Vadå radar?

– När kommer egentligen det där regnet som ni snackade om? frågar folk oss meteorologer.

– Kolla radarn så får du se! svarar vi.

– Vadå radar?!?

radar 20160904 02Z

Radarbild över Skandinavien från morgonen söndag 4/9-16

RADAR (Radio Detection and Ranging) innebär precis det akronymen står för, nämligen att med hjälp av radiovågor upptäcka föremål och avgöra vilket avstånd de finns på. Det finns många olika typer av radaranläggningar anpassade efter olika användningsområden men i väderbranschen gäller det främst att så snabbt som möjligt få fram information om var det regnar och hur kraftigt regnet är.

SWERAD, det svenska radarnätet, består av 12 radaranläggningar. Varje radar har en räckvidd på bortåt 250 km och eftersom de är smart utplacerade lyckas man täcka in nästan hela Sveriges yta. Då vi även har tillgång till data från väderradar i Norge förbättras täckningen, men det finns fortfarande ett område i södra Lapplandsfjällen som ligger utom synhåll.

Den information som vi får från en väderradar är ovärderlig när det kommer till att göra korttidsprognoser (de närmaste timmarna framåt). Vi kan se var det regnar, hur kraftigt regnet är och genom att jämföra med hur det såg ut för en liten stund sedan kan vi även se hur regnet rör sig. Var femte minut gör alla radaranläggningarna en ny mätning och informationen skickas direkt till vädercentralen och ritas upp på en karta. Se exempel här intill!

Med några knep går det sen att göra en enkel prognos för när regnet når fram till en viss plats. Antar man att regnområdets utbredning inte förändras och att det rör sig likadant hela tiden kan man jämföra med tidigare bilder för att se hur långt regnet avancerar på exempelvis en timme. Sen mäter man upp hur långt det är från regnet till den plats man är intresserad av och vips har man en tidsangivelse för när det börjar regna. Men kom ihåg att det bara är en enkel tumregel! Den fungerar bäst på stora sammanhängande regnområden som inte ligger mer än någon timme bort. För att göra en längre prognos eller prognoser på regnskurar behövs mer avancerade beräkningar.

Men hur bra det än är att använda radar så gäller det att man hela tiden är uppmärksam. Ibland försöker anläggningarna nämligen spela oss ett spratt! I de ekon som skickas tillbaka till radar-mottagaren kan det dyka upp märkliga cirklar eller streck som inte alls ser ut som de regnområden vi förväntar oss. Dessa ”falskekon” kan till en början vara svåra att identifiera, men tittar man mycket på radarbilder lär man sig snabbt. De luriga mönstren kan till exempel vara stora flockar med fåglar som flugit förbi eller återspeglingar då radio-signalen styrts ner mot havsvågorna och sedan studsat tillbaka.

Det svenska radarnätet håller nu på att uppgraderas så att upplösningen blir bättre och med den nya tekniken ska det även gå att särskilja om det är regn, snö eller hagel som faller. I slutet av 2018 är det beräknat att hela radarnätet ska vara utbytt. Vi längtar till dess!

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentointi poistettu