Efter allt regnande… augustivärme?

Det skrivs och snackas mycket om vädret just nu – såväl på gatan som i trädgårdar och i alla former av media. Värmetörstande nordeuropéer känner sig besvikna på vad sommaren 2015 levererat i form av sol och värme. Även om årets juli inleddes med en kortare värmebölja (skall tilläggas att landets nordligaste delar fick även avstå från den värmen) har sedan lågtrycken och det mer växlande, ”klassiska svenska sommarvädret” som det brukar kallas, regerat med ett järngrepp. Cirka 15 grader vid regn eller skurar, omkring 20 grader vid soligare väder är en bra sammanfattning.

Det diskuteras, det undras – ”När blir det varmt?” ”Finns det någon ljusning?” o.s.v. … Jag har fått frågan flera gånger den här sommaren och har näst intill konsekvent behövt svara: ”Inte än”. Tills nu. Det finns eventuellt en ljusning för den som vill ha värme. Just nu ser det nämligen ut som att lågtryckstrafiken tar semester och lämnar plats för högtryck lagom till augusti.

EC4aug2015
Europeiska ECMWFs prognos för 4-5 augusti pekar på högtryck och svarta konturer är tryckfältslinjer. Färgskalan från blått till rött indikerar ett intervall från mycket kall till mycket varm/het luft.

Bilden ovan visar den europeiska ECMWF-modellens deterministiska prognos som har en övergång till högtryck i början på augusti. Även ECMWFs probablistiska långtidsprognos, som sträcker sig en månad fram, visar en större sannolikhet för högtryck än lågtryck under samma period. En probablistisk prognos visar alltså sannolikheten för att vädret kommer bete sig på ett visst sätt. Ett omslag till högtryck skulle i längden betyda både soligare och varmare väder.

”Men det har ju varit ostadigt så länge,  varför skulle det bli stabilare plötsligt?”
– Nej, det är sant. Det finns inget som säger att den nuvarande prognosen i slutändan blir det verkliga utfallet. Augusti kan mycket väl bli en kopia av juli, men likväl kan vädret göra en tvärvändning. Även om augustivädret vid ett flertal tillfällen faktiskt följt i julivädrets spår  – i såväl varma som kyliga vädersituationer – är det svårt att göra något definitivt påstående om sambandet mellan dem. Vädret har nämligen inget minne. Två praktexempel är somrarna 1996 och 2004. Båda dessa somrar präglades av ostadigt väder och få varma dagar i både juni och juli. I augusti kom sedan vändningen med högtrycksbetonat och varmt väder. 1996 stod sig högtrycket större delen av månaden, medan det inte varade lika länge 2004. Så hur länge ett eventuellt högtryck stannar går inte heller att uttala sig om i nuläget. Är man en solochvärmedyrkare och fortfarande tror på den svenska sommaren – då gäller det att hålla tummarna!

 

About Nitzan Cohen

Jag började läsa till meteorolog 2008 efter att jag strukit både pilot och flygledare från "vad jag vill bli när jag blir stor -lista". Jag har alltid tyckt att vädret varit intressant parallellt med mitt intresse för flyg - och nu njuter jag dubbelt upp varje gång jag sätter mig i ett flygplan. Att befinna sig "mitt i vädret" har blivit en riktig hit! Förutom att vara Foreca-meteorolog, jobbar jag även som TV-meteorolog på SVT med både vädersändningar och webb. Att kombinera de båda upplever jag som mycket lärorikt, då jag på Foreca jobbar mer djupgående meteorologiskt och på SVT mer journalistiskt. Det blir helt enkelt en mycket spännande kombination!
Det här inlägget postades i Specialprognos. Bokmärk permalänken.

Kommentointi poistettu