Svåra molnprognser

Hösten har nu kommit till hela landet och det har gått fort sedan oktober inleddes för knappt två veckor sedan. Värmen i södra Sverige i början av månaden, med 15-20 grader (och hela 21,7 grader i Oskarshamn den 2:a) känns redan ganska avlägset. Även om vädret förändras i sitt beteende årstiderna emellan finns det något som ständigt förföljer oss meteorologer – nämligen svårigheten att ställa en korrekt molnprognos. Jag menar, hur många gånger har det inte hänt att det likförbaskat dyker upp stackmoln trots att din väder-app lovar klart och soligt väder en sommardag? Eller att den där dimman som skulle lätta bara vägrar göra det?
Missförstå mig rätt! Många gånger är vi faktiskt väldigt duktiga på att få till det i alla fall. Men vissa fall får en att klia sig på huvudet extra mycket.

Ett tydligt exempel

Nedan ser ni prognosen för tisdag den 13 oktober klockan 14.00 enligt tre olika vädermodeller. Lägg märke till de gula fälten från Dalarna och upp till Västerbottenstrakten, vilka symboliserar moln på låg höjd. Ju gulare, desto tätare moln. De olika modellerna har helt olika lösningar på hur det kommer att se ut i just det området! Den vänstra och mittersta liknar varandra, medan den till höger skiljer sig.

HC11tis12z    E05tis12   ECtis12z

Gula fält = låga moln, bruna fält = medelhöga moln och grå fält = höga moln (slöjmoln). Grönt och blått indikterar regn eller snö.

– Den här typen av fall är riktigt kluriga. Bakom molnbildning ligger en mycket komplicerad fysik. Det finns många faktorer som kan påverka hur det blir i slutändan. Det kan vara hur pass fuktig luften är, hur temperaturprofilen ser ut högre upp i atmosfären, vilken årstid det är, varifrån och hur mycket det blåser och så vidare.

Meteorologens uppgift

Meteorologens uppgift är att med utgångspunkt från vad modellerna visar, använda sin kunskap för att få till en så riktig prognos som möjligt. Med hjälp av observationer som satellit (för moln) och radar (för regn/snö), samt olika typer av temperaturobservationer kan man se hur vädret har betett sig fram till det man kallar för ”nuläget”. Utifrån historiken och nuläget görs sedan bedömningen om vad som är mest sannolikt. För att bedöma det använts ett flertal olika parametrar och verktyg som hjälpmedel, även dessa visualiseras oftast i kartform. Vilka parametrar eller verktyg som används kan variera beroende på vilket väderläge det är.

Hur gick det med prognosen tillslut?

Satellitbilden till vänster från tisdag kl 14 visar det verkliga utfallet och kartan till höger är meteorologens slutgiltiga prognos (molnen är i denna karta representerade som total molnighet och därmed bara en gråskala). Denna molnprognos är ganska lyckad, men om man tittar tillbaka på de tre kartorna längre upp ser man att ingen av modellerna hade fångat detta helt korrekt, utan att det snarare var något mellanting. Meteorologen däremot, som utifrån historik och utgångsläge gjort en bedömning och korrigerat i modellen har fått till det ganska bra.

 

SATtis12z  SEDITtis12z

Till vänster satellitbild från tisdag den 13 klockan 14 och till höger meteorologens prognos för samma tid. Gråskalan visar total molnighet. Grönt och blått regn respektive snö.

About Nitzan Cohen

Jag började läsa till meteorolog 2008 efter att jag strukit både pilot och flygledare från "vad jag vill bli när jag blir stor -lista". Jag har alltid tyckt att vädret varit intressant parallellt med mitt intresse för flyg - och nu njuter jag dubbelt upp varje gång jag sätter mig i ett flygplan. Att befinna sig "mitt i vädret" har blivit en riktig hit! Förutom att vara Foreca-meteorolog, jobbar jag även som TV-meteorolog på SVT med både vädersändningar och webb. Att kombinera de båda upplever jag som mycket lärorikt, då jag på Foreca jobbar mer djupgående meteorologiskt och på SVT mer journalistiskt. Det blir helt enkelt en mycket spännande kombination!
Det här inlägget postades i Meteorologi och meteorologens arbete. Bokmärk permalänken.

Kommentointi poistettu