Månadernas namn

Vi har nu gått in i årets sista månad, december. Nu för tiden är det självklart för det flesta att det är årets tolfte månad, men så har det faktiskt inte alltid varit. Själva namnet antyder detta, vilket vi ska återkomma till senare. Jag tänkte i det här inlägget bjuda på lite bakgrund till varför månaderna heter som de gör och vi börjar från början – januari.

Januari: namnet kommer av latinets ”helgad åt Janus”. Janus var en gudom i romersk mytologi. Utmärkande var att han avbildades med två ansikten, ett som ser tillbaka till det förflutna och ett som blickar in i framtiden, passande för årsskiftet. Januari stadgades som årets första månad i en övergångsperiod till den julianska kalendern (föregångaren till dagens gregorianska kalender).

Februari: namnet kommer av Februus, en etruskisk gudom. Det kan också komma från latinets februum, rening. Ursprungligen var februari årets sista månad, vilket är förklaringen till att skottdagen lades där under skottår. Det bruket fortsatte även sedan februari blev den andra månaden på året.

Mars: ytterligare en gud, den romerske krigsguden med samma namn; Mars. Historiskt årets första månad, då många forntida kalendrar började året med vårdagjämningen, vilken infaller under mars månad.

April: av latinets aperire, att öppna. Troligen ska man tolka det som att jorden öppnar sig när växterna skjuter upp ur marken.

Maj: Ursprunget är mera oklart, men det finns ett antal teorier. Att maja betyder att pynta med gröna kvistar, vilket är passande den här tiden på året. Det kan också finnas en romersk gud bakom: Jupiter Maius. Det finns även en grekisk gudinna med namnet Maia.

Juni: döpt efter den romerska gudinnan Juno.

Juli: Gaius Julius Caesar var romersk militär och statsman. Han spelade en betydande roll vid romerska republikens omvandling till kejsardöme. Hans namn Julius har stått som förlaga till namnet på månaden.

Augusti: Mera Rom; den romerske kejsaren Augustus har lånat sitt namn till månaden.

September-december: Här tog romarnas fantasi tydligen slut och månaderna fick sina latinska namn efter den ordning de kom, 7-10:e månaden under året. Septem = 7, octo = 8, novem = 9 och decem = 10. Logiskt på romartiden, men ganska ologiskt idag egentligen.

Det här inlägget postades i Övrigt. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *