Väderspråket

Nu har vi en riktig värmebölja. Det är rejält varmt i hela landet och det ser inte ut att bli någon större ändring på det den kommande veckan. Kanske kan det till och med bli en tropisk natt något dygn framöver. Men vad innebär det egentligen? När vi meteorologer använder oss av ord som värmebölja och tropisk natt finns det faktiskt en definition bakom. Vi kallar det för väderspråket och det har utvecklats för att alla ska använda orden på samma sätt.

 

En värmebölja definieras av WMO (World meteorological organisation) som ”över fem dagar i sträck med högsta temperaturen mer än 5 grader över den för årstiden normala”. Andra definitioner förekommer i andra delar av världen, som då också inkluderar fuktigheten. I Sverige säger vi att en värmebölja infinner sig när vi har minst 5 dagar med maxtemperaturer över 25 grader. Då är det varmt här hos oss och det är det som räknas när vi uttrycker oss här och nu. En värmebölja kan alltså inte inträffa på vintern här hos oss. Då säger vi i stället att det varit extremt milt eller för årstiden höga temperaturer.

 

När temperaturen når upp i 25 grader här i Sverige säger vi att vi har högsommartemperaturer. Förra sommaren, som i slutänden blev förhållandevis normal när det kommer till temperaturen, hade vi väldigt få högsommardagar. Det har vi inte i år.

 

När vi har så höga temperaturer här i Sverige kan det också bli tropiska nätter. Då får inte mintemperaturen understiga 20 grader. Vi har inte haft någon tropisk natt den här sommaren än, även om det var väldigt nära när det var så varmt i maj. Förutsättningarna finns den kommande veckan för att det ska inträffa.

 

Det är också viktigt att uttrycka sig rätt om temperaturen, annars blir mina kollegor i branschen irriterade. Varmt får man säga på sommaren, på vintern använder man i stället milt. På samma sätt bör man undvika kallt på sommaren, och i stället säga svalt. Blir det riktigt låga temperaturer på sommaren kan man säga kyligt i stället.

 

Det har också förekommit många regn- och åskskurar de senaste dagarna. Skyfall kanske du säger. Men även detta uttryck har en definition och ett skyfall är det först när det kommer 50mm på en timme, eller minst 1 mm på en minut. Det är mycket regn på kort tid. De flesta mätstationer idag rapporterar nederbörd en eller två gånger per dygn och då är det svårt att i efterhand veta om det faktiskt kom så mycket på så kort tid. Dessutom är skurar till sin karaktär lokala, och kan lätt missa mätstationerna.

 

Värmeåskväder är också ett ord som används ibland och det är sådana åskväder som uppstår nu på sommaren när det är varmt och fuktigt och luften närmast marken värms upp. I dessa fall pratar vi också om stackmoln, växlande molnighet, vackertvädermoln. Det är så dessa åskskurar börjar. Som små bulliga cumulusmoln, som sedan växer till allt mer under dagen och när de blir tillräckligt höga och kalla i topparna börjar släppa ifrån sig regn. Och kanske till och med hagel och åska. När sedan solen går ner på kvällen försvinner energin som behövs för dessa moln och skurar, de sjunker ihop och försvinner. För att kanske komma tillbaka igen nästa dag.

Cumulusmoln, stackmoln, vackertvädermoln. Kärt barn har många namn.

Publicerat i Okategoriserade | Kommentera

Sommar och saltstänkta vindar

Är det någon sjöbris idag måntro? Foto: @berguddensfyr (via instagram)

Som liten gladdes jag varje år åt ett par sommarveckor i segelbåt i Stockholms skärgård och det var troligtvis där och då som mitt intresse för meteorologi föddes. Det är en häftig känsla att få spjärna emot med rodret och känna hur vindbyarna tar tag i båten. Morgon, middag och kväll satt hela familjen med örat mot radion för att lyssna på sjörapporten och få reda på hur vindarna skulle blåsa framöver. Oftast var vindarna måttliga till friska men ibland blåste det hårda vindar, eller kuling som båtfolket kallar det. Jag minns dagar när vi legat inblåsta för att det inte kändes säkert att lämna den skyddade viken och jag minns nätter när vi vaknat av att vinden oväntat vridit. Bara att lämna kojen och klä på sig snabbt för att i månens sken lägga om förtöjningar eller flytta till en bättre ankringsplats!

Dagens blogginlägg ska handla om en speciell sommarvind, nämligen sjöbrisen! Sjöbrisen är en relativt lokal vind som kan dyka upp i kustnära områden under soliga och varma dagar. Landytan värms upp snabbare än vattnet och uppvärmningen påverkar även luften över land. Varm luft stiger som bekant (tänk på en varmluftsballong!) och man kan då föreställa sig att det bildas ett tomrum, ett område med lägre tryck, i det område som varmluften har lämnat. Detta tomrum måste fyllas och det börjar därför strömma in luft från havet. Men då blir det ju tomt på luft över havet! Oroa dig inte. Den varma luften som steg upp tidigare har vid det här laget blåst ut över havet, kylts av och sjunker tillbaka ner till lägre nivåer. Sjöbriscirkulationen är född!

 

Som namnet antyder är sjöbrisen en bris, vilket enligt definitionen kan vara allt från 0,3-13,8 m/s. Oftast är sjöbrisen som kraftigast under eftermiddagen, när temperaturkontrasterna mellan hav och land är som störst. Vindstyrkan är då vanligen 5-7 m/s men i särskilt gynnsamma vädersituationer kan det blåsa över 10 m/s. Det krävs då att sjöbrisen får hjälp av den storskaliga vinden, den vind som styrs av hur lågtryck och högtryck är placerade över Europa. Oftast är det dock bäst förutsättningar för sjöbris om det knappt är någon annan vind alls, eftersom sjöbriseffekten då lätt blir utkonkurrerad.

När sjöbrisen försiktigt sätter igång under förmiddagen blåser den vinkelrätt från havet in mot kusten. Under eftermiddagen vrider sjöbrisen medsols så att det till kvällen blåser parallellt med kusten, från söder längs ostkusten och från norr längs västkusten. Den varma luften som stiger över land bildar små molntussar under dagen men i takt med att sjöbrisen skickar in svalare luft från havet trycks gränsen för var luften börjar stiga allt längre inåt land och då bildas molnen där istället. På satellitbilder kan man följa hur den här sjöbrisfronten rör sig inåt land och är luften tillräckligt fuktig och instabil kan det bli både regnskurar och åska flera mil inåt land. Precis vid kusten har temperaturen sjunkit ett par grader, men i gengäld får man njuta av sol från en klarblå himmel. Och även om man kanske ser åskmolnen torna upp sig inåt land behöver man sällan vara orolig: sjöbrisen håller dem på plats där.

PS. Visste du att även monsunen i Sydostasien är en sjöbris, om än på en mycket större skala? Mer om det kan du läsa i det här inlägget!

Stackmolnen som ligger som ett stråk längs västkusten indikerar sjöbrisfrontens läge. Satellitbild från mitt på dagen den 3:e juli 2018.

 

Publicerat i Väderskola | Tagg: , , , , , , , | Kommentera

Stoftvirvlar

I maj och början av juni har bjudit på fantastiskt sommarväder. Det har varit fullt med folk på uteserveringarna och många har kanske tagit sitt första bad för säsongen. Tanken på att det nyss var vinter är som bortblåst när man sitter på en filt i solen och äter glass samtidigt som man hör barn leka lite längre bort. Det har inte bara varit rekordvarmt utan även rekordsoligt på många håll. Solen är också stark så här års och som starkast är solens strålar under midsommar.

Just kombinationen av stark solinstrålning och det torrare vädret har gjort att det varit optimala förutsättningar för stoftvirvlar.

Stoftvirvlar uppkommer just när solinstrålningen är stark. Solen värmer då upp ytan och luften ovanför och där uppvärmningen är extra effektiv börjar luften röra sig uppåt. Oftast fortsätter den rakt uppåt och om det är tillräckligt fuktigt kan stackmoln bildas. Fast ibland när luften är något torrare, vilken den ofta är på våren eller försommaren, kan det bildas en virvel. För att de ska bildas så ska det helst inte blåsa så mycket.

Virveln drar upp små partiklar och stoft och sträcker sig ofta ett 10-tal meter upp i luften och kan vara några meter bred. Vinden kan orsaka problem som att lättare saker kan flyga omkring, men ibland är de kraftigare och enstaka träd kan fällas.

Stoftvirvlar eller ”dust devils” som de heter på engelska kan bildas mycket snabbt och kan komma mycket överraskande då det annars är lugnt väder. Så när du ligger där i hängmattan och läser en bok, bli inte förvånad om du plötsligt hör ett vinande ljud och plaststolar helt plötsligt börjar flyga omkring bland dammet. Det kanske låter skrämmande, men de påverkar ett väldigt litet område och försvinner lika fort som de kommer.

Stoftvirvlar är inte så vanliga men de inträffar ändå ibland på försommaren. Själv har jag hört talas om två stycken under maj och juni i Sverige men det kan ju ha förekommit fler än så. Den ena inträffade i Södertälje och orsakade att föremål föll omkring och växthus förstördes. I ökenklimat och i torra områden med stark sol är de desto vanligare.

Nu efter midsommar kommer solen börja stråla med mindre energi samtidigt som sommaren kan ge något fuktigare luft, så chansen att se någon stoftvirvel kommer minska. Vi får nog passa på att njuta av allt annat som sommaren kan erbjuda. Hoppas ni får en fantastisk sommar!

 

Stoftvirvel i Texas, USA Foto: Jason Thigpen

Stoftvirvel i Texas, USA Foto: Jason Thigpen

Publicerat i Årstider, Extremväder, Okategoriserade, Väderskola | Kommentera

Fotbollsväder

Medan jag sitter och skriver det här drar Fotbolls-VM igång som bäst. Den första matchen mellan Ryssland och Saudiarabien rullar i bakgrunden. Jag är inget inbitet fotbollsfan, men nog blir jag biten när hela Sverige vaknar upp och de blågula känslorna svallar. Och jag inser att mitt fotbollsintresse faktiskt har växt exponentiellt under de senaste åren. Jag följer speciellt pojkar 08 med stor iver. Ja, det är min son som spelar och har dragit in mig i sitt intresse. Värsta fotbollsmorsan har jag blivit och då spiller det över även på ”riktig” fotboll. I helgen väntar fotbollscup och självklart har arrangörerna ordnat med storbilds-TV där man samtidigt kan följa VM. Bra jobbat. Vädret ser ut att bli ok också.

Vädret ser fint ut under veckoslutet i Ryssland. Dock varmt i söder med upp mot 30 grader i Sotji och drygt 30 grader i Rostov-na-Donu där det också spelas matcher. I Moskva blir det nog behagligare att spela med drygt 20 grader och växlande molnighet.

Jag tittar lite bakåt i tiden, på tidigare VM. 1994 sken solen på Sverige i dubbel bemärkelse när vi spelade semifinal mot Rumänien.

VM 2014 spelades i Brasilien. Belgien skulle ladda inför VM-starten med en match mot Tunisien, och halvvägs in i första halvlek fick matchen avbrytas på grund av en kraftig hagelstorm. Hagel stora som golfbollar regnade ner över planen. Efter 40 minuter kunde man återuppta matchen och Belgien vann med 1-0.

Ja fotboll spelas utomhus i hela världen. Ibland skiner solen, ibland regnar det, ibland snöar det, men man spelar ändå.

Nu håller vi tummarna för att det går bra för Sverige i VM. Heja heja. Själv ska jag heja på KIKs pojkar 08 hela helgen.

Publicerat i Okategoriserade | Kommentarer inaktiverade för Fotbollsväder

En första blick fram emot midsommarhelgen

Nu med cirka två veckor kvar till midsommar kan vi få en första aning hur midsommarhelgen kommer att bli vädermässigt. Jag skriver aning, för mer än så är det svårt att få så här långt i förväg. Väder är som bekant kaotiskt och mycket kan hända med prognosen på två veckor. Så till saken:

Tendensen fram till midsommar är att vi får lite mer varierat väder än vad vi vant oss vid under maj och inledningen av juni i stora delar av landet. Det innebär på de flesta håll i landet att det tidvis är risk för skurar men också att det blir perioder med soligt väder. Något långvarigt högtryck som det vi hade i maj är troligen inte att räkna med. Midsommarveckan ser nu i långtidsprognosen att inte bli extrem nederbördsmässigt om man ser till helheten, varken extremt torrt eller extremt regnigt. Det lutar också åt i stort normala temperaturer eller möjligen lite varmare och lite mer sol än normalt. Det betyder inte att man kan räkna med solsken och värme hela tiden då vi är inne i en period på året då skurar är vanliga. Det kan också skilja mycket från dag till dag under veckan och perioder med svalare luft är inte ovanliga så här års.

Detaljprognoserna för just midsommarafton och midsommardagen är än så länge mycket osäkra, men det tenderar alltså att chanserna är goda för ”klassiskt” midsommarväder i år.

 

Publicerat i Aktuellt väder, Specialprognos | Tagg: , | Kommentarer inaktiverade för En första blick fram emot midsommarhelgen

Maj 2018: en extrem månad!

Medeltemperaturens avvikelse

 

Ojojoj, vilken majmånad vi har haft! Av alla de månader som jag har jobbat med att göra väderprognoser (och det har ändå hunnit bli 58 stycken) kan jag inte påminna mig om någon månad som stuckit ut lita mycket. Javisst, det har varit månader när det har stormat, det har varit månader med översvämningar på grund av kraftfulla åskskurar. Värmeböljor har kommit och gått, köldknäppar likaså. Gamla rekord har slagits. Men maj 2018 går ändå till historien. Aldrig tidigare har jag upplevt ett så stabilt väderläge under så lång tid. Och rekorden har fallit som käglor.

Vad är det då som har hänt? I korta drag kan man säga att ett högtryck har parkerat över Skandinavien och att varm luft har pressats upp från kontinenten. Det var bara de tre första dagarna i maj som temperaturen låg under det normala och några större regnområden passerade. Sedan dess har det varit värme för hela slanten och (med bara några enstaka undantag) uppehållsväder.

Vi meteorologer brukar vara försiktiga med att använda ordet extrem. Oftast är temperaturvariationerna eller nederbördsmängderna inom den normala variationen, ibland är det något över eller under det normala. Ibland kan vi sträcka oss till att en månad har varit ovanligt varm eller kall, ovanligt blöt eller torr. I de flesta fall är det då en dryg vecka någonstans i månaden som sett till att vågskålen väger över åt det ena eller andra hållet. Men i årets majmånad har 26 av de 31 dagarna haft en dygnsmedeltemperatur långt över det normala i större delen av landet. Om man inte tar till ordet extrem då vet jag inte när man ska göra det.

För att inte bli allt för långrandig nöjer jag mig med ett axplock ur månadens vädernyheter för att bevisa min poäng:

  • Vårflod, pollenexplosion och brandrisk Den som ser tillbaka på mars minns nog att våren var kraftigt försenad på många håll i Götaland och Svealand. I början och mitten av april kom varmluften och våren tog ett jättesteg upp hela vägen till norra Norrlands inland. Sedan dröjde det inte länge innan sommaren kom och i Haparandas del blev det rekordtidig sommarpermiär! De stora snömängderna som låg kvar efter vintern smälte snabbt vilket ledde till en kraftig vårflod och SMHI klass 3-varnade i delar av Norrland. När det helt plötsligt blev högsommartemperaturer vaknade naturen till liv och alla växter satte högsta fart. Det blev en rejäl pollenchock när allt blommade samtidigt! Det torra vädret har nu också gjort att spridningsrisken för bränder är väldigt hög i nästan hela landet. Från att det handlat om översvämningar är det snarare bevattningsförbud man diskuterar nu.

 

  • Maxtemperatur Allra varmast i maj blev Göteborg med 31,1° den 30 maj. Det är den högsta majtemperaturen som uppmätts i Sverige på över 100 år! Väldigt många stationer har lyckats slå sina gamla rekord för maxtemperatur, se ett urval i tabellen här intill! Halmstad lyckades inte slå sitt rekord (0,2 grader ifrån) men upplevde ändå fyra av de fem varmaste majdagarna sedan de officiella mätningarna inleddes där i mitten av 1800-talet.
  Nytt rekord (dag) Gammalt rekord (år)
Helsingborg 29,0 (30 maj) 28,1 (2012)
Göteborg 31,1 (30 maj) 29,8 (1977)
Arvika 30,2 (30 maj) 29,8 (2012)
Uppsala 29,7 (29 maj) 29,2 (2014)
Hudiksvall 30,3 (29 maj) 29,6 (1993)
Östersund/Frösön 26,6 (31 maj) 26,5 (1919)
Arjeplog 26,9 (28 maj) 25,7 (2013)
  • Medeltemperatur Eftersom praktiskt taget hela månaden varit mycket varmare än normalt ryker såklart även en hel del rekord för den genomsnittliga temperaturen för maj all världens väg. Är man rekordjägare är man såklart nöjd med att den utsträcka värmeperioden koncentrerade sig till en kalendermånad, hade värmen istället fördelat sig över exempelvis andra halvan av maj och första halvan av juni hade rekorden kanske stått sig. Här ett urval:
  Nytt rekord Gammalt rekord (år)
Helsingborg 16,2 14,4 (1993)
Göteborg 17,6 15,8 (1889)
Visby 14,4 13,2 (1993)
Stockholm 15,8 13,9 (1993)
Uppsala 16,0 14,0 (2013)
Karlstad 15,5 14,0 (1889)
Hudiksvall 13,2 11,8 (1992)
Luleå 10,2 10,1 (1984)

 

  • Värmebölja Enligt definitionen är en värmebölja maxtemperaturer på 25 grader eller varmare minst fem dagar i rad. I Uppsala var det värmebölja 11-16 maj: rekordtidigt!

 

  • Soltimmar När det gäller solskenstimmarna så kommer de nya rekorden att bli svårslagna. Det har ju knappt varit ett moln på himlen i flera veckor, och de flesta av de stationer som mäter soltiden har fått nya toppnoteringar. Allra soligast blev Svenska Högarna med 437 timmar solsken (tidigare rekord 357 timmar). Det teoretiska maxvärdet (solsken varje dag hela månaden) är för Svenska Högarna 496 timmar, vilket alltså innebär att mätstationen nådde upp till 88% av vad som överhuvudtaget är möjligt. Imponerande!
  Nytt rekord (timmar) Gammalt rekord (från år)
Karlskrona 389 363 (2016)
Visby 433 392 (1989)
Göteborg 360 352 (2008)
Norrköping 404 352 (1992)
Stockholm 425 391 (1941)
Karlstad 401 343 (1994)
Borlänge 395 327 (1988)
Storlien 354 320 (1974)
Umeå 405 361 (2013)
Luleå 391 387 (1978)
  • Nederbördsmängder Högtrycket som styrt majvädret i Skandinavien har gett torrt väder, men rekordtorrt har det inte varit. Rekorden är dock extremt svårslagna, det ska sägas. Ölands norra udde fick ynka 0,2 mm regn totalt sett under maj, men lyckades ändå inte bräcka sitt rekord. Däremot blev det den torraste majmånaden där sedan 1947. Den enda plats som indikerar nytt rekord är Visby där det föll 1,7 mm under hela månaden. Det tidigare majrekordet för Visby (2,8 mm) var över 150 år gammalt, nämligen från maj 1866.

Nu ser vi fram mot juni, som ju enligt kalendern är den första sommarmånaden. Hur ska detta sluta?

Foto: William Jöneros

Rapsfält i Skåne, maj 2018. Foto: William Jöneros

Publicerat i Årstider, Extremväder, Månadskrönika | Tagg: , , , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Maj 2018: en extrem månad!

Sydlig jetström ger sommarvärme

Vi närmar oss slutet på maj och kan konstatera att maj 2018 kommer att bli varm och torr med temperaturer högt över och nederbördsmängder långt under det normala. Vi börjar väl närma oss ett läge nu när det faktiskt behövs lite regn, även om man i södra Götaland fått en del nu under helgen. Men vad beror detta på?

Högt upp i atmosfären, på ca 10 km höjd, strömmar vindarna runt jorden i höga hastigheter. Dessa kallas för jetströmmar och de påverkar vädret. Här ligger vindhastigheten mellan 50 och 100 km/h, eller ibland ännu mer. De uppstår på grund av stora temperaturskillnader mellan polerna och ekvatorn samt jordens rotation, och strömmar från väster till öster både på södra och norra halvklotet.

Jetströmmen böljar som en våg och ändrar läge och den bildar ofta en gräns mellan den kallare luften över Arktis och den varmare luften längre söderut. Just nu har jetströmmen ett nordligt läge med en våg som börjar söder och Grönland och drar upp över nordligaste Skandinavien. Det gör att varm luft från kontinenten får fritt spelrum att dra upp ända till våra breddgrader. Den här luftmassan är också torr och stabil med högtryck som ger oss mycket sol och lite nederbörd. Den skickar lågtryck som bildas ute på Atlanten och normalt brukar dra in över oss som på pärlband upp i samma nordliga bana. Detta kan jämföras med sommaren 2017 då jetströmmen hade ett mycket sydligare läge och i stället blockerade för varmluft söderifrån. Sommaren 2017 bjöd på blygsamma temperaturer, mycket få dagar med högsommarvärme och ostadigt väder med mycket stackmoln och skurar. Vi kan också titta på den mycket kalla vintern vi hade under februari, mars och april och se att i jetströmmen då låg sydligare och släppte ner den kalla luften från norr.

Jetströmmen söndag 27 maj 2018 på eftermiddagen

Publicerat i Okategoriserade | 1 kommentar

Åska och omslag i vädret

I början av veckan var det mycket varmt för årstiden med flera dagar med högsommarvärme. Den 16:e maj var det bland annat hela 29,3 grader i Uppsala, vilket var rekordvarmt. Från en lång vinter och kall vår fullständigt exploderade växtligheten och vips så var sommaren här. Helt plötsligt är parkerna fulla med folk som solar grillar och ett bad ligger inte långt borta.

Den 17:e maj slog vädret drastiskt om och vi fick kalla nordvindar. Helt plötsligt var det 10 grader kallare. Vad var det som hände? Shortsen var inte ens att tänka på längre och var är jackan? De kalla polarvindarna hade fullständigt dränerat ut den varma sköna sommarluften.

Detta omslag orsakade också mycket åska i södra Götaland den 17:e maj. På eftermiddagen bildades snabbt åskmoln över Halland, Kronoberg och över Skåne. Dessa majestätiska moln reste sig uppåt och påminde om hur liten man egentligen är. Fram till kvällen hade det varit runt 2000 blixtnedslag. Det blev problem med översvämningar på en del håll och lokalt friskade vinden i ordentligt. Vi vet fortfarande inte hur mycket regn som kom men lokalt kan det ha kommit upp mot 40-50 mm.

Åska och blixtar kan ju vara mycket mäktigt och samtidigt skrämmande. När man sitter där inomhus i en klibbig t-shirt och hör åskan braka loss som det nästan vore jordbävning är man inte så kaxig längre, i alla fall inte jag.

Det var inte någon tillfällighet att det blev så mycket åska och blixtar i samband med väderomslaget. Det är faktiskt vanligt på sommaren. Varm och fuktig luft stöter på den kallare luften, vilket skapar kraftiga vertikala vindar. På vissa ställen blir det uppåtvindar och på andra blir det nedåtvindar. Detta gör att det blir en laddningsförskjutning. Molnets topp blir positivt laddat och molnets undersida blir negativt laddat. Man kan tänka sig som när man gnuggar en ballong mot håret, fast i detta fall är det de olika vertikala vindarna som ”gnuggar” igång åskan. De olika laddningarna i molnet påverkar också laddningarna vid marken. Till slut blir laddningsfördelningen för stor och ”PANG” åskan är igång.

Nu ser det ut att bli varmt med högsommarvärme i stora delar av landet mot slutet av helgen och i början på nästa vecka. När den värmen sedan drar bort får vi vara beredd på blixtar och dunder, fast för min del får det gärna vänta, vill gärna njuta av riktigt sommarväder innan. Passa på och njut ni me!

Foto på de mörka åskmolnen över Skåne. Fotat av @tsomitradgard (instagram)

Publicerat i Årstider, Väderhändelser, Väderskola | Kommentarer inaktiverade för Åska och omslag i vädret

Bland tromber och tornados

De senaste dagarna har sommarvärmen slagit till med full kraft och blommorna och träden, som knappt hunnit förstå att det blivit vår, har fullkomligt exploderat i ett hav av grönska och pollen. Solen strålar från en nästintill klarblå himmel och kvicksilvret letar sig upp mot närmare 25 grader. Maj månad när den är som allra bäst!

Men sommarsäsong och höga temperaturer innebär också att det finns allt mer tillgänglig energi i luften som rör sig ovanför oss. Det högtryck som täcker Skandinavien just nu dämpar effektivt alla försök till molnbildning, men lyfter man bara lite på locket kan det bli både regnskurar och åska. Och kanske en och annan tromb.

Den svenska tromben

Tromb

Tromb utanför Varberg, juni 2014. Foto: Peter Diding

En tromb är en luftvirvel som sträcker sig från underkanten av ett cumulonimbusmoln (kallade åskmoln i dagligt tal) ner till markytan. För att riktigt stora åskmoln ska kunna hålla sig vid liv krävs hela tiden att uppåtvindar pumpar in vattenånga eftersom regn och fallvindar från molnet konstant dränerar det. I gränszonen mellan uppvindarna och fallvindarna kan det hända spännande saker, och ju starkare vindskjuvningen är desto mer gynnsamma är förutsättningarna för att en tromb ska bildas.

Tromben ser oftast ut som ett rep som slingrar sig ner från molnet. Luftvirveln behöver dock inte alltid vara synlig, men eftersom lufttrycket i virvelns mitt är mycket lågt (100 hPa lägre än i omgivningen!) är det också betydligt kallare där vilket gör att molndroppar bildas snabbt. Denna molnslang kallas tuba och kan vara vit, grå, blå eller rödaktig beroende på vilket underlag tromben passerar över och hur solljuset faller in. Eftersom damm och vatten kan virvlas upp från jordytan så blir tubans nederdel oftast bredare än toppen.

Tromber dyker oftast upp i längs kusterna i södra Sverige men har även setts i fjällen. Man räknar med att det bildas ett tiotal tromber i Sverige varje år, men exakt hur många är svårt att veta eftersom fenomenet är så pass lokalt. Drar en tromb förbi över ett skogsområde blir spåren dock tydliga. Träden ligger kullkastade som plockepinn, till skillnad från om en storm passerar då alla träd lägger sig åt samma håll.

Det våras för tornadon

Som vanligt är allt mycket större i USA. De svenska tromberna kan nå upp till vindhastigheter på 75 m/s vilket motsvarar dubbel orkanstyrka, men det är ändå inte mycket att komma med jämfört med de amerikanska som kan nå 140 m/s. I Sverige är diametern på tromberna någonstans mellan 10-100 m, men i USA kan de bli upp till ett par kilometer breda. Dessutom har fenomenet ändrat namn när vi bytt kontinent: de kallas nu för tornado.

Högsäsongen för amerikanska tornados är just nu i maj när sommaren sätter fart på allvar. Varm fuktig luft strömmar upp från Mexikanska golfen och stöter på varm torr luft från präriemarkerna och kall och torr luft som drar ner med nordliga vindar från Kanada. Kollisionen av luftmassorna sker över delstaterna Texas, Oklahoma, Kansas och Nebraska: ett område som fått smeknamnet Tornado Alley. Här bildas ofta stora och mycket kraftfulla åskoväder och med så mycket energi i omlopp är det en given grogrund för tornados.

Tornado Alley. Bild från Dan Craggs (Wikipedia)

Till skillnad från tromber som kan snurra åt vilket håll som helst så roterar tornados nästan uteslutande cyklonalt (dvs medurs på norra halvklotet om man tittar uppifrån) trots att de är för små för att påverkas av Corioliseffekten (det krävs ett annat blogginlägg för att förklara det!). Ungefär 1% av alla tornados roterar dock åt andra hållet.

Även om man på förhand kan se att det finns potential för att tornados kan uppstå är det mycket svårt att förutsäga exakt var och när de kommer dyka upp. Dessutom kan de vara skymda av regn eller damm vilket gör det svårare för meteorologerna att upptäcka dem på radarbilderna även när de väl har bildats. I de områden som ofta utsätts för tornados har många byggnader utrustats med stormkällare där man får söka skydd när tornadon drar förbi. Tusentals liv har räddats i dessa underjordiska rum, men ibland hinner varningarna inte ut i tid. För sju år sedan, den 22 maj 2011 omkom 158 personer när en kraftig tornado slog till mot Joplin, Missouri. Trots att många tror att vissa platser är helt säkra från tornados så finns det inget som tyder på det. Tornados kan klättra över berg, ta sig över breda floder och dra in över storstäder.

Enhanced Fujita-skalan

Tornados klassificeras efter hur förödande de är enligt Enhanced Fujita-skalan, en vidareutveckling av Theodore Fujitas ursprungliga skala från 70-talet. Eftersom den orsakade skadan är starkt kopplad till vindhastigheten så har man kommit fram till följande indelning:

  • EF-0: 29-38 m/s
  • EF-1: 39-49 m/s
  • EF-2: 50-60 m/s
  • EF-3: 61-74 m/s
  • EF-4: 75-89 m/s
  • EF-5: mer än 89 m/s

Det är bara 0,1% av alla tornados som når EF-5. I USA förekommer i genomsnitt 1000 tornados varje år vilket alltså innebär att en av dessa kan vara av den allra värsta sorten. I Sverige är det ytterst sällsynt att en tromb når upp till mer än klass EF-2.

Fler tornados i ett varmare klimat?

Åsikterna går isär om tornados kommer att bli allt vanligare i ett framtida varmare klimat eller inte. Då havstemperaturen höjs ökar också fuktinnehållet i atmosfären vilket innebär mer bränsle till stora oväder och att förekomsten av tornados därför borde öka. Å andra sidan kan klimatförändringar också förskjuta jetströmmar och påverka andra storskaliga väderfenomen vilket skulle kunna motverka att sammanslagningen av luftmassorna sker i Tornado Alley. Mycket spekulationer än så länge alltså. Den som lever får se.

Både bilderna är tagna av Greg Johnson. Följ honom gärna på instagram: @tornadogreg. Publicerade med tillstånd.

Publicerat i Extremväder | Tagg: , , , , | Kommentarer inaktiverade för Bland tromber och tornados

Sommar på ingång

Medeltemperatur 5 dygn från 4/5

16-18 april tog sommaren sina första kliv för 2018 men sedan dess har det varit trögt. Nu är det dock varmare luft på ingång och chanserna är goda att sommaren tar ytterligare steg upp över landet. Medeltemperaturen för de närmaste 5 dygnen överskrider +10 °C i Götaland och stora delar av Svealand samt sydligaste Norrland, se bild. Den meteorologiska definitionen av sommar kräver dock att 5 dygn i rad har medeltemperatur över +10 °C för att sommaren ska ha inträtt. Det ser onekligen lovande ut.

Så här ser prognosen ut för de närmaste dagarna:

Som synes mycket sol och chans till drygt 20 grader på många håll.

Publicerat i Aktuellt väder, Årstider | Kommentarer inaktiverade för Sommar på ingång