Säsongsstart för halka

Vi är nu inne i den period på året då säsongens första vinterhalka dyker upp på vägarna. För en del har detta redan inträffat och för andra sker det under de närmaste veckorna. Förhoppningsvis hinner alla bilägare få på sina vinterdäck innan den första halkan slår till. Halka kan komma plötsligt, så det är viktigt att vara ute i god tid med däckbytet. När halkan slår till i stor omfattning blir det ofta långa köer på däckverkstäderna. Om ungefär en vecka är det ett år sedan stora mängder snö föll över södra Sverige och mer eller mindre lamslog trafiken, särskilt i Stockholmsområdet. Det var nog många som hade chansat och inte bytt till vinterdäcken än, vilket gjorde trafiksituationen extra svår. Nu i år ser prognosen inte ut att bjuda på några större snöfall den närmaste veckan, åtminstone inte i södra Sverige, men tidvis kan det vara ganska kallt nattetid, så det är dags att börja fundera på det där däckbytet om man nu inte redan fått det ur världen. Snöfall kräver ju ganska få cm för att det ska bli halt, men det är ofta en uppenbar halkrisk om man ser snö på vägen. Svårare kan det vara att uppfatta att det är halkigt när det rör sig om de andra två typerna av halka som vi meteorologer jobbar med, nämligen frosthalka och ishalka. De kan också uppträda fläckvis, så att en sträcka har bra väglag innebär inte att alla närliggande sträckor har det. Mer om det nedan.

Frosthalka

Frost består av iskristaller och kan bildas i gräset, på bilrutor och även på vägen. Frost bildas då vattenånga övergår direkt till iskristaller. För att det ska bildas krävs alltså vattenånga, ju fuktigare luften är desto mer vattenånga innehåller den. Sedan måste det också finnas ytor med en temperatur på under noll grader. Om det är varmare än noll grader blir det kondens (dagg) istället, som består av vattendroppar.

Om man har klart väder på natten får man utstrålning vilket gör att att temperaturen närmast marken sjunker. Om temperaturen sjunker under noll grader samtidigt som man har fuktig luft kan frost bildas. Så i många fall har man frost i samband med klart väder, men det kan också bildas i andra vädersituationer.

Under hösten är vägkropparna uppvärmda sedan sommaren och då blir det i många fall ingen frosthalka trots någon minusgrad i luften, samtidigt som det kan vara frost i gräset och på bilrutor. Denna effekt försvagas allt mer under hösten då vägkroppen kyls av efterhand. Fram emot slutet av vintern och i början av våren är effekten ofta den omvända, vägkroppen är avkyld sedan vintern och det kan då vara kallare i vägen än i luften. Då kan det bli halka trots att det är någon plusgrad i luften.

Något att tänka på när det gäller frost är också att det är vägytans temperatur och luftfuktigheten som är det viktiga. Många bilar kan visa temperatur, men det är då oftast lufttemperaturen en bit ovanför marken som visas. Det kan i extrema fall skilja flera grader mellan den temperatur som visas i bilen och den verkliga vägyttemperaturen, så även om displayen visar flera plusgrader kan det vara halt!

Vissa sträckor är mer utsatta än andra för frosthalka. Ett typiskt exempel är broar under hösten och tidiga vintern, här finns ju inte någon värmetillförsel underifrån av en varm vägkropp. Tvärt om kan det vara så att utstrålningen av värme under den mörka delen av dygnet kan ske även nedåt vilket kan ge ett snabbare temperaturfall. Andra sträckor som kan få lite mer frost är de som finns nära sjöar och vattendrag. Då sker ofta en extra tillförsel av fukt till luften som sedan kan blåsa in över vägen och ge mer frost. Denna effekt gäller såklart främst innan isläggning sker.

Ishalka

Ishalka uppstår när vatten på vägytan fryser till is i ett lager eller fläckvis. Det kan gå till på flera olika sätt:

Händelseförlopp 1:

  1. Det finns vatten på vägen på grund av regn, snö som har smält eller någon annan orsak.
  2. Vägytetemperaturen sjunker under 0 grader och vattnet fryser då till is.
  3. Halka!

Yttemperaturen sjunker då utstrålningen av värme överstiger instrålningen. Alla objekt, även vägar, strålar ut värme i proportion till objektets temperatur. Instrålningen kan vara direkt solstrålning eller strålning från luft eller moln. På natten när det är mörkt är det ingen solstrålning men om det finns låga och tjocka moln kan de stråla ut så mycket värme till vägen att det bara blir ett litet underskott och vägtemperaturen sjunker då bara sakta. Om det klarnar upp kan temperaturen istället börja sjunka snabbt. Temperatur i luften nära 0, våt vägbana och uppklarning i molntäcket är en kombination som ofta leder till halka.

Händelseförlopp 2:

  1. Vägytetemperaturen är redan under 0 grader.
  2. Nederbörd i form av regn eller blötsnö faller på den kalla vägytan och fryser då till is.
  3. Halka!

Vintertid kommer det ibland in lite varmare luft som gör att nederbörden faller i form av regn. Men närmast marken och i ytan kan temperaturhöjningen ta längre tid, så det kan fortfarande vara minusgrader i ytan när regnet kommer in.

Händelseförlopp 3:

  1. Vägytetemperaturen är nära 0 grader (kan vara både över och under 0).
  2. Underkylt regn faller på ytan och fryser till is vid kontakt med ytan.
  3. Halka!

Den lurigaste ishalkan är den som är på grund av underkylt regn. Underkylt regn uppstår när regn faller igenom ett luftlager där temperaturen är under 0 grader och dropparna kyls till minusgrader men inte hinner omvandlas till is. Hinner regnet frysa innan det når marken bildas istället iskorn eller kornsnö. När underkylt regn slår i marken fryser det omedelbart till is och det kan snabbt bli svår halka, även om yttemperaturen är någon plusgrad. Underkylt regn är dessutom svårt att prognosticera och det kan därför ställa till med stora och oväntade problem för vägtrafikanter.

Delar av denna text är tidigare publicerad på bloggen.

Det här inlägget postades i Årstider. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *