Tvåhundra ord för snö

Det sägs att samerna har bortåt tvåhundra ord för snö. Eller kanske snarare för att beskriva snöns själ. Huruvida antalet verkligen är tvåhundra eller om det bara är en myt låter jag vara osagt. Men visst är det poetiskt på något sätt?

Själva ordet snö heter muohta på lulesamiska. Plockar du fram skidorna eller snowboarden en solig vinterdag hoppas du såklart på jådåt (bra skidföre). Har du riktig tur är det åppås (snö utan spår) och habllek (champagnepuder som dammar rejält bakom dig) men då är det å andra sidan smällkallt också! Får du nöja dig med slievar (vanlig härlig lössnö) är det ju inte så tokigt det heller. Förhoppningsvis har vinden inte hunnit skapat skabrram (vindskravler) och är det risk för rido (snöskred och laviner) bör du tänka dig för några extra gånger innan du kastar dig ut över branten. Konstsnö har samerna däremot inget ord för. De pysslar inte med sånt. Samerna saknar också ord för krig. En vacker tanke.

Det svenska språket har också fler ord för snö än vad du kanske tänkt på. Vi pratar om blötsnö, drivsnö, kornsnö, kramsnö, lössnö, nysnö, pudersnö, skare, snöglopp, snömodd, snöslask, spårsnö och yrsnö för att nämna några. En av mina favoriter på benämningar av snöfall är det meteorologiska begreppet fikasnö.

Låt mig ta ett exempel för att förklara bakgrunden till begreppet fikasnö. Du jobbar som meteorolog och kommer in till jobbet i ottan för dagens skift. Det är mitt i vintern, högtryck och mulet med stratocumulusmoln som täcker en stor del av landet. Ingen snö i sikte dock, varken på observationerna eller i prognosmodellerna. Stabila förhållanden och ingen förändring i vädret tänker du och gör i ordning dagens prognos: fortsatt uppehåll. Framåt förmiddagen har det blivit dags för en efterlängtad fikarast. Medan kaffemaskinen brummar blickar du ut på vinterlandskapet genom fönstret och inser till din fasa: snön vräker ner! Snabbt tillbaka till datorn och uppdatera prognosen.

Men hur kunde det komma sig att det helt plötsligt började snöa? När solen gick upp började den försiktigt värma ovansidan av molntäcket vilket satte igång en vertikalrörelse i molnet och det är just den här vertikala rörelsen som krävs för att trigga snöfallet. Efter någon timme har molnen tömts på snö och solen kikar fram en stund innan molnen kan återbildas till kvällen. Nästa dag upprepar sig scenariot. Förhoppningsvis är meteorologen mer på tårna då.

Ymnigt snöfall i Dundrets naturreservat. Foto: Gunar Streu (@gunarstreuphoto på Instagram)

Det här inlägget postades i Väder i kulturen. Tagg: , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *