Norrsken är himlens skådespel

Nu i veckan har norrsken (aurora borealis) kunnat ses i stora delar av landet i områden med klart väder nattetid. Så långt söderut som Skåne har det gått att se. Även från norra Storbritannien finns rapporter om himlafenomenet. Norrsken är egentligen inget väderfenomen som vi ju normalt skriver om i den här bloggen, men på sätt och vis är det ett slags rymd-väder, så jag hoppas att ni läsare uppskattar att vi tar oss friheten att skriva om det. För det är ju så fasansfullt vacket. Både sociala och traditionella medier har svämmat över av fantastiska bilder de senaste dagarna. Undertecknad blev själv lite besviken när jag gick ut för att förhoppningsvis få en skymt av norrskenet, men inget syntes. Dels var det lite moln på himlen och dels bor jag centralt i en storstad, så med de förutsättningarna var det kanske att hoppas för mycket. En del stjärnor gick att se, men inget norrsken. Snopet.

Att moln gör att man inte ser norrskenet är inte så konstigt eftersom de befinner sig betydligt lägre ner i atmosfären än det skikt där norrskenet uppstår. Att befinna sig mitt i en stor stad hjälper inte heller till direkt då stadens ljus ”förorenar” natthimlen. Ja, astronomer brukar faktiskt prata om ljusföroreningar. Ju längre söderut i Sverige man befinner sig, desto mindre vanligt är norrsken, så det var tråkigt att missa det. De bästa förutsättningarna i Sverige för att få se norrsken är således i de norra delarna av landet, utanför städerna. Man ska också ha turen att inga moln skymmer sikten.

Så lite om förklaringen till vad norrsken är och hur det uppstår. Norrsken är ett optiskt fenomen, det vill säga att det består av ljus. Det som grundläggande ger upphov till norrsken är utbrott av elektriskt laddade partiklar, mest elektroner, från solen.  De utgör en slags solvind som fångas upp av jordens magnetfält och acceleraras ner mot jordens magnetiska poler. Vid sydpolen kallas fenomenet sydsken. När de laddade partiklarna kolliderar med gaspartiklar i atmosfären får gaspartiklarna ett högre energitillstånd, de exciteras. Senare återgår gaspartikeln till sitt normala energitillstånd genom att sända ut överskottsenergin i form av fotoner, det vill säga ljuspartiklar. Beroende på vilket eller vilka grundämnen som gaspartikeln består av, samt partikelns elektriska laddning i grundtillståndet, sänds ljus av olika färg ut. Syre ger rött eller grönt ljus, kväve violett eller blått.

Norrsken i norra Sverige. Foto: Jerry Porsbjer, Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported

Det här inlägget postades i Väderhändelser. Tagg: , . Bokmärk permalänken.

Kommentointi poistettu