Höstens och vinterns ljusfester

Senhösten och vintern är en mörk del av året, särskilt på våra breddgrader innan snön har kommit. Därför är det inte så konstigt att många av högtiderna så här års handlar om ljus i olika former. Ljus är även ett viktigt tema i många andra traditioner runt om i världen den här tiden på året.

Lucia
Luciadagen är i botten en katolsk helgondag, en av de få som fortfarande firas i Sverige efter nästan 500 år som postkatolskt. Traditionen att fira Lucia finns även i övriga Norden. Också i Italien firas Sankta Lucia men på ett annorlunda sätt än i de nordiska länderna. Som bekant är luciadagen alltid samma datum, den 13 december. Lucia själv har sitt ursprung i Italien och hon levde större delen av sitt liv i slutet på 200 talet och blev martyr i början av 300-talet. Namnet kommer från latinets ”lux” vilket betyder ljus. Luciafirandet i Sverige i sin nuvarande form etablerades omkring år 1900 och i dag är det snarare ljuset som är fokuset för högtiden är själva helgonet som den fått sitt namn efter.

Diwali
Dipavali eller Diwali är en femdagars hinduisk ljusfestival som sammanfaller med det hinduiska nyåret. Högtiden firas också av sikher och jainister. Det som firas är det godas seger över det onda och ljusets seger över mörkret. Under firandet dekoreras hemmen med levande ljus och färggrann konst och färgglada lampor. Fyrverkerier är vanliga och familjer återsamlas för festmåltider och givandet av gåvor. Diwali infaller mellan mitten av oktober och mitten av november. Orsakerna till firande skiljer sig åt mellan de olika religionerna, en av de populäraste legenderna är den hinduiska om Rama och hans fru Sita som återvände från exil efter sin seger mot demonen Ravanna under det 15:e århundradet f. Kr.

Chanukka
Chanukka är den judiska religionens stora ljusfest och äger rum någon gång under december eller slutet av november. Datumet flyttar på sig då den judiska kalendern är en månkalender (gäller också den hinduiska kalendern) vilket gör att datum flyttar på sig jämfört med den gregorianska kalendern som är den vanliga kalendern i större delen av världen. Festen firas till minne av Judas Maccabaéus återinvigning av Jerusalems tempel år 164 f. Kr., efter att det befriats under mackabéerupproret. Legenden säger att det bara fanns olja till templets lampor för en enda dag men Gud såg till att det räckte i de åtta dagar som behövdes för att kunna skaffa fram ny olja. Det är därför Chanukka firas under åtta dagar och under varje kväll tänds ett ljus till minne av detta mirakel. Ett ljus tänds dag ett, två ljus dag två och så vidare. Oljeljusstaken som används har inspirerat den adventsljusstake som många i Sverige har i fönstret under adventstiden.

Det finns även mer lokala ljusfiranden, till exempel i Uppsala där olika konstinstallationer med ljustema lyser upp i novembermörkret under ”Allt ljus på Uppsala”.

Det här inlägget postades i Årstider, Väder i kulturen. Bokmärk permalänken.

Kommentointi poistettu