Håll i hatten!

Vilken blåsig start det varit på det här året! Redan natten till den 2:a januari drog stormen Alfrida in med full kraft och bland annat Bjuröklubb utanför Skellefteå och Örskär vid Upplandskusten noterade orkanstyrka i vindbyarna. Allra värst drabbat blev Roslagen där det i skrivande stund, två veckor efter stormens framfart, fortfarande är många hushåll som står utan el på grund av att träd fallit över kontaktledningarna. Röjningsarbete pågår men det fortsatta vintervädret har satt en del käppar i hjulet.

En blåsig dag till havs. La Jument, nordvästra Frankrike. Foto: Mathieu Rivrin (via instagram)

En positiv nyhet i samband med Alfrida var att Sverige satte nytt vindkraftsrekord! På nyårsdagen producerade vindkraften 134 GWh och stod då för 30% av den totala energiproduktionen (att jämföra med normala 10%). Mycket vindkraft leder till att elpriserna blir lägre och jämför man nyårsafton med nyårsdagen sjönk priset med 20%. Visste du att bara en liten ökning av vindstyrkan har stor effekt på energiinnehållet i vinden? Tilltar vinden från 5 till 10 m/s har energimängden inte bara dubblats utan istället ökat åttafaldigt!

Fredagen den 11:e januari passerade nästa storm, döpt till Jan, över mellersta och norra Norrland. Allra blåsigast blev det i Stekenjokk, där Jämtlandsfjällen möter Västerbottensfjällen, där medelvinden var väl över gränsen för orkanstyrka och vindbyarna nådde smått ofattbara 50 m/s.

Som du kanske lagt märke till är det nästan alltid så att toppnoteringarna när det varit rejält blåsigt antingen kommer från kusten eller från fjälltrakterna. Väderstationerna är strategiskt utplacerade för att få en så representativ mätning som möjligt av vindförhållandena i området och det finns en lång rad av kriterier som måste vara uppfyllda för att mätningen ska få ske just där. För att mätningarna ska bli jämförbara och inte påverkas för mycket av marken (friktion påverkar vinden) mäts vindens styrka och riktning högst upp i en 10 meter hög mast (till skillnad från till exempel temperatur som mäts på 1,5-2 m höjd). Medelvinden är medelvärdet av alla mätvärden under en tiominuters-period och byvinden är det högsta värdet under 2-3 sekunder som uppnåtts under en timme. Vindbyarna är alltså alltid kraftigare än medelvinden och det är också de hårdaste vindstötarna som ställer till mest skada – det är de som får träd att ge vika och river loss takpannor mm.

Själva mätningen av vind sker med hjälp av en anemometer (från grekiskans anemos för vind). Anemometern kan antingen vara av en enklare modell, som en propeller eller ett skålkors, eller mer avancerad, som en ultrasonic som mäter de pyttesmå förändringar i en ljudsignals hastighet som vinden orsakar. En fördel med ultrasonicen är att den inte har några rörliga delar som kan frysa fast, vilket annars är ett stort problem med de mekaniska anemometrarna i fjällen.

När vi meteorologer pratar om vinden anger vi alltid en riktning och hur mycket det blåser i medelvind. Vindriktningen är definierad som det håll det blåser ifrån, så sydliga vindar innebär alltså att luft tar sig upp från kontinenten till våra breddgrader. Hur mycket det blåser i vindbyarna anges bara när det blåser riktigt mycket.

Olika vindstyrkor har olika namn och det finns en exakt tabell för när de olika namnen ska användas. Vad betyder det egentligen när vi säger ”måttliga sydliga vindar”? Se tabellen nedan för svar!

Om det gör det enklare för dig kan du tänka dig att svag till måttlig vind ungefär motsvarar en cykeltur, frisk vind det du upplever på en EU-moped och hård vind om du sticker ut huvudet genom fönstret på en bil som åker i ungefär 60 km/h. Stormstyrka motsvaras av det vinddrag som blir när bilen kör 90 km/h och för orkanstyrka är det som att sticka ut huvudet när bilen kör i 120 km/h på motorvägen. Do not try this at home!

Benämning på landm/sBenämning till sjössÄldre benämning till sjössVindens påverkan
Lugnt0-
0,2
StiltjeStiltjeSjön ligger spegelblank
Svag vind0,3-
1,5
BrisNästan stiltjeKnappt märkbar vind, små krusningar på sjön
Svag vind1,6-
3,3
BrisLätt brisEn vimpel lyfts
Måttlig vind3,4-
5,4
BrisGod brisEn vimpel sträcks, löv vibrerar, enstaka vågkammar bryts
Måttlig vind5,5-
7,9
BrisFrisk brisTunna grenar rör sig
Frisk vind8,0-
10,7
BrisStyv brisMindre lövträd svajar, börjar bli jobbigt att gå mot vinden
Frisk vind10,8-
13,8
BrisHård brisStora grenar på lövträd rör sig
Hård vind13,9-
17,1
KulingStyv kulingSvårt att gå upprätt, sjön tornar upp sig allt mer
Hård vind17,2-
20,7
KulingHård kulingKvistar börjar brytas, besvärligt att gå på öppna ytor
Hård vind20,8-
24,4
KulingHalv stormMindre träd bryts, takpannor blåser ner, man börjar ställa in färjetrafiken
Storm24,5-
28,4
StormStormStora träd kan ryckas upp med rötterna, stora skador på hus, färjetrafiken ställs in
Storm28,5-
32,6
StormSvår stormAlla träd har fällts på stora ytor i skogen, havet helt vitt
Orkan32,7-
OrkanOrkanStora föremål flyger i luften, fönster blåser in, båtar kastas upp på land, allmän ödeläggelse

Publicerat i Aktuellt väder, Extremväder, Meteorologi och meteorologens arbete | Tagg: , , , , , , | Kommentera

Stormig inledning av 2019

Lågtrycket som skulle bilda stormen Alfrida drog in över landet redan på nyårsdagen den 1 januari. Det rörde sig in från Lofoten under natten, och redan mitt på dagen låg lågtryckscentrum över södra Finland med ett lufttryck på under 980 hPa. Det kan man jämföra med januaristormen Gudrun 2005 som hade ett lägsta lufttryck på ca 960 hPa. Det som driver vind är skillnader i lufttryck, så lite förenklat kan man säga att ju lägre tryck det blir i lågtryckets centrum, desto större chans till stor lufttrycksskillnad mot omgivande områden. I samband med att själva lågtryckscentrum hade passerat Sverige fick vi de kraftigaste vindstyrkorna i samband med den nordvind som tog ordentlig fart under den andra halvan av dygnet. Maxvinden under nyårsdagen uppmättes vid Västerbottenskustens Bjuröklubb med 27,4 m/s (storm). Byvinden nådde orkanstyrka med 35 m/s, även Upplandskusten fick orkanbyar på 33 m/s vid Örskär och Söderarm. Finland berördes givetvis också och där blev toppnoteringarna ännu lite värre under nyårsdagen med 28,7 m/s vid Valsörarna utanför Österbottenskusten (byvind 37,9 m/s). De extrema vindarna fortsatte sedan härja under onsdagen den 2:a, men mot natten till torsdag den 3:e började vinden avta då lågtrycket rörde sig bort över Baltikum och Ryssland. När vi summerar stormen blev onsdag 2/1 den blåsigaste dagen med 29 m/s vid Örskär, byvind på 38,5 m/s. I stort sett hela södra halvan av Sverige hade åtminstone hårda vindbyar någon gång under dygnet och längs kusterna nåddes stormstyrka i byarna på de flesta håll. Om man jämför med svenska rekordvindar så kom vi ganska nära januarirekordet för byind utanför fjällen, 42,4 m/s från Hanö den 8 januari 2005. I Finland blev onsdagen också den blåsigaste dagen med 32 m/s vid Märket, Ålands hav (halva ön Märket tillhör Sverige, men mätningen sker på den finska sidan). Här uppmättes byvindar på 40,2 m/s. Allra värst var dock Bogskär söder om Åland med en medelvind på 32,5 m/s (nytt finskt rekord) och byvind på 41,6 m/s. I Finland gick stormen under namnet Aapeli.

Lokala rekord i Sverige: Fårösund-Ar slog sitt byvindsrekord med 35,2 m/s, strax över det gamla rekordet från 15 mars 2014 då det blåste 34,6 m/s. Stationen har bara funnits sedan 1995.

Publicerat i Aktuellt väder, Extremväder | Tagg: , , , , | Kommentera

Decembervädret

Nu är det dags att börja vänja sig att skriva 2019 istället för 2018, hur ska det gå? Kommer nog ta ett tag ändå. Men innan vi vänder blad tänkte jag att vi kunde titta tillbaka på hur vädret var i december. Denna förväntansfulla månad där mycket handlar om det blir en vit jul eller inte.

Efter fem snöfria år kom faktiskt äntligen den vita julen även till de södra delarna, åtminstone på de allra flesta platser. Totalt sett blev det en varmare månad än normalt och i delar av Norrland var det hela 4 grader varmare. Både inledningen och avslutningen av månaden var mild men i mitten gav ett högtryck kallt väder i hela landet. Som allra kallast var det i Sveg med -32.7 grader. Den 16:e december drog ett område med snö in i söder. Snön låg sedan kvar på de flesta håll även fram till julafton.

Månaden började med en mild period. Det var även blåsigt med en del regn i söder. I Norrland var det något kallare och här kunde nederbörden delvis falla som snö. Även om det var milt i början så var det ett par dagar med kallare väder i söder med i alla fall några minusgrader på nätterna. Därefter var det flera lågtryck som drog in och gav blåsigt väder med mycket nederbörd. I söder kom det som regn men från norra Svealand och över Norrland kom det mest som snö. Snötäcket späddes på rejält på många håll med 2 dm nysnö.

Mot mitten av december dominerade ett högtryck över landet och kallare luft svepte också ned. I söder var det mestadels minusgrader. Ännu kallare var det i Norrland med 30 minusgrader på en del håll.

Högtrycket försvagades sedan vilket lämnade det vidöppet för nederbördsområden att dra in. Den 16:e kom ett område med snöfall in och berörde stora delar av södra landet och räddade också den vita julen på många håll. Det följdes av en period med mycket moln, lättare snöfall och allmänt minusgrader.

Mot Julhelgen kom kallare luft in och det var 10-15 minusgrader på många håll. Detta var dock tillfälligt, sedan blev det en period med mycket västliga vindar som höll i ända till slutet av månaden. Mild luft strömmade in över hela landet och det var knappt någon skillnad mellan temperaturen i norr och i söder. Det var också mycket blåsigt i fjällen med snö eller inslag av regn.

Den milda vädret i Norrland i slutet av månaden gjorde att december blev  3-4 grader varmare än normalt när man summerat månadens temperatur. Trots att det blev varmare än normalt även i söder så kom kylan i rätt tid för att vi skulle få den vitaste julen på flera år.

Publicerat i Okategoriserade | Kommentera

Goda chanser till en vit jul på många håll

Nu när vi går in i den sista adventshelgen så har mycket stora delar av landet ett snötäcke, men på många håll i Götaland och i Mälardalen är det ganska så tunt. Norra Svealand och hela Norrland har gott om snö. Under söndag väntas snöbyar på Östersjön vilket gör att även Gotland har chans till en vit jul och även i Skåne kan det komma någon centimeter så att delar av landskapet får en vit jul. För Göteborg ser det tyvärr ut som att det inte blir någon påfyllning av snötäcket fram till julafton. Det här sista snöfallet följs av ganska så kallt väder så det mesta av snön får nog ligga kvar fram tills dess Kalle Anka och jultomten kommer på julafton. Delar av Norrland kan till och med få lite ytterligare snö under själva julafton. Under juldagen väntas sedan mildare luft ta sig in över landet vilket gör att stora delar av Götaland och mindre delar av Svealand och Norrland kan räkna med någon plusgrad, så på de platser där snötäcket är mycket tunt finns risk att mycket kan smälta bort. Även annandagen ser det ut att bli mild med plusgrader på många håll i både Götaland, Svealand och södra Norrland.

Publicerat i Aktuellt väder, Specialprognos | Tagg: , | Kommentera

Himmel och pannkaka!

– Vilket vackert väder idag!

– Ja, men redan ikväll skulle det bli regn hörde jag…

Att vädret är svenskarnas favoritämne när det kommer till kallprat har väl ingen missat? Väder är något som berör oss alla och som alla har en relation till. Vårt språk kryllar också av olika väderuttryck och målande beskrivningar som till exempel: ”det regnar småspik”, ”de lever i ett stormigt förhållande” och ”det kom som en blixt från klar himmel”. Journalister brukar vara pigga på att göra löpsedlar av väderrubriker och ofta döps vädret efter varifrån det kommer. Medelhavsvärme, rysskyla, polska regnkaos och isländska oväder är bara några exempel.

Meteorolog i blåsväder

Meteorolog i blåsväder.

Ett av de mest slitna väderuttrycken måste vara ”det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder”. Hur bra det stämmer kan man diskutera – personligen känner jag mig som meteorolog väldigt övertygad att det finns väder som är så pass dåligt (eller snarare farligt) att man inte ska ge sig ut oavsett vilka kläder man tagit på. En annan klassiker är ”efter regn kommer solsken” eller ”every cloud has a silver lining” som det heter på engelska. Det är ju väldigt trösterikt att tänka på i deppiga stunder!

När vi ändå är inne på de engelska uttrycken så står ”it’s raining cats and dogs” i en klass för sig. Den närmaste motsvarigheten i det svenska språket antar jag är ”ett riktigt hundväder” men exakt vad  uttrycket har för etymologi är okänt. I sällsynta fall, när en kraftig tornado passerar över land eller hav, kan mindre djur som småfisk, spindlar eller grodor dras upp av vindarna och deponeras tillsammans med regnet på någon annan plats. Men att det rent fysiskt skulle regna katter och hundar kan vi utesluta!

Inom musiken är dock alla typer av nederbörd möjliga! Jag tänker såklart på 80-talsdängan ”It’s raining men” med The Weather Girls. Låtskrivare världen över har insett att vädret är det perfekta redskapet för att krydda texterna. Från låtar som ”I’m walking on sunshine” och ”Umbrella” till våra svenska klassiker som ”Fångad av en stormvind” och ”Sol vind och vatten”. Och när Lasse Winnerbäck sjunger om tandläkarväder i ”Söndermarken” är det snarare de gråvita skyarna i oktober man tänker på än en härlig högsommardag i juli. Så här mindre än två veckor före jul hoppas jag att textraden ”Ute faller snön…” snart kan vara i samklang med atmosfären. Let it snow! Let it snow! Let it snow!

Bland vädersymbolerna måste solen vara den starkast skinande. På flaggor från så skilda hörn av världen som Uruguay, Namibia och Kiribati finns alla solen tydligt avbildad, men visste du att även Japans flagga (den röda cirkeln på vit bakgrund) är en representation av solen?

Sedan 1978 har regnbågsflaggan varit på frammarsch. Det var nämligen då som den första gången visades offentligt på San Francisco Pride och det är svårt att tänka sig en bättre symbol för HBTQ-rörelsen än det optiska fenomenet som inkluderar alla färger. Den som letar efter skatten vid regnbågens ände gör sig dock inte besvär. Som du säkert redan vet har regnbågen alltid hunnit flytta på sig innan du lyckats ta dig till rätt plats.

Till sist måste jag avsluta med ett citat från Mark Twain: Alla klagar på vädret men ingen gör något åt det. Det stämmer såklart för det allra mesta, men nuförtiden går det faktiskt att påverka vädret. Genom experiment har man kommit fram till att om man besprutar ett tillräckligt vattenrikt moln med silverjodid så kan man styra när regnet ska falla. Metoden är mycket dyrbar och har använts väldigt sparsamt, det finns ju en hel del etiska och miljömässiga aspekter att ta hänsyn till. Vid OS-invigningen i Peking 2008 använde man dock tekniken och med hjälp av tusentals raketer lyckades man faktisk skingra molnen för att slippa regn under ceremonin. Mer om hur cloud seeding fungerar blir det kanske i kommande blogginlägg!

The sky is the limit!

/Christoffer

Publicerat i Väder i kulturen | Tagg: , , , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Himmel och pannkaka!

December – Mörkrets månad

December är kanske den månaden när vädret är extra intressant. Ska det bli den där ljuvliga vita julen med den gnistrande snön som lyser upp i mörkret? Det är i skrivande stund tyvärr svårt att svara på var det kommer bli en vit jul. Vad som är mer säkert är att december är den mörkaste månaden.

Som mörkast är det runt den 21:a december och det är då som solen ger som minst energi. Detta påverkar vädret på flera sätt. Solen värmer knappt under dagtid och längst i norr går den inte ens upp. Det gör att temperaturen påverkas inte mycket av den dagliga variationen. Det som mer bestämmer vad det är för temperatur är givetvis var luften har kommit ifrån men också om det är klart eller mulet väder. Om det är tjockt med moln mitt på dagen och sedan spricker upp är det mer troligt att temperaturen sjunker än att den stiger. Det är alltså precis tvärtom mot vad det brukar vara när solen är starkare.

Den svaga energin från solen och de korta dagarna gör att det finns förutsättningar för att temperaturen verkligen kan sjunka. Normalt sett brukar vintern anlända även till Götaland under december månad. Den lägsta temperatur som uppmätts i december är -48,9 grader i Hemavan den 30:e december 1978 (SMHI). Även om det låter ruskigt kallt så brukar det faktiskt vara ännu kallare i både januari och i februari.

Hur brukar vädret annars vara? Det är väldigt beroende så klart om det är högtryck eller mycket lågtryck o.s.v. Likt oktober och november är det ofta mycket lågtryckstrafik ute på Atlanten och december brukar ge relativt mycket nederbörd som rör sig in med fronter och lågtryck, fast högtryck kan givetvis förekomma också. Med mycket nederbörd brukar också snötäcket byggas på i de norra delarna och i fjällen.

Även om december är den mörkaste månaden så finns det ju en hel del positiva saker också. December är den första riktiga vintermånaden i all fall om man bor lite längre norrut där snötäcket ofta har lagt sig för att stanna för säsongen. Man kan då börja åka skidor på längden. Många skidorter öppnar också upp mer backar och det finns möjligheter att  åka både skidor och snowboard. Om detta inte är en tröst så kan väl julbelysningen kanske muntra upp lite? Ha en fin december allihopa!

 

 

Publicerat i Årstider | 2 kommentar

Alla vill väl ha snö till jul?

December och första advent står runt hörnet och många vaggas in den där härliga julstämningen med ljusstakar, julstjärnor, pepparkakor, julmusik och glögg. Inte nog med det så skulle ett ordentligt snötäcke göra susen för att få det att kännas som juletider och vinter på riktigt. Själv älskar jag snö och minusgrader, det ger det där knarret under skorna, dämpar alla ljud och lyser upp i mörkret. Om det kommer tillräckligt stora snömängder och det blir kallt kommer jag att åka skidor, skridskor och bygga snögubbar med syskonbarnen. Det finns ju få saker som är mer stämningsfullt än snö i juletider.

Men hur vanligt är det egentligen att vi har snö i december? Statistiskt sett är det i princip alltid snö till i jul i Norrland. Även Dalarna och delar av Värmland har vanligtvis snö till jul medan det i övriga delar av Svealand och ner mot Jönköpingstrakterna är snö i cirka 50–60 % av fallen. Vanligtvis är det mildare längre söderut i Sverige och framförallt längs kusterna och i mindre än 50 % av fallen någon snö alls till jul. Denna statistik tar hänsyn till jular under perioden 1931-1980, så det är inte omöjligt att det är än längre chans till snö framåt jul än vad den här statistiken visar i och med den globala uppvärmningen.

Frekvensen av vita jular i Sverige under perioden 1931-1980.

Hur ser förutsättningar ut inför i år då? Jo, det krävs ju både minusgrader och nederbörd för att det vita guldet ska kunna breda ut sig i landet och än så länge är det nästan bara i Lapplandsfjällen och Jämtlandsfjällen som snötäcket har bredd ut sig. Inledningsvis i år bjuder december på milt väder och mestadels regn, men när vi fortsätter in i december väntas temperaturen hålla sig under nollan i Norrland och även ner över Dalarna och Värmland samtidigt som flera nederbördsområden med snö väntas passera. Det ger goda förutsättningar för en vit jul.

Längre söderut pendlar temperaturen desto mer mellan plusgrader och minusgrader. Temperaturen väntas dock mestadels hålla sig på plusgrader, men kring Lucia-dagen ser det ut som att minusgraderna återigen kan sträcka sig över stora delar av södra Sverige. Dock väntas det då torrare luft över landet och därmed mindre chans till snöfall. Väderläget närmare jul är mer osäkert men som sagt är temperaturväxlingar mellan plusgrader och minusgrader vanliga i söder, men i lite högre terräng är förhållandena mer gynnsamma för snöfall och något lägre temperaturer. I Norrland ser det i alla fall ut att det precis som vanligt blir en vit jul medan vi i södra Sverige får fortsätta hoppas på snö eller åtminstone lite rimfrost.

Publicerat i Årstider, Klimat | Kommentarer inaktiverade för Alla vill väl ha snö till jul?

Solens upp och nedgång

Vi befinner oss i slutet på november. En månad känd för sitt mörker och sina gråa nyanser. Just i år inleddes november med en hel del grått väder. Soltimmarna var få i en stor del av landet. Efterhand etablerades dock ett högtryck som gjorde att solen fick chansen att kika ner på oss. Men samtidigt blir också dagarna kortare och kortare. Om några veckor går solen inte alls upp längre i Kiruna, polarnatten är här.

Att räkna ut solens upp och nergång rent astronomiskt går att göra väldigt precist, och för lång tid framåt. Det kluriga är att definiera när solen är uppe respektive nere. Då solen upptar ungefär 0,5 graders vinkel på himlen så tar det en stund för den att passera horisonten. Det logiska skulle ju vara att säga att solen gått ner när hela solen passerat under horisonten. Men detta är inte alltid fallet, ibland används solens mittpunkt.

Vad är då horisonten? Det finns inget enkelt svar på den frågan. Horisonten varierar stort beroende på var observatören befinner sig. Tänk skillnaden mellan att stå i en dalgång och se solen gå ner bakom ett berg, jämfört med att stå på bergstoppen och se solen gå ner. Det enklaste är så klart om man befinner sig till havs, och på land kan en artificiell horisont användas i stället.

Nästa klurighet dyker upp när solens strålar ska nå marken. Solstrålarna måste passera genom atmosfären och då bryts strålarna och går inte raka vägen. Det kallas refraktion. Refraktionen gör att solen ”lyfts” och ser alltså ut att stå högre än den egentligen gör. Alltså ser vi solen trots att den egentligen sjunkit under horisonten. Refraktionen varierar också med temperaturen och lufttrycket.

När solen går ner försvinner inte allt ljus direkt heller. Vi får skymning på kvällen och gryning på morgonen. Skymning och gryning varierar vart på jorden du befinner dig. Nära ekvatorn faller mörkret snabb och skymningen är kort. Långt norrut och söderut har vi lång skymning. Och trots att polarnatt råder norr om polcirkeln när solen befinner sig under horisonten kan det ändå förekomma en del solljus i form av skymning/gryning.

Man kan dela upp skymningen efter mängden ljus och hur mycket man kan uppfatta. Vid Borgerlig skymning befinner sig solen 0-6 grader under horisonten och det går fortfarande att läsa en text. Vid Nautisk skymning ligger solen 6-12 grader under horisonten och det går fortfarande att till havs se densamma. Vid Astronomisk skymning, 12-18 grader under horisonten är den synliga delen av atmosfären fortfarande upplyst. Först efter denna gräns kan man se de ljussvagaste stjärnorna med blotta ögat.

Bildresultat för sunset

Publicerat i Okategoriserade | Kommentarer inaktiverade för Solens upp och nedgång

Fjärilseffekten – en kort introduktion till kaos

fjärilseffekten

”En fjärils vingslag i Brasilien kan orsaka en tornado i Texas”

Du har väl hört citatet förut? Det brukar dyka upp när man ska beskriva hur oerhört svårt det är att göra väderprognoser på lång sikt och myntades av meteorologen och matematikern Edward Lorenz (1917-2008).

Under 50- och 60-talen skapade Lorenz en enkel vädermodell med tolv olika väderparametrar (temperatur, vindstyrka, nederbördsmängd, mm.). Han matade in några startvärden i modellen och fick prognoser som såg rimliga ut såtillvida att vädret utvecklades utan att börja upprepa sig. Det berättas att Lorenz en dag ville upprepa en del av simuleringen som han gjort tidigare, men istället för att slösa tid på att låta beräkningen köra från början knappade han in värden från en utskrift från den tidigare simuleringen och lät programmet köra från det startläget. Döm om hans förvåning när datorn en stund senare började spotta ur sig en väderutveckling som var helt olik den förra! Efter att ha tagit sig en rejäl funderare konstaterade Lorenz att det hela måste berott på att de värden han matat in från utskriften var avrundade. Att en liten skillnad i utgångsläget kan innebära en jättestor avvikelse i slutändan är just vad kaosteori handlar om!

Låt oss ta ett annat exempel. Tänk dig att du har ett runt biljardbord med en cirkelformad pelare i mitten (se bilden nedan om det är svårt att föreställa sig!). Skjuter du en boll från kanten in mot mitten kommer den att studsa fram och tillbaka i en viss bana. Startar du sen lite förskjutet till höger men skjuter med samma vinkel kommer bollen att studsa i en likadan men något förskjuten bana. Tänk dig nu istället ett biljardbord format som en idrottsstadion (se bilden igen!). Skjuter du två bollar med samma vinkel men lite olika startposition kommer de snart att studsa på helt olika sätt. Även om man kan räkna ut precis hur en boll kommer att studsa så är starten väldigt avgörande för slutresultatet efter ett visst antal studsar. Kaos enligt definitionen!

Biljard

Biljard på ett runt bord jämfört med ett stadionformat.

Varför är då meteorologin kaotisk? Varför går det inte att göra en perfekt beräkning av hur vädret kommer att bli varje dag de närmaste veckorna?

En av anledningarna är att vi aldrig kommer att ha alla mätningar som behövs. En av de mest använda vädermodellerna som räknar ut vädret över hela jordgloben kommer från ECMWF (European Centre for Medium-Range Weather Forecasts). Den senaste versionen har 9 km mellan beräkningspunkterna fördelat över hela jordytan. Dessutom finns det här rutnätet på många vertikala nivåer. Totalt är det 904 miljoner beräkningspunkter! Jag upprepar: 904 MILJONER beräkningspunkter!

ECMWF 9km

Alla vädermodeller har ett rutnät (grid) med beräkningspunkter där vädret beräknas. Bild från ECMWF

För att få ett perfekt utgångsläge måste man ha kunskap om hur vädret är i alla dessa beräkningspunkter vid en given tidpunkt. Och det säger väl sig själv att det är omöjligt att ha så många mätstationer!

Dessutom finns det en del fel i själva vädermodellen. Meteorologin är ingen exakt vetenskap och även om det finns matematiska formler som kan beskriva luftens storskaliga rörelser blir det betydligt svårare när man kommer ner på den minsta skalan. När det gäller turbulens (oregelbundna små luftrörelser) måste man använda parametriseringar, det vill säga förenklingar av det verkliga fenomenet. Dessutom vet vi inte exakt hur atmosfären fungerar i alla avseenden – forskning pågår! Varje sånt här litet fel eller avrundning växer och i när beräkningen pågått tillräckligt länge kan en sån avrundning vara avgörande för hela prognosens utveckling! Det där med en fjärils vingslag är alltså inte bara tomma ord.

Ett smart knep som man har kommit på för att kringgå det här problemet (i alla fall litegrann) är att man avsiktligt lägger in små ”fel” i indatat till vädermodellen. Förutom den primära beräkningen körs 50 extra simuleringar med dessa introducerade störningar. När datorn har räknat klart kan man jämföra de olika resultaten från beräkningarna och på så sätt får man ett mått på hur osäker prognosen är och vilka andra tänkbara scenarion det finns. Detta kallas ensembleprognos-system (EPS) och du kan läsa mer om hur det fungerar här.

Som meteorolog gäller det att lära sig vilka väderfenomen som datormodellerna har svårast att hantera. När man vet det kan man sen förmedla den informationen till allmänheten eller berörda kunder på ett helt annat sätt än vad som syns när man tittar på vädret i appen i mobilen. Som du säkert redan vet är grundregeln att osäkerheten ökar ju längre fram prognosen sträcker sig och normalt brukar man säga att tillförlitligheten sjunker drastiskt efter tio dagar. Men förutom tidsaspekten finns det också annat som kan vara klurigt för datorerna att fixa:

  • Lokala fenomen Smällkalla vinterdagar sjunker temperaturerna ofta mer än vad modellerna förutsagt, särskilt om det är klart väder och svaga vindar. Ibland kan modellen ha 15 grader fel, och det är ju ganska stor skillnad på om det är -20 eller -35 grader. Men ofta är det då också stora lokala variationer i temperaturen och det är inte omöjligt att modellen hade rätt bara några mil därifrån. Sommartid handlar svårigheten mest om att träffa rätt på var regn- och åskskurarna hamnar. Vädermodellerna brukar ha en bra gissning, men vill man själv förbättra sina chanser att gå torrskodd rekommenderas att man kikar på radarbilderna innan man ger sig ut!
  • Vågbildningar Kall- och varmfronter skiljer de kalla och de varma luftmassorna från varandra och att ha koll på fronternas läge är ett bra hjälpmedel för oss meteorologer för att förstå vädret. Ibland kan det bildas en utbuktning på fronterna, en våg, som gör att fronten byter håll och övergår från en kallfront till en varmfront just där. Här är det mycket energi i omlopp och risk för att det snabbt kan ske stora väderförändringar som datormodellen missat!
  • 5b Lågtryck som drar upp från Polen kan vara extra lynniga! Läs mer om dem här!
  • Låga moln och dimma Det här är verkligen inte vädermodellernas starkaste sida och låga moln är en av de parametrar som vi brottas mest med! Det gäller att få mixen av de bildande och upplösande faktorerna helt rätt. Hur stark är solinstrålningen? Blåser det in kallare eller varmare luft? Blir det torrare eller fuktigare?

För en meteorolog handlar jobbet alltså om att försöka bringa ordning i oredan och pussla ihop den prognos som blir mest träffsäker. Och kom ihåg att nästa gång du frågar en meteorolog ”Hur var det på jobbet idag?” och får svaret ”Det var kaos!” behöver du inte vara orolig. Allt är som vanligt!

Publicerat i Meteorologi och meteorologens arbete, Väderprognoserna | Tagg: , , , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Fjärilseffekten – en kort introduktion till kaos

Höstens och vinterns ljusfester

Senhösten och vintern är en mörk del av året, särskilt på våra breddgrader innan snön har kommit. Därför är det inte så konstigt att många av högtiderna så här års handlar om ljus i olika former. Ljus är även ett viktigt tema i många andra traditioner runt om i världen den här tiden på året.

Lucia
Luciadagen är i botten en katolsk helgondag, en av de få som fortfarande firas i Sverige efter nästan 500 år som postkatolskt. Traditionen att fira Lucia finns även i övriga Norden. Också i Italien firas Sankta Lucia men på ett annorlunda sätt än i de nordiska länderna. Som bekant är luciadagen alltid samma datum, den 13 december. Lucia själv har sitt ursprung i Italien och hon levde större delen av sitt liv i slutet på 200 talet och blev martyr i början av 300-talet. Namnet kommer från latinets ”lux” vilket betyder ljus. Luciafirandet i Sverige i sin nuvarande form etablerades omkring år 1900 och i dag är det snarare ljuset som är fokuset för högtiden är själva helgonet som den fått sitt namn efter.

Diwali
Dipavali eller Diwali är en femdagars hinduisk ljusfestival som sammanfaller med det hinduiska nyåret. Högtiden firas också av sikher och jainister. Det som firas är det godas seger över det onda och ljusets seger över mörkret. Under firandet dekoreras hemmen med levande ljus och färggrann konst och färgglada lampor. Fyrverkerier är vanliga och familjer återsamlas för festmåltider och givandet av gåvor. Diwali infaller mellan mitten av oktober och mitten av november. Orsakerna till firande skiljer sig åt mellan de olika religionerna, en av de populäraste legenderna är den hinduiska om Rama och hans fru Sita som återvände från exil efter sin seger mot demonen Ravanna under det 15:e århundradet f. Kr.

Chanukka
Chanukka är den judiska religionens stora ljusfest och äger rum någon gång under december eller slutet av november. Datumet flyttar på sig då den judiska kalendern är en månkalender (gäller också den hinduiska kalendern) vilket gör att datum flyttar på sig jämfört med den gregorianska kalendern som är den vanliga kalendern i större delen av världen. Festen firas till minne av Judas Maccabaéus återinvigning av Jerusalems tempel år 164 f. Kr., efter att det befriats under mackabéerupproret. Legenden säger att det bara fanns olja till templets lampor för en enda dag men Gud såg till att det räckte i de åtta dagar som behövdes för att kunna skaffa fram ny olja. Det är därför Chanukka firas under åtta dagar och under varje kväll tänds ett ljus till minne av detta mirakel. Ett ljus tänds dag ett, två ljus dag två och så vidare. Oljeljusstaken som används har inspirerat den adventsljusstake som många i Sverige har i fönstret under adventstiden.

Det finns även mer lokala ljusfiranden, till exempel i Uppsala där olika konstinstallationer med ljustema lyser upp i novembermörkret under ”Allt ljus på Uppsala”.

Publicerat i Årstider, Väder i kulturen | Kommentarer inaktiverade för Höstens och vinterns ljusfester