Luftens hjältar

Det finns några ingredienser som är helt avgörande för att liv har kunnat bli till på den här planeten. En av förutsättningarna är att det finns tillgång till vatten, syre och kol som har kunnat bygga upp livskraftiga organismer. En annan är ett perfekt avstånd till planetsystemets stjärna, Solen.

Väder handlar till största del om hur solenergin får vatten att röra sig runt i atmosfären, forma moln och ge ifrån sig nederbörd. Som ni kanske redan känner till består luft till allra största del av kväve (78%) och vattenånga utgör bara 0-4% av luftens volym. Fascinerande att en så liten beståndsdel kan ha ett så stort inflytande på oss och styra om vi väljer att plocka fram paraplyet eller inte!

Förutom kväve består luften också av en hel del syre (21%) och det är just syre vi ska fokusera på i detta blogginlägg. När vi fyller lungorna med luft är det syret vi vill åt. Syrgas består av två syremolekyler som sitter ihop och betecknas O2. Men syremolekylerna kan också sitta ihop i grupper om tre, O3, och kallas då för ozon. Ozon utgör omkring 0.000004% av luftens volym och även om det inte styr våra liv lika mycket som vattenånga är det en väldigt viktig beståndsdel. Beroende på vilken höjd i atmosfären vi hittar ozonet är det antingen en hjälte eller en fiende.

Den största mängden ozon finns i de nedre skikten av stratosfären i det så kallade ozonlagret, 15-30 km ovanför markytan. Här fyller ozonet en viktigt funktion eftersom det skyddar oss mot den farliga UV-strålningen. Utsätts man för denna strålning ökar risken för hudcancer och grå starr och immunförsvaret kan försämras.

Det finns en naturlig variation av hur tjockt ozonlagret är vid olika tidpunkter under året. Ju tjockare ozonlager desto bättre är det på att försvara oss. För vår del i Sverige är ozonskiktet ovanför våra huvuden som mäktigast nu under våren, för att sen minska successivt under sommaren. Trots det gäller det att sola med måtta i den härliga vårsolen och under försommaren. Huden har ännu inte hunnit bygga upp ett eget ordentligt skydd mot UV-strålningen och det är risk att man bränner sig om man inte ser upp.

ozonhål 2006

Ozonhålet över Antarktis 2006. Bild från NASA.

Att ozonlagret når sitt maximum under våren i Skandinavien beror på att vindarna i stratosfären pumpar ozonet från ekvatorialområdena (där det bildas) mot det halvklot som har vinter. Under andra halvan av 1900-talet observerade man hur ozonskiktet tunnades ut allt mer och man började prata om ozonhål. Den största orsaken till detta är mänskliga utsläpp av olika gaser, framförallt freoner (även kallade CFC). Freonerna bidrar till växthuseffekten om de befinner sig i troposfären och tar de sig hela vägen upp till stratosfären är de aktiva i nedbrytningen av ozon.

Det största ozonhål man har observerat var över Antarktis 2006, ett hål lika stort som hela Nordamerika. Att det dök upp vid Antarktis beror på en rad olika förhållanden, bland annat att starka vindar skapar en stabil polär virvel och att polarstratosfäriska moln kan bildas i de extremt låga temperaturerna. Tack vare snabbt agerande skrev många nationer under Monrealprotokollet redan 1987, en överenskommelse om att fasa ut användningen av ozonförstörande gaser. Freonerna är dock seglivade och det var alltså så sent som 2006 som det rekordstora ozonhålet inträffade. Ozonlagret har varit nere för räkning men rest sig på nio och börjat återtåget mot mer normala nivåer. Glädjande nyheter är att ozonhålen 2012 och 2017 var de minsta på många, många år.

Samtidigt som ozonet är en riktig hjälte på hög nivå i atmosfären är det en antihjälte när det befinner sig i vår direkta närhet. Marknära ozon irriterar slemhinnorna och skadar även grödor och vissa material som till exempel gummi. Marknära ozon bildas då kväveoxider och flyktiga organiska ämnen som finns i luften utsätts för solljus. Kväveoxiderna kommer främst från utsläpp från fordon och industrier och de flyktiga organiska ämnena kommer dels från växter men även från lösningsmedel, spolarvätska och eldning. Ozonet är seglivat och när det blåser sydliga vindar kan ozon transporteras upp till Sverige från kontinenten. Vid ostlig vindriktning kan ozon ta sig hit hela vägen från Asien. Lite oväntat är kanske att ozonhalterna ofta kan vara lägre i storstäder än i landsbygden. Det beror ironiskt nog på att bilavgaser även deltar i nedbrytningen av ozon.

Det här inlägget postades i Klimat. Tagg: , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *