter lätt åtkomligt. Både för att undsätta andra men även för att själv kunna kasta upp om du ramlat i.
  • Lägg din mobiltelefon i en vattentät påse så att den fungerar om du behöver ringa på hjälp.

Isens svagheter

Var särskilt försiktig och undvik platser där isen ofta är svagare. Det kan gälla områden som är påverkade av ström, som tillflöden, sund, uddar, utsläpp och grund. Vid broar, bryggor, vass, branta klippor, råkar och båtrännor är isen svagare. Tänk också på att isen kan vara ojämn på grund av vind och att områden fryser olika snabbt. Och under snön kan du inte se den.

På våren när solen börjar stå högre och värma igen kan isen snabbt. Det är förrädiskt då kalla nätter gör att isen fryser till igen, för att fram på dagen när solen legat på ett tag försvagas. Försämringen kan gå snabbt och även ske på djupet där det inte syns.

Ta det försiktigt där ute. Vattnet är kallt, det kan jag intyga.

Ta det försiktigt på isen, vattnet är kallt

Mildare luft har kommit in över södra Sverige. Våren är på väg men än finns mycket vinteraktiviteter att ägna sig åt. Men tänk på att isarna blir svagare och mer osäkra när temperaturen stiger. Förhållanden kan ändra snabbt i både tid och rum på våren. Ta det försiktigt om ni ger er ut, säkerheten kommer först. Vattnet är kallt, det kan jag intyga. http://blogg.foreca.se/2018/03/ta-det-forsiktigt-pa-isen/

Julkaissut Foreca Sverige 9. maaliskuuta 2018

Publicerat i Okategoriserade | Kommentarer inaktiverade för Ta det försiktigt på isen

Rysskylan är här!

Det hann nätt och jämnt bli vår längs Skånes kust innan årets vinter slog till på riktigt. Och vilket vinterväder vi har fått nu när rysskylan dundrar in!

Snöfall foto Tobias Åberg

Foto: Tobias Åberg (@aberg_photography)

I meteorologkretsar snackas det om att det skulle kunna bli en nationell isvecka, det vill säga att temperaturen håller sig under nollan på alla mätstationer i hela landet en hel vecka i sträck. Enstaka nationella isdygn är inte så ovanligt och brukar kunna dyka upp varje säsong. Vissa år blir det å andra sidan inte ett enda. Under vintrarna på 2010-talet har vi haft allt från noll till fem nationella isdygn, undantaget säsongen 10/11 då det blev närmare 20 stycken totalt. Att det nu skulle kunna bli sju dygn i följd med iskyla är verkligen remarkabelt!

Den här stränga kylan hör ihop med ett mäktigt högtryck som växt in över Skandinavien norrifrån. Kring högtrycket roterar vindarna medsols vilket alltså gör att vi får nordostliga eller ostliga vindar som dominerande vindriktning. Öster om Sverige ligger som bekant Sibirien som ju är ökänt för sina låga temperaturer under vintern. Det är alltså den här luften som nu blåser in mot Sverige, och resten av Europa också för den delen. Man måste ta sig hela vägen ner till Iberiska halvön för att få uppleva ordentlig vårvärme i Europa, där har temperaturerna de senaste dagarna sträckt sig upp mot 20 grader. I Sibirien är det samtidigt många mätstationer som rapporterat temperaturer under 40 minusgrader. Sverige är inte långt efter med Gielas som hade -39.8 natten till den 26:e februari. Stockholm har noterat temperaturer på 11.6 minusgrader. Bitande kallt det med.

De nordostliga vindarna har förutom att föra in kalluften även triggat snökanoner att bildas över Östersjön och Bottenhavet och det har varit ymniga snöbyar i framförallt östra Svealand och de östra delarna av Götaland. Den som vill veta mer om snökanoner och vad det innebär rekommenderas att läsa vidare här.

Vindarna gör dessutom att kylan upplevs som ännu strängare än vad termometern indikerar. I mitt förra blogginlägg  visade jag en tabell där man kan räkna ut vindens kyleffekt. Låt oss ta ett exempel: Göteborg väntas få 8 minusgrader imorgon mitt på dagen (27/2). Men tar man hänsyn till att det blåser 8 m/s gör det att det känns som 16 minusgrader. Lager på lager är det som gäller för att klara de isande vindarna.

Och så till sist. Apropå högtrycket. Rekordet för lufttryck i februari är 1058,0 hPa och för mars 1055,7 hPa. Troligtvis når högtrycket sitt maximala värde tisdagen den 27:e februari med strax över 1055 hPa vilket alltså skulle innebära att bägge rekorden står sig. Lite synd, tycker en rekordjagare som jag.

 

Rysskyla

Kalluften från Sibirien täcker en stor del av Europa. Kartan visar läget natten till den 27 februari.

Publicerat i Årstider | Tagg: , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Rysskylan är här!

Snöfall och snödjup som begrepp

Snödjupet har varit ovanligt stort i stora delar av Dalarna och Norrland den här vintern. Därför tänkte jag i det här korta blogginlägget reda ut några olika begrepp som kan vara lätta att blanda ihop. Det handlar om snödjup, snöfall och nederbördsmängd.

Snödjup i cm (avrundat) mäts på backen. Det är alltså avståndet mellan marken och snötäckets topp. Traditionellt mäts djupet kl 07 normaltid och utförs manuellt med linjal, tumstock eller en fast pinne. Mätplatsen ska vara slät utan tendens till drivbildning. Helst ska snödjupet mätas på flera närliggande punkter mätas och sedan används medelvärdet. Tekniskt går det också att mäta snödjup med ultraljud eller laser, men dessa metoder används inte i officiella mätningar av SMHI.

Snödjupet kan sedan ändras utan att det faller ny snö. Snön kan exempelvis komprimeras och packas ihop genom att det töar eller genom sin egen tyngd.

Snöfall och nederbörd mäts 2 meter över marken. Snöfall brukar anges i cm och regn i mm. Dessa två är egentligen samma mätning, oavsett om nederbörden faller som snö eller regn så samlas nederbörden in och mäts upp i flytande form. Snön får alltså smälta innan man mäter hur mycket som fallit. Sedan räknas vattenmängden om till snöfall med hjälp av en fluffaktor som är en funktion av lufttemperaturen och fuktigheten i luften. Vid nollgradigt så kan man räkna om 1 mm i smält form till 1 cm snöfall som en tumregel. Ju kallare det blir, desto fluffigare blir snön, så om det är -11 grader och snöar så beräknas 1 mm i smält form innebära 3 cm snö vid 80% luftfuktighet och därmed kan också snödjupet öka med fler cm än vid samma nederbördsmängd och nollgradigt.

Jag hoppas att detta lilla inlägg är till nytta för dig som gillar att hålla reda på nederbördsmängder och snödjup under vintern där du bor!

Publicerat i Årstider, Väderskola | Kommentarer inaktiverade för Snöfall och snödjup som begrepp

Medvind i Pyeongchang

Det har väl knappast undgått någon att vinter-OS i Pyeongchang pågår just nu? Vädret har varit ett hett samtalsämne så här långt och vissa grenar har fått skjutas upp på grund av det hårda vädret.

All utomhusidrott är såklart beroende av vädret, oavsett om det är varmt eller kallt, nederbörd eller uppehåll, blåsigt eller vindsvagt. Tar vi längdskidåkning som exempel kan man försöka dra nytta av vädret som ett taktiskt moment. Är det motvind har man stor fördel av att gå i rygg på någon för att få lite skydd från vinden och är det lätt snöfall kan det gå snabbare att åka på den plana ytan mellan spåren. För att inte tala om vallateamets uppgift att komma på hur man bäst preparerar skidorna i rådande väderförhållanden!

Hittills i OS är det framförallt vinden och extremkylan som har varit de riktigt stora snackisarna. Invigningen var en kylslagen historia och kraftiga vindar har gjort att man har fått skjuta upp flera av de alpina grenarna och även skidskyttet har blivit uppskjutet. Vindarna gör inte bara att det blir orättvisa förhållanden för åkarna, det kan också vara farligt. Slopestylefinalen på snowboard kördes trots kastvindarna och vissa åkare beskrev det som att man fick en ”knuff i ryggen” när man var i luften, och då är det såklart svårt att hålla balansen och sätta sina landningar. Vissa var livrädda före start och mest glada över att ha kommit i mål helskinnade.

Vindarna gör också att vädret upplevs som kallare än vad termometern visar. Det här kallar vi meteorologer för effektiv temperatur. Vindens kyleffekt gör till exempel att 5 minusgrader känns som -11 om det blåser 5 m/s. Bara fartvinden för störloppsåkare kan göra att 10 minusgrader upplevs som 35 minusgrader.

Det lågtryck som har gett det besvärliga vädret i Pyeongchang drar nu bort från Sydkorea och vindarna lugnar sig snabbt. Aktuell prognos hittar du här. Vi håller dock tummarna för fortsatt medvind för den svenska truppen!

Vindens kyleffekt

Publicerat i Idrottsväder | Tagg: , , , , | Kommentarer inaktiverade för Medvind i Pyeongchang