Hur kan det komma mycket snö på en gång?

För ungefär ett år sedan var det en mycket speciell dag i Stockholmsområdet. Någonting var inte sig likt, plötsligt hade det fullständigt dumpat snö. Med nästan en halvmeter snö räckte det inte med vinterskor när jag skulle ta mig till jobbet tidigt på morgonen, det hade passat bättre med snöskor. Det var helt tyst förutom knarrandet av snön under fötterna och det där ljudet som blir när man gör en pudersväng på snowboard, fast nu var det fötterna som förflyttade snön istället. Minnena kommer tillbaka så här ett år efter och det får mig att bli väldigt sugen på en ordentlig vinter med mycket snö. Snön får gärna komma ordentligt när den väl kommer också.

För att det ska bli stora snömängder på kort tid så krävs speciella meteorologiska förutsättningar. En grundförutsättning är givetvis att det måste vara tillräckligt kallt, annars blir det ju regn istället. En annan förutsättning är att det måste finnas tillräckligt med vattenånga. Utan vattenånga blir det varken moln eller nederbörd. Ju kallare det är desto mindre vattenånga finns också att tillgå. Så vi behöver tillräckligt kallt luft men inte för kall för då har vi för lite vattenånga. I kontinentala klimat finns mindre vattenånga än i maritima klimat. Det är just därför som t.ex. Norge kan få extremt mycket snö på kort tid jämfört med Sibirien som sällan får stora mängder.

Det räcker inte bara med vattenånga och minusgrader för att få mycket snö, vi behöver också en kraftig vertikal rörelse på luften. Luften måste också fortsätta högt upp och inte bromsas in på vägen upp. Om det är mycket luft i atmosfären blir det tungt och luften som har börjat röra sig uppåt har svårt att få fart. Ungefär som en bil inte kan köra snabbt när det är mycket trafik. Om det däremot är mindre överliggande luft kan luften under lättare få fart uppåt. Det finns ett mått på hur mycket överliggande luft det finns och det kallas för lufttryck. Vid lågtryck kan luften lättare få fart uppåt än om det är högtryck.

Det är inte bara lufttrycket som avgör om luften kan få fart uppåt. Temperaturen bör också sjunka med höjden, annars riskerar luften att bromsas upp.

Vi har nu minusgrader, mycket vattenånga och en förutsättning för vertikala rörelser av luften. Nu behövs en viktig sak till och det är ”en liten knuff”. Luften som ska röra sig uppåt behöver en ”knuff” för att det ska fortsätta uppåt. ”Knuffen” kan vara att det är varmt vid marken och kallare högre upp, som vid fronter eller att luft rör sig in mot ett berg och tvingas uppåt. Det är ju just i bergsområden som man får stora snömängder och här är förklaringen. När luften ”krockar” med berget rör den sig uppåt och den kan också röra sig mycket snabbt uppåt, speciellt om det blåser mycket.

Det behövs alltså mycket vattenånga i kombination med berg och dessutom måste det förstås vara tillräckligt kallt. Det är inte förvånande att Japan, USA:s västkust och Norge alla är ställen där det kan komma stora snömängder. Säsongen 1998-1999 kom det t.ex. totalt närmare 30 meter snö i Mt baker som ligger i det nordvästra hörnet av USA.

Så mycket snö faller det tyvärr inte i Sverige men vi får hoppas att det blir en kall vinter med mycket snö och det får gärna komma mycket på en gång. Det är i alla fall vad jag tycker.

 

Här är en bild från 2008 när jag var i Mammoth, Kalifornien. Till och med pistmaskinen var helt insnöad.

 

Det här inlägget postades i Extremväder, Väderhändelser, Väderskola. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *